Klimatet som ett existentiellt hot.

 
Vännen professor Lennart Bengtsson ger här en liten bakgrund till den rädsla för klimatet som påvar, biskopar och andra härskare försöker frammana för att öka sitt eget inflytande över oss:
 

Existentiella hot mot mänskligheten är inget nytt men blev en ny realitet efter tillgången på kärnvapens efter 1945. Risken för ett omfattande kärnvapenkrig var under flera decennier det övergripande existentiella hotet men kom efter det kalla krigets slut att mer och mer ersättas av andra hot som en tilltagande brist på mat och nödvändiga råvaror samt olika former av hot mot den globala miljön.

Under 1970-talet dominerade faran för försurning av mark och vatten, under 1980-talet nedbrytningen av ozonet i stratosfären och slutligen under de senaste decennierna av oron för en global klimatändring.

Vad ett varmare klimat skulle kunna ställa till med har numera trängt in i allas medvetande: en tilltagande olidlig och plågsam hetta, översvämmade eller dränkta kuststäder och de mest ohyggliga stormar och oväder. Varje skolbarn får lära sig detta, i vissa fall redan från det första skolåret. Orsaken härtill, som alla också får lära sig, är utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Den lösning som föreslås är att ändra det sätt som vi lever på och helst återvända till ett harmoniskt och hållbart umgänge med naturen under en dedikerad politisk ledning.

Naturtillgångarna uppfattas som begränsade då det ju bara finns en jord. Att skapa en uppfattning att denna jords resurser håller på att ta slut är emellertid missvisande då resurser endast är en funktion av den rådande teknologin. Att planera för en framtid med antagande av en oföränderlig kunskap är därför alldeles felaktigt.

Vi vet att jorden har blivit varmare under de senaste ca 100 åren med ungefär ¾ °C för att innan dess ha blivit gradvis kallare under ca 5000 år. Vi vet också att mer koldioxid, men också metan, lustgas och freongaser fungerar som en varm överrock för jordytan tillsammans med den ännu viktigare vattenångan vilket med stor sannolikhet har bidragit till att det blivit ett snäpp varmare de senaste 100 åren.

Den tidigare högre temperaturen berodde på att norra halvklotet med sina stora landytor då var närmare solen på sommaren för 5000 år sedan vilket påverkade hela jordens temperatur. Numera är vi istället närmast solen precis kring nyåret och det kan inte uteslutas att dagens växthusgaser har bidragit till att få stopp på den fortlöpande avkylningen.

För att begripa vad klimat egentligen är, är det emellertid nödvändigt att inkludera vädret då klimatet inte är något annan än statistik av allt väder under en längre period på minst 50 år. Vädrets variationer är slumpmässiga och kan därför bara i bästa fall förutsägas mer än några veckor i förväg. Detta beror inte på meteorologernas oförmåga utan är en fundamental egenskap då vädret är ett kaotiskt system.

I det svenska klimatet är de slumpartade variationerna enorma. 2006 hade Uppsala en genomsnittlig decembertemperatur av +3.5°C medan fyra år senare var decembertemperaturen -9.1°C, motsvarande skillnaden mellan en normal maj och normal januari!

Vattenståndet på Västkusten kan variera med mer än 3 m (maximum – minimum). Eftersom dessa variationer har pågått under flera tusen år har både människor, djurliv och växtliv mer eller mindre anpassat sig.

Extrema väderhändelser har inte blivit vanligare eller värre, snarare var höst – och vinterstormarna tidigare mer våldsamma men fick inte dagens uppmärksamhet. Det finns inte heller någon anledning att befara att de skall bli värre i ett varmare klimat eftersom de är värst under vinterhalvåret när temperaturskillnaderna är störst och dessa minskar snarare om Arktis värms upp mer än längre söderut.

Vad kan vi då förvänta oss under de kommande 50-100 åren? De datorsimuleringar av ett framtida klimat som genomförts måste tas med en stor nypa salt inte minst på grund av klimatets kaotiska egenskaper. Detta är tydligt från den stora klimatosäkerhet som IPCC presenterat och som varierar med en faktor 3 utan angivande av mest troliga värde.

