Anthropocene

Det islamistiska terrordådet i Paris har utlöst en flod av indignerade reaktioner från allmänheten och i Public Service och övriga MSM – med all rätt. Alla dessa etablerade medias journalister hävdar att det rör sig om en attack mot det fria ordet, vilket det är. Självklart känner de sig själva speciellt utpekade när framstående och modiga kollegor blir brutalt mördade. Journalisterna inom våra MSM vill gärna känna sig som frontsoldater i kampen för det fria ordet, men hur är det med det?

Problemet är att det var ganska länge sedan nu som journalistkåren inom MSM kämpade för något som liknar det fria ordet. Det finns fortfarande en liten grupp journalister med integritet som gör det, men den stora gruppen journalister är idag bara megafoner för den politiskt korrekta värdegrunden. Många gör sitt yttersta för att motarbeta det fria ordet i sin dagliga gärning. Jag vet eftersom jag själv är drabbad av MSM:s undertryckande av min rätt att uttrycka mitt fria ord.

Efter att jag i nära fyrtio år varit starkt engagerad inom miljötekniska verksamheter och inom miljörörelsen skrev jag hösten 2008 en debattartikel på SvD Brännpunkt. Den var en kritisk granskning av det vetenskapliga underlaget för den utomordentligt kostsamma klimatpolitik som fördes och fortfarande förs. Alltså ett ifrågasättande av en del av elitens värdegrund. Dåvarande debattredaktören Sune Olofsson tog med viss vånda in mitt kätterska inlägg.

Sällan har en Brännpunktsartikel från en vanlig ofrälse fått en så stor uppmärksamhet. Den fick rekordmånga läsare och den slog absolut rekord i läsarkommentarer som på den tiden var tillåtna. Den delen av det fria ordet är numera bortcensurerat från flertalet MSM. Efter mitt kätterska inlägg kastade sig hela det politiskt korrekta etablissemanget över mig i genmälen. Bl.a. skrev en gammal skolkamrat nuvarande framtidsministern Kristina Persson (vad begriper hon om klimatvetenskap f.ö.?) och etablissemangets chefsalarmist agronomen Johan Rockström. Det fanns ingen ända på vilken komplett okunnig idiot jag var och ad hominem tillmälena haglade från alla dessa fina människor i den politiska värdegrundens sold. Inte ett enda argument i sak dock.

När så ett sällskap med ett tjugotal framstående professorer inom olika naturvetenskaper skrev en artikel där de försvarade mina kritiska vetenskapliga synpunkter på klimatpolitiken, då klarade inte SvD av att stå upp för det fria ordet längre. Man vägrade publicering med motiveringen att frågan var uttömd. Att så absolut inte var fallet, framgick tydligt när professorernas artikel istället lades ut på debattbloggen Newsmill. Där blev den under Newsmills historia en av de absolut mest klickade och kommenterade artiklarna. Även Newsmills fria ord är numer släckt.

Efter dessa händelser har jag blivit hindrad från att framföras mitt fria ord inom alla MSM. De nya debattredaktörerna på SvD returnerar regelmässigt artiklar som jag sänt dem utan att läsa innehållet. Böcker jag skrivit i ämnet får inga recensioner. Sedan jag skrev min artikel 2008 har de observerbara bevisen för att min kritik var ytterst välgrundad duggat tätt. Tror någon att framtidsministern kommit med en ursäkt för sina ad hominem oförskämdheter mot mig?

De mycket starka krafter inom dagens svenska Public Service och övriga MSM att undertrycka det fria ordet på det sätt som drabbat mig, är orsaken till att denna blogg blivit till. Och det saknas inte röster inom medieetablissemanget som anser att även vällästa bloggar som min bör tystas. I vissa fall dyker det t.o.m. upp krav på dödsstraff för personer som likt mig själv på goda grunder ifrågasätter klimatpolitiken. Skillnaden mellan klimatfanatiker som etablissemanget försvarar och millitanta islamister är m.a.o. hårfin. Så var inom MSM finns de som ärligt kämpar för det fria ordet?

DN skriver i dagens ledare Genom att undvika att gå rädslans, hatets och hämndens väg, och oförtrutet hävda rätten att säga och rita vad vi vill även om det retar de lättretade, förvägrar vi terroristerna allt som liknar seger. Ni på DN har ingen trovärdighet när ni skriver så, så länge som ni själva förvägrar det fria ordet att på en rad områden komma tilltals i era spalter. Ni går ofta själva rädslans, hatets och hämndens väg mot dem som inte följer er politiska korrekthet.

På det här sättet är det på en rad områden inom vår politiska debatt idag. DET FINNS INGET FRITT ORD LÄNGRE när det gäller frågor som vår mediala och politiska elit anser stå i konflikt med deras politiska ideologi – den politiskt korrekta värdegrunden! Ni är inte ett uns bättre än fanatiska islamister, men ni tycker givetvis att era åsikter är lite finare? Är inte det ganska fördomsfullt?

Låt attacken mot det fria ordet i Paris bli en väckarklocka som får oss att kritiskt granska alla vår tids undertryckande av DET FRIA ORDET!