Att rädda klimatet för barnbarnens skull

Ökningen av växthusgaser i atmosfären, främst koldioxid, har blivit den övergripande miljöfrågan under de senaste decennierna. Växthusgaser är avgörande för jordens värmebalans och en ökad koncentration leder enligt grundläggande fysik till en varmare jord. Orsaken härtill är välkänd och klarlades till stor del redan under 1800-talet. Under de senaste 100 åren har också jordens temperatur ökat med ca 3/4 °C, bergsglaciärerna har systematiskt minskat och högre temperatur i världshavet har bidragit till en expansion av havsvattnet med en högre havsnivå som följd.

Ett bekymmersamt problem är den monotont tilltagande ökningen av koldioxiden i atmosfären vilket i stort har varit proportionellt mot de fossila utsläppen och indikerar vidare att tidigare utsläpp finns kvar under en längre tid. Under de senaste 20 åren har ökningen varit det dubbla mot vad som var fallet under 1970- och 1980-talet. Det ligger nära tillhands att koppla samman temperaturökningen med de högre växthusgaserna och detta är också den helt dominerande uppfattningen bland meteorologer och atmosfärforskare. Takten och styrkan i uppvärmningen är däremot en helt öppen fråga.

Efter 4 decennier av intensiv forskning har det ännu inte blivit möjligt att ge ett tydligt svar och osäkerheten är lika stor som på 1970-talet. Orsaken är komplexiteten och trögheten i klimatsystemet främst som en följd av havens stora massa och värmekapacitet. Havens medeltemperatur ligger på +3.5°C och hittills ligger temperaturökningen i havet på gränsen till det mätbara.

I detta osäkra läge har majoriteten av världens nationer tagit det osäkra för det säkra och planerat för ett värsta alternativ vilket skulle innebära en temperaturhöjning på upptill 4°C vid mitten av detta sekel. Att undvika en sådan temperaturhöjning, som dock av de flesta experter anses som helt osannolik, skulle kräva drastiska ändringar i energiförsörjningen i en grad som skulle innebära mycket stora påfrestningar för världsekonomin och därmed uppenbara politiska och säkerhetsmässiga risker. Orsaken är världens stora beroende av fossil energi som har legat på över 80 % de senaste 50 åren och förväntas göra så även för de kommande 20-30 åren enligt IEAs prognoser. Det är vidare högst troligt att dagens låga oljepriser kommer att ytterligare försena en övergång till en fossilfri värld.

I denna situation har jordens energiförsörjning gjorts till en moralisk skuldfråga. Det är djupt orätt att lämna en värld på väg mot ett slags värmedöd till våra barnbarn. Inte minst bland de skandinaviska länderna med sin protestantiska kultur och starka tro på en långsiktig och systematisk samhällsplanering har klimatet blivit en existensfråga av samma dignitet som övergripande religiösa begrepp och det är karakteristiskt att svenska kyrkan ser klimatfrågan som ett av sina mest brännande uppgifter. Att släppa ut koldioxid, speciellt då dess fossila del, har blivit lika syndigt som att bryta mot tio Guds bud och till och med i vissa avseenden fått högre prioritet än dessa, då Guds bud i vår upplysta tid inte längre ses som särskilt cool.

Att planera in absurdum över långa tidsperioder innebär dessvärre ett feltänkande vilket lätt inses om man flyttar sig tillbaka i tiden ett sekel eller mer och försöker göra en 100-års prognos. De flesta framtidsprognoser har utan undantag kommit på skam då man helt enkelt inte kan planera för det oförutsedda. Sammanbrotten av de kommunistiska staterna var helt enkelt en följd av att den långsiktiga planeringen gick galet. Den moderna teknologin knäckte Sovjetunionen på samma som alla planeringskolosser kommer att knäckas av nya revolutionerande idéer som vi idag knappast har någon aning om.

Det mest rationella sättet att möta det eventuella problem som ett varmare klimat kan innebära är att inte falla för övertron på en ”förutseende” planering över decennier utan i stället följa en stegvis process med ett minimum av subventionering och i stället vara optimalt öppen för nya oförutsedda energilösningar. Vi kan med säkerhet räkna med att dagens globaliserade och hittills öppna värld kommer att bli betydligt mer kreativ än gårdagens då antalet intelligenta och kreativa människor fortsätter att stiga med befolkningsökningen och den förbättrade utbildningen. Framtiden kommer med stor sannolikhet att erbjuda oväntade möjligheter som idag inte kan förutses men som säkert kommer att vara betydligt mer rationella än dagens och gårdagens.