Om man anammar en försiktighetsprincip och utgår från ett värsta alternativ, som man kanske intuitivt tycker verkar förnuftigt att planera för, tar man dock andra stora risker genom att man då tvingas före en ekonomisk och social politik som kan visa sig ännu mera riskfylld. Det var t ex inte miljöproblem som ledde till politisk radikalisering i Tyskland under 1930-talet utan den ekonomiska politiken och liknande gällde för Japan som behövde säkra tillgång på strategiska råvaror.

Idag har varken Japan eller Tyskland kritiska problem med strategiska råvaror då dessa delvis har blivit obsoleta genom den tekniska utvecklingen. På samma sätt har agronomen Georg Borgströms dystra prognoser från 1960-talet inte infriats då människan i sin kreativitet skapat nya alternativ. Det var inte brist på järn som gjorde att järnåldern tog slut.

På samma sätt bör vi bemöta eventuella framtida klimatproblem. Så länge inget allvarligt händer, vilket varit fallet hittills, så är det sannolikt mer riskfyllt att genomföra drastiska politiska lösningar för möjliga problem än att vänta tills någon verkligen händer med klimatet som ligger helt utanför dagens naturliga variabilitet.

Man kan a priori inte veta om klimatet har ändrats förrän efter en avsevärd tid. Att ta på sig ett slags ansvar för framtida generationer är faktiskt ganska futilt då vi inte vet med nödvändig noggrannhet vad som kan hända och inte de möjligheter som framtiden kommer att ge. Hypotetiska klimatproblem kan därför överlåtas åt framtida generationer som kommer av vara betydligt mer kapabla och mer motiverade att klara en sådan uppgift.

Att idag skrämma människor för händelser som är helt normala eller ännu inte inträffat leder bara till obefogad oro och felaktig prioritering av samhällsresurser.

Lennart Bengtsson

3 januari 2015

1 Bo Blomberg:

skriven

Intressant är ju - varför blir vi skrämda för saker som är helt "normala"?
Handlar förstås om vår okunnighet, själva lever vi ju inte så länge att "100 års vågen" blir nåt i vårt eget minne. Och - dom som skulle minnas åt oss, manipulerar idag registren och försöker sudda ut och ändra historien så att vår okunnighet ska "förstärkas" - alltför många av de som vet nåt och jobbar med detta har låtit sig prostitueras och våra massmedia har för länge sen kastat in handduken, av för mig obegripliga skäl (där finns väl inga pengar att hämta för dom?). Hade inte nätet funnits så hade vi inte vetat ett skit idag om alla överdrifter, "korrigeringar" och usla simuleringsmodeller. Tyvärr har ju vi som använder huvet till mer än att sätta mössan på blivit smutskastade och nedvärderade av inte bara de religiösa alarmisterna utan också av de flesta inom massmedia (som släpps fram i alla fall) och flertalet av de talföra inom de politiska partierna. Det är tammejtusan rena rama "1984"!

3 Estlands Pastland:

skriven

Kunde inte längre låta bli, utan måste bara säga:
Grattis! Du har Sveriges i särklass bästa blogg. Väntar otåligt varje dag på nya artiklar, och blir aldrig besviken - så underbart mångfaldigt!

Kritisk tänkande är dagens bristvara, tack för att du odlar det.

5 Mats L:

skriven

Jag haller med om att teknisk utveckling i framtiden kommer at losa manga av dagens problem. Att alarmistiskt skramma ungdomar till att bli aktivister i stallet for vetenskapsman ar orovackande.

Vad jag inte riktigt forstar ar argumentet att temperaturhojningen ryms inom en statistisk felmarginal. Sa kan sakerligen vara fallet (jag ar inte fullt insatt), men det ar mindre viktigt. Statistisk signifikans ar inte samma sak som praktisk signifikans. Om det till exempel finns tipping-points sa kan den forvantade praktiska signifikansen vara mycket stor. Hur tar man hansyn till detta i praktiskt beslutfattande? Jag haller naturligtvis med om att infora en tillvaxtfientlig politik ar inte losningen, men man kan a andra sidan inte ignorera problemet, eller?