I stället för att planera för våra barnbarn är det därför bättre att ge barnbarnen bästa möjlighet att planera själva och samtidigt inse vår egen generations begränsningar att se in i framtiden.

 

Lennart Bengtsson

20 januari 2015

1 Johan Tisell:

skriven

Jag tar mig nu igenom serien Borgias på Netflix, även om den inte är historiskt korrekt, är det omöjligt att inte dra liknelser med dagens klimatreligion och särskilt munken Savonarola som lurade folk att offra sina ägodelar för att undvika att ha grannlåt.

På samma sätt skall vi undvika att ha ett anständigt duschmunstycke eller vettiga glödlampor när synen sviktar med ålder!

Tack Lennart!

3 Vilhelm:

skriven

Tankesättet är typiskt för kommunisterna och miljörörelsen, Nämligen att de av någon o u t g r u n d l i g anledning tar sig tolkningsföreträdet å t andra människor.
De hoppar in i föräldrarollen åt sina medmänniskor -Det är det som är det stora bekymret.

Således; Hur kan vi andra undslippa dessa låtsasföräldrar?

5 Göran Fredriksson:

skriven

Det finns väl inget annat sätt att minska användningen av kol och olja än att få de icke-fossila alternativen så billiga att de fossila bränslena blir genuint olönsamma.

Därför bör skattebetalarnas pengar endast gå till energiforskning och demoanläggningar. Driftsstöd till energiproduktion, t.ex. till vindkraft och till klimatkonferenser är kasta skattebetalarnas pengar i sjön (vilket medför att havsvattennivån stiger än mer) och försenar övergången till fossilfri energiproduktion.

7 lennart bengtsson:

skriven

Svar till Åke Sundström

1.Världshavets uppvärmning

Satellitmätningar av såväl havets massa (GRACE) som dess volym (radaraltimetri med olika mätinstrument) indikerar en massökning på ca 2mm/år och en expansion på ca 1mm/år. Direkta mätningar av havens temperatur med ARGO floats ger en motsvarande temperaturökning men täcker inte hela havsvolymen. Ändringen är liten men det råder ingen oenighet bland experter att det har skett (sker) en nettovärmeökning i havet.

2. Trend i havets stigning

Under den tid som vi haft satellitmätningar ( 1993-jan 2015) har den genomsnittliga stigningen legat på ca 3 mm/år utan ngn acceleration (http://sealevel.colorado.edu). Tidigare mätningar bygger på in-situ observationer. Trendskattningar för motsvarande perioder varierar mellan ca 1mm och 3mm/år. Havsytans stigning började sannolikt 1850-1875.

Svar till Claes Johnson

Av växthusgasökningen sedan 1850 står CO2 för ca 60% resten kommer från CH4, N2O freongaser och troposfäriskt ozon. Effekten på den långvågiga strålningen har beräknats till ca 3 W/m2. Den direkta effekten på troposfärens temperatur är ca 0.8°C vilken till större delen redan är realiserad. Den indirekta effekten kan inte tillförlitligt mätas och varierar avsevärt beroende på antaganden om moln etc.

9 Åke Sundström:

skriven


Rättat skrivfel, ta bort nyss sända version:

Beklagar dubbelsändningen. Hoppas att du, Lennart, också kommenterar Claes Johnsons inlägg (# 5) med frågor som delvis överlappar mina egna.

Och bra lästips, Ann LH (#2). Epstein har rätt om moralen och principerna, men liksom många amerikaner har han dålig koll på omvärlden. Hans påstående att den globala energiproduktionen måste fyr-dubblas för att ge dagens u-länder anständiga livsvillkor saknar all trovärdighet. Ökningen blir långt blygsammare eftersom förbrukningen i USA och Västeruopa sjunker när tredje världen hinner ifatt oss.

Dålig stil, också, att låta jobbarkompisar skriva berömmande recensioner, men i sak hittade jag inga direkta tankefel, bortsett från nyssnämnda prognos.













11 Björn i Bromma:

skriven

Det räcker med ett stort tekniskt genombrott eller en ny teknisk snilleblixt så tar det hela en helt annan riktning, och språngvis går det i vanlig ordning.
En känd bekant detektiv sade att om bara huvudindicierna ändrar vinkel en smula så kan kriminalutredningen ta en helt annan riktning.
"Tomorrow Never Knows"

13 Mats J C Wiman:

skriven

Detta är något av det mest insiktsfulla och vettiga som har sagts när det gäller de s.k "klimathotet".

I mer sansade sammanhang brukar man kalla en ökning av något om 0,75% under 100 år "försumbar"/"negligibel"/"ointressant"/"innanför alla felmarginaler"

Hur kan intelligenta människor då tala om "fara", "hot", "kris" mm dumt?

15 lennart bengtsson:

skriven

Svar till Aleinna

Det finns inget SYFTE med att använda begreppet växthusgaser utan detta är en traditionell beteckning ( efter Fourier 1824). Det som är väsentligt är att de angivna gaserna liksom H2O absorberar långvågig elektromagnetisk strålning i ett antal strålningsintervall. Uttrycket värmestrålning eller terrestisk strålning förekommer också.
H2O skiljer sig från de angivna gaserna genom att H2O helt bestäms av temperaturen och betraktas därvid som en del av klimatsystemets respons. H2O är den viktigaste växthusgasen men har hittills endast ökat obetydligt. De övriga gaserna är på grund av sin uppehållstid relativt jämnt fördelade i atmosfären. Detta är definitivt inte fallet med vattenånga som varierar inom två storleksordningar.

17 Åke Sundström:

skriven

# 7
Tack för svaret, men vissa frågetecken kvarstår.

Varför inte vara mer exakt när det gäller havstemperaturens obetydliga nettoförändring? Det "knappt mätbara" handlar rimligen om högst 0,1 grad (rätt?)och kan man i så fall påstå, som du gör i det inledande stycket, att koldioxiden bidrar till att havsnivån stiger? Är en knappt mätbar effekt värd att nämnas i en översiktlig sammanfattning?

Du bekräftar nu också att havsytans stigningstakt varit stabil under alla de 20 år som man gjort satellitmätningar. Det går tydligen inte att klarlägga om ökningstakten numera är högre än för 150 år sedan.

Och är en konstant ökning med 3 mm per år, d v s 0,3 meter under de kommande hundra åren något att oroas över? Varför inte i klartext ta avstånd från de överdrivna hotbilderna om översvämmade låglandsområden? Öriket Maldiverna verkar ju t ex helt oberört av något hot mot deras strandlinje.

Det viktiga är förstås samsynen om den förda klimatpolitiken. Men som även Claes Johnson påpekat kan det vara onödigt att ge IPCC och deras mindre hederliga vänner en hjälpande hand via formeringar som - rätt eller fel - kan tolkas som stöd för dagens galna "konsensus".



19 Åke Sundström:

skriven

#17
Tråkigt att du lämnar mina följdfrågor obesvarade, Lennart. Claes Johnson fick inte heller något besked om hur din replik till honom skulle tolkas, det beskedet hade varit intresserat också för andra att ta del av.

Längs en tidigare tråd i våras (april) var det också svårt att får tydliga svar på frågor i anledning av din beramade klimatskrift tillsammans med kollegorna i Kungliga Vetenskapsakademien, KVA. Du försäkrade att det inte handlade om motstridande ståndpunkter (jämfört med vad du numera skriver), men de konkreta beläggen uteblev. Och nog var det en smått omöjlig uppgift att upptäcka något annat än två i huvudsak motsatta slutsatser: ett ja resp nej till den förhärskande klimatdoktrinen.

Det förvånar att du inte velat skapa klarhet på denna punkt. Sant, det kan vara besvärande för många berörda att skriva medborgarna på näsan att en rapport från den stolta akademien ingalunda behöver vara förankrad i stringent vetenskaplig analys, utan lika gärna kan bygga på ovidkommande hänsyn till särintressen av olika slag. Men å andra sidan har väl alla tänkande människor insett att sanningsetiken och ämbetsansvaret inte längre tillmäts så stor vikt i de högre maktsfärerna, universiteten och akademierna inräknade. I varje fall när det gäller politiskt känsliga ämnen av tabukaraktär. Vilket denna blogg (och många andra) ständigt ger exempel på.

Jag välkomnar verkligen att du vill göra gemensam sak med barnbarnen. Den viljan kan du och andra klimatkritiker bäst visa genom att ta ställning inte bara mot IPCC:s skrämselscenarier utan också mot svenska lagar och skatteregler som bygger på denna falska eller starkt överdrivna hotbild.