Jag tycker Elon Musk sa nagot mycket intelligent i fragan. I nagot program debatterate had med Lutz, fd GM chef. Musk sa (i mitt minne) att han inte visste om temperaturhojningen ar orsakad av manniskor. Han tillade att inom ett 100-200 ars perspektiv maste vi anda kraftigt reducera var anvanding av fossila branslen. Eftersom vi bara har en jord sa ar det dumt att chansa nu om vi anda maste uppfinna ny teknologi i framtiden. Lat oss istallet uppfinna mer teknologier idag.

7 Bemgt-Ove Högström:

skriven

Jag uppskattar denna blogg!
Jag har för vana att säga det jag tycker är rätt. Detta uppskattas inte alltid.
Ibland undrar jag hur temperaturerna uppmätes. Att mäta temperaturen med termometer vid jordytan är inte optimalt. Här i mellannorrland nästan mitt i Sverige uppmätte jag en temperatur på -17C grader, Efter 500 km bilkörning var temperaturen -37C grader och efter ytterligare 500 km var temperaturen - 20C grader, allt inom 70 minuter. Det ställe som var kallast, är alltid kallast. Det är nästan alltid varmare uppe på höjderna än i dalarna. Om vinden blåser längst med dalgångarna blir temperaturskillnaden mindre än om vinden blåser tvärs med dalgångarna.
Journalister verkar ibland sakna sunt förnuft De kan börja ett referat med att beskriva hur höga temperaturer som uppmätts. Och snabbt säga att en så hög temperatur inte uppmätts på c:a 80 år. Där efter kommer en beskrivning av eländet som kommer att drabba oss och att eländet beror på att vårt sätt att använda oss av fossil energi som skapar den stora klimatförändringen.
Den enda fördel med denna skrämseldebatt är att bilmotortillverkarna
utvecklat motorer som drar mycket mindre drivmedel.
SMHI utfärdade härom dagen en klass 2 varning för hård vind på
västkusten. TV intervjuade några personer om detta. De flesta ryckte på axlarna om detta. En äldre kvinna sa att det brydde hon sig inte om då hon tittade ut för att se hur vädret var och rättade sig därefter.

Min erfarenhet av den s.k. Svenska Kyrkan är att dess företrädare är det ingenting att rätta sig efter.

Bengt-Ove Högström

9 Björn i Bromma:

skriven

Jag har tre gamla foton visande bryggan på vårt gamla barndomslandställe. Fotona är tagna från i princip samma ställe och visar 2 st extrema högvatten (1969, 1983) samt 1 st extremt lågvatten (1977), skillnaden är ca 2,5 m mellan extremerna.
När jag ibland är inblandad i projekt med en hel del yngre medarbetare så blir det en hel del prat om klimat, miljö etc vid luncher och kaffepauser. Då tar jag alltid med mig fotona för att visa upp.
Resultatet blir nästan alltid detsamma: Förstämning!

Svar: Verkligheten stämmer inte med kartan, så konstigt.
Lars Bern

11 Lasse Forss:

skriven

Det är ju journalisterna som är budbärare av skrämselpropagandan. Och den stora frågan blir då varför en så enig kår bryter mot den yrkeskod som varit kårens signum. Jag har frågat många journalister hur det kan komma sig att man villigt vidarebefordrar uppgifter som man med ett minimum av researcharbete skulle kastat i papperskorgen. Man svarar inte ens. Jag har påpekat att temperaturen stått still i 18 år, och frågar vad som händer med deras status som granskande journalister om klimatalarmismen avblåses. Ångrar man då att man inte ställt de frågor som är i högsta grad befogade. Nej, man vill inte gå in på det. Jag brukar fråga hur det kan komma sig att vissa journalister riskerar liv och lem för att ta reda på sanningen. Det är ju ingen utrikeskorrespondent som ringer Bashar al-Assad och "kollar läget" i Syrien. Hur kan det komma sig att "vetenskapsjournalisterna" okritiskt refererar rapporter som strider mot tillgängliga fakta. Man låtsas att inte höra frågan. Hur har det blivit så här?

13 Tege Tornvall:

skriven

Nyss hemkommen från nyårskonsert i Leksands kyrka har jag hört många gamla sånger med jublande positivt och hoppfullt budskap - i motsats till alla hot och varningar från dagens alarmister.

Det positiva hoppet i klimatdebatten är den positiva verkan av mer värme och koldioxid: femfaldiga skördar sedan 1930 och 11 procent mer växtlighet de senaste 30 åren.

Givetvis har även växtförädling och bättre metoder bidragit, men den gynnsamma effekten av mer värme och koldioxid är uppenbar.

Kanske dags för en i denna mening positiv och hoppingivande kampanj innan troligt kyligare klimat tar vid som följd av mindre solaktivitet?

Lennart B. tycks fortfarande tveksam, kanske mest för att solmagnetismen och dess inverkan på kosmisk instrålning, molnbildning och nederbörd är svår att modellera.

Men modeller är inte verkligheten. Eller?

15 jensen:

skriven

Lennart Bengtsson,
Har Du verkligen en realistisk syn på temperaturseriemanipulationerna och UHI-effekten ?
F.ö. uppskattar jag verkligen Dina alster, inte minst Dina tidsperspektiv.
Vänlig hälsning.

2 Johan Tisell

skriven

Bra!

Några enkla tankemodeller som tillägg.

Undantaget de små mängderna kärnreaktioner vi har, förstörs inga atomer. Allt finns alltså kvar.

Metaller utvinns i gruvor och det är i praktiken en sorteringsprocess för att öka koncentrationen. Koncentrationen är mycket högre i en återvinningsanläggning än en gruva, alltså är det en billigare gruva.

Med anledning av debaclet i Grytan med araberna som inte tålde kyla, kan man konstatera att de flesta lätt högre temperaturer kan upplevas - inte simuleras - med att öka söderut. Husen i sydtyskland möglar inte och det finns inte malaria där heller.

Hur dumma är folk egentligen?

Eftersom det finns mer land norr om ekvatorn och - antar jag -också norr om norra vändkretsen, så innebär en temperaturökning bara att dessa landmassor kan användas bättre. Ryssland och Kanada är stora och glesbefolkade. Vad bråkar de om?

4 Peter Grafström

skriven

I länken hävdas att sambandet CO2 och havsförsurning som publicerats av forskare tycks vara baserat på felaktig forskning som försummade 100 år av mätdata från före 1988 och ist använde en modell.
http://www.americanthinker.com/blog/2014/12/evidence_discovered_that_ocean_acidification_scare_may_be_as_fraudulent_as_global_warming.html

Jag har nyligen noterat scharlataneri inom biofysikforskning så det är nog tyvärr inte undantag, även om motiven skiljer.

6 Peter Stilbs

skriven

Tack, Lennart - det verkar mest vara ett mycket "kort minne" hos alltför många, kombinerat med ett ständigt itutande från främst SVT om "klimatförändringarna". Det är i alla fall den diagnos jag vill ställa på några av mina närstående - som också på allvar fått för sig att "ozonhålet" och annat har med fossilbränsleförbränning att göra.

8 Gamla skolan

skriven

När jag glad läser denna logiska artikel så blir jag samtidigt skrämd när jag då inser den låga intelligensnivån bland majoriteten av landets politiker och arbetare i media.