Den som anser att CO2 är en tämligen ofarlig gas bör i den elementära logikens namn kräva att den extrema svenska straffskatten på koldioxid skrotas och ersätts av en konkurrensneutral energibeskattning, lika för alla miljöpåverkande energislag. T ex en särskild energimoms, förslagsvis dubbelt så hög som den vanliga momsen.

Forskare, värda sitt salt, har en plikt att berätta hela sanningen, inte bara delar av den i form av fragment eller skärvor.







21 Claes Johnson:

skriven

Bäste Lennart: jag tycker som Åke S att Du borde svara på de frågor vi ställt direkt till Dig. Dina svar är viktiga för både oss alla i Sverige av idag och för våra barnbarn imorgon. Ännu en gång: Finns det några verkliga vetenskapliga belägg för att en måttlig ökning av koldioxidhalten i atmosfären skulle kunna medföra en mätbar global uppvärmning? Om ja, vilka är dessa belägg? Om nej, hur kommer detta till uttryck i KVAs uttalande om den vetenskapliga grunden för svensk klimatpolitik? Hoppas nu att Du tar detta på allvar och ger ett tydligt svar.

Vänligen, Claes

23 Claes Johnson:

skriven

Bäste Lennart: Vi går runt i cirkel i ett evigt resonemang där Du inte vill svara på min direkta fråga och vidhåller att Du "står bakom IPCCs grundläggande vetenskapliga analys", som uttrycks i KVAs uttalande och som ligger till grund för den koldioxidalarmism som präglar nuvarande svenska klimatpolitik. Du säger vidare att den "klimatändring som hittills varit harmlös och säkert kommer att fortsätta att vara detta de närmaste decennierna, inte behöver vara detta om 100 år eller längre, men där osäkerheten är så stor att det knappast idag är av praktiskt värde". Vad jag kan förstå så menar Du att KVAs uttalande inte behöver skrivas om och att faran av mer koldioxid kvarstår eftersom den inte kan avskrivas på vetenskaplig grund. Men min grundfråga är inte om det finns vetenskaplig garanti för att fossil förbränning inte kan orsaka någon märkbar global uppvärmning, vilken naturligtvis inte kan ges, utan om det finns några vetenskapliga belägg för att så skulle kunna vara fallet, vilket är en fråga som kan besvaras: Finns det sådana belägg eller icke? Jag tycker nog att Du borde kunna svara på detta i Din roll som klimatvetenskapens främste företrädare i Sverige och huvudförfattare till KVAs uttalande.

Vänligen, Claes

25 lennart bengtsson:

skriven

Kommentar till Åke och Claes

Min uppfattning är att det är omöjligt att strikt påvisa att den ökade mängden växthusgaser lett till en högre temperatur. Vi kan endast säga att det är högst sannolikt att så skett baserat på grundläggande fysik samt att den temperaturökning som de fakto ägt rum under de senaste 100 åren tills vidare saknar alternativa och kvantitativt rimliga förklaringar. Det är därför mer en fråga om underlag för en riskbedömning. Om en riskbedömning baseras på tillgängliga empiriska data så är den som jag framfört ringa om den däremot baseras på modellberäkningar så kan man inte utesluta allvarliga problem på tidsskalor av 100 år eller mer.

Vad beträffar den svenska politiken så är den knappast rationell då de svenska CO2 utsläppen enligt bästa uppskattningar är försumbara delvis på grund av nettoackumulationen av kol i vegetationen. Det finns absolut ingen anledning att Sverige skall ta ledning i ett slags klimatkamp då detta i första hand bör göras av länder som USA och Kina.

För flertalet svenska politiker och personer inom media, näringsliv och förvaltning har klimatfrågan blivit en etisk fråga och en del av ett slags svensk identitet av globalt ansvar och godhet mot en utsatt mänsklighet och ingen vill eller vågar hamna utanför. Gör man detta hamnar man tveklöst på den övergivna kartan och då är det för dessa individer helt säkert slut på det roliga. Detta okritiska och naiva förhållningssätt, som man också återfinner inom andra områden, förhindrar ett rationellt och förnuftigt handlande och leder förr eller senare till ett slags kollaps jämförbart med ekonomiska bubblors briserande. Om alla envisas, i likhet med lämlarna, att gå åt samma håll så är resultatet lätt att förutsäga.

Jag hoppas detta svar skall bättre klarlägga min syn på klimatfrågan.

27 Anonym:

skriven

Tack Lennart för respons, även om Du inte svarar på min fråga i direkta termer.

Vi är alltså överens om att koldioxidalarmismen är överdriven och av ondo. Frågan är hur man bäst motarbetar detta onda: Genom att framhålla att man inte kan utesluta att det är fara å färde, eller genom att ifrågasätta den vetenskapliga grunden för koldioxidalarmismen. Jag anser det senare vara mer rationellt och funktionellt.

Du framför följande huvudargument:

1. Det är omöjligt att strikt påvisa att den ökade mängden växthusgaser lett till högre temperatur.

2. Vi kan endast säga att det är högst sannolikt att så skett baserat på grundläggande fysik

3. Den temperaturökning som de fakto ägt rum under de senaste 100 åren tills vidare saknar alternativa och kvantitativt rimliga förklaringar.

4. Om en riskbedömning baseras på tillgängliga empiriska data så är den som jag framfört ringa.

5. Om den däremot baseras på modellberäkningar, så kan man inte utesluta allvarliga problem på tidsskalor av 100 år eller mer.

Mina kommentarer är som följer:

1. är snarast tautologiskt sann eftersom nästan ingenting kan "strikt påvisas".

2. säger närmast i strid med 1. att det är "högst sannolikt" att så skett (koldixid har medfört uppvärmning) enligt "grundläggande fysik". Vad kan vara mer "strikt" än "högst sannolikt" och "grundläggande fysik".

3. är Aristoteles felslut Argument from ignorance (appeal to ignorance, argumentum ad ignorantiam) : Ju mindre man vet, desto säkrare kan man vara att koldixid är boven.

4. Här verkar det som om empiri inte riktigt är att räkna med.

5. Man kan "inte utesluta" att på 100 års sikt något händer. Återigen tautologiskt sant.

Om jag sammanfattar så finner jag 1. och 5. vara tautologier, 2. är gripet ur luften, 3. är ett felslut och 4. anmärkningsvärd som reduktion av värdet av empiri. Ditt huvudargument är 2. och det är precis detta som min ursprungliga fråga handlar om: Vilka är beläggen för "högst sannolikt"?

Är min analys korrekt? Är min fråga begriplig?

Vänligen, Claes

2 Anonym

skriven

Tack Lennart B. för det här inlägget. Jag ser det nästan som en kommentar till den fråga jag ställde igår på klimatupplysningen efter att kort ha relaterat till innehållet i Alex Epsteins bok "The Moral Case for Fossil Fuels".
Mvh Ann LH

4 Claes Johnson

skriven

Hej Lennart

Du skriver oförväget att ökad koncentration av koldioxid i atmosfären enligt grundläggande fysik från 1800-
talet leder till en varmare jord. Det är samma sak som koldioxidalarmister säger. Vore det inte mer korrekt ur vetenskaplig synvinkel att säga att det är okänt vilken effekt ökad koldioxidhalt har på den globala temperaturen, eftersom globalt klimat är resultatet av ett samspel mellan flera faktorer, varav koldioxidhalten bara är en liten agent? Vore det inte mer korrekt vetenskapligt sett att säga att det inte finns några egentliga belägg för att lite mer koldioxid skulle kunna påverka temperaturen mätbart? Något sådant skulle aldrig koldioxidalarmister kunna säga.

Bästa hälsningar, Claes.

6 Åke Sundström

skriven


Rätt att gissla övertron på våra möjligheter att bedöma framtiden. Men lite otydligt på ett par punkter.

Du skriver att växthusgaserna är avgörande för världens värmebalans, men det mest relevanta är koldioxidens roll; det är ju den som påstås vara den största boven i klimatdramat. Vad är dess bidrag till klimatökningen, anser du?

Det blir, för det andra, aningen motsägelsefullt att i första stycket, nästan lika hotfullt som Al Gore, skriv "högre temperatur i världshaven", men sen i stycke tre notera att temperaturökningen ligger "på gränsen till det mätbara". Betyder vad, mer exakt?

Och hur är det nu med havsytorna? Stiger de verkligen märkbart snabbare än förr? Någon eller ett par mm per år? Och varför skulle det i så fall bero på CO2, om värmen i haven inte nämnvärt har ökat?







8 Åke Sundström

skriven


Beklagar dubbelsändningen. Hoppas av du, Lennart, också kommenterar Claes Johnsons inlägg (# 5) med frågor som delvis överlappar mina egna.