10 Lasse Forss

skriven

Det är ju journalisterna som är budbärare av skrämselpropagandan. Och den stora frågan blir då hur en så enig kår bryter mot den yrkeskod som varit yrkeskårens signum. Jag har frågat många journalister hur det kan komma sig att man villigt vidarebefordrar uppgifter som man med ett minimum av researcharbete skulle kastat i papperskorgen. Man svarar inte ens. Jag har påpekat att temperaturen stått still i 18 år, och frågar vad som händer med deras status som granskande journalister om klimatalarmismen avblåses. Ångrar man då att man inte ställt de frågor som är i högsta grad befodgade. Och jag har pekat på faktauppgifter som är hur lätt som helst att använda för att ifrågasätta propagandan. Men det

12 Bo Carlsson

skriven

På tal om koldioxidens temperaturhöjande effekt
Vid analyser av borrkärnor på Grönland 2014, konstaterades att en höjd koldioxidhalt föregicks av en varm period och inte tvärt om, detta har även visat sig vid laberatorieförsök.
Hur skall vi tolka detta ?

14 lennart bengtsson

skriven

Svar till Bo Carlsson

Under tidigare perioder som under istiderna är det helt klart att temperaturhöjningen föregick ökningen av koldioxidökningen i sin tur driven av den varierande instrålningen ( en följd av variationer i jordbanan och i jordaxelns lutning mot eklipitikan. Situationen i dag domineras dock av de fossila utsläppen som i sin tur driver temperaturen. Detta sker på en betydligt kortare tidsskala och vi vet inte med någon större säkerhet vad slutresultatet blir.

16 Åke Sundström

skriven

Värdefulla fakta, tydligt beskrivna. Men det är faktiskt Bo Blomberg som i sitt inlägg sätter fingret på det mest centrala:

”att alltför många av de som vet nåt och jobbar med detta har låtit sig prostitueras".

Detta är kärnan i klimatkäbblet,den intellektuella klassens svek. Så varför, Lennart, beskärma sig över vad ”påven, biskopar och andra härskare” påstår? Var tror du att de har fått sina åsikter ifrån?

Nej, huvudansvaret för det oerhörda resursslöseri som klimatpolitiken ger upphov till vilar tungt på politiserande akademiker som Bert Bolin, Michael Mann – han med hockeyklubban - samt hundratals andra metodfuskare och statistikvrängare plus - givetvis - genomkorrumperade organisationer som EU-kommissionen och FN.

Men medskyldiga är också alla som mot bättre vetande jamsat med eller tigit när klimatkyrkans biskopar försökt inbilla väljarkåren att sanningen går att fastslå med hjälp av majoritetsbeslut. T ex i form av enkätsvar på vinklade och oprecisa frågor till insyltade forskare, som i självklart egenintresse gärna bekräftar hotbilden.

Därför är det också fel att skylla på pressen, som många gör. Utan stöd av en maktlojal och mutad forskarkår hade aldrig DN och SvD kunnat eller vågat skriva sina larmande artiklar. DN:s chefredaktör hade då sluppit skämmas ögonen ur sig för sina hånfulla utfall mot alla som ifrågasatt IPCC och den svenska klimatpolitiken.x Och för tidningens policy att så ofta och systematiskt refusera debattinlägg som ifrågasatt klimatdoktrinen.

Så låt oss fokusera på våra yrkeskollegors illgärningar! Du Lennart har skäl att tala klartext om de naturvetare som pratar strunt om havsnivåer och genomruttna ”klimatmodeller”, medan jag för min del gärna ber om ursäkt å mina ekonomkollegors vägnar. I den gruppen framstår Klas Eklund som den mest inflytelserika men också mest osannolika syndaren, därför att han i så många andra debatter vågat stå upp för vetenskapliga fakta i strid med populistiska partigängare.

Vi var nog många som tappade hakan när Eklund vid en sammankomst på IVA för några år sedan förkunnade att IPCC:s analyser och slutsatser inte FÅR ifrågasättas. Den gången fick han mothugg av Marian Radetzki, som dock själv brutit mot forskaretikens krav genom att å ena sidan helt korrekt jämföra klimatpolitiken med en fatwa, men å den andra förtiga följdslutsatsen att en sådan ståndpunkt innebär ett nej inte bara till Kyotoavtal och gå-före-politik utan också till våra extrema svenska straffskatter på koldioxid. En ofarlig gas finns det förstås ingen anledning att särbeskatta, men att öppet uttala denna självklarhet utmanar starka särintressen. Man behöver inte vara någon Einstein för att räkna ut vilka.