Och bra lästips, Ann LH (#2). Epstein har rätt om moralen och principerna, men liksom många amerikaner har han dålig koll på omvärlden. Hans påstående att den globala energiproduktionen måste fyr-dubblas för att ge dagens u-länder anständiga livsvillkor saknar all trovärdighet. Ökningen blir långt blygsammare eftersom förbrukningen i USA och Västeruopa sjunker när tredje världen hinner ifatt oss.

Dålig stil, också, att låta jobbarkompisar skriva berömmande recensioner, men i sak hittade jag inga direkta tankefel, bortsett från nyssnämnda prognos.













10 Bengt Söderberg

skriven

Detta är en sann vetenskapsmans syn på sättet att angripa ett komplext vetenskapligt problem. Värt vår respekt för klokskap, mod och integritet.

12 Claes Johnson

skriven

Lennart igen:

Du svarar inte direkt på mina två frågor. Men av Ditt resonemang får jag intrycket att Du delar den uppfattning som frågorna uttrycker, dvs att (i) koldioxidhaltens kommande totala inverkan inkl feedback på global temperatur har inte visats vara möjlig att precist bestämma, men att (ii) det inte finns några vetenskapliga belägg för att denna inverkan skulle vara mätbar med en mätnoggrannhet på säg 1 C. Är det korrekt uppfattat?

Vänligen, Claes

14 Alienna

skriven

Lennart Bengtsson,

Vad är syftet med att kalla en utvald grupp atmosfäriska gaser (förutom den mest betydelsefulla H2O) för "växthusgaser"?
Vi befinner oss ju, de facto, inte i något slutet system - som ett växthus.

16 Per-Olof Persson

skriven

Jag förstår inte påståendet: att jorden är 33 grader varmare pga av växthusgaserna. Då kan man inte ha tagit hänsyn till att oceanerna och atmosfären kan lagra värme dagtid plus många andra faktorer.

Jag har också läst att värmeutstrålning sker med ljusets hastighet. Koldioxid släpper ifrån sig värmen i nästan samma ögonblick som den tar emot den. Då kan koldioxid endast förhindra värmeutstrålning under en mycket kort tidsperiod.

Om man ser på Månen är den 150 grader varm på dagtid. Atmosfären på Jorden måste dagtid ha en kraftigt avkylande inverkan eftersom den transporterar bort värmen.

18 lennart bengtsson

skriven

Svar till Per Olof Persson

Gör tankeexperimentet att Du plötsligt tar bort alla långlivade växthusgaser, CO2, CH4, N2O etc. från atmosfären. Temperaturen kommer att sjunka eftersom mer värme strålar ut mot rymden enligt Plancks lag ( eller om Du så föredrar Stefan-Bolzmanns lag).
Temperaturen sjunker och mer vattenånga fälls ut som nederbörd, gradvis mer och mer i form av snö. Efter en tid på några år uppstår strålningsjämnvikt vilket Du lätt kan beräkna från strålningsjämnvikten som med oförändrat albedo på 0.29 blir ca 33°lägre. I själva verket sjunker temperaturer mycket mer på grund av snön och isens höga albedo som kan bli så högt som 0.9.

En enkel jämnviktsberäkning med Plancks ekvation:

S/4x(1-0.9) = kT**4

ger då en temperatur T på -117°C. Lägre temperatur än så är knappast troligt. Konstanten k =0.567x10**-8. S är solarkonstanten som är ca 1364 W/m2 men måste delas med 4 då detta är relationen mellan cirkelns yta och sfärens. ** symboliserar potens.

Haven kommer så småningom att täckas av is även om det dröjer mycket lång tid innan haven fryser till helt.

Så växthusgaserna är faktiskt nödvändiga.

20 Alienna

skriven

Råkade klicka på "Skicka" innan jag skrivit mitt namn... Det är jag som är "Anonym" med svar till 12/19.

22 lennart bengtsson

skriven

Svar till Åke Sundström och Claes Johnson

Hej

När det gäller IPCCs grundläggande vetenskapliga analys står jag i stort bakom denna men menar att den empiriska klimatkänsligheten ligger klart i det undre intervallet. Vad jag försökte ta upp till debatt var den politiska strategin som behövs för att möta en klimatändring som hittills varit harmlös och säkert kommer att fortsätta att vara detta de närmaste decennierna men som inte behöver vara detta om 100 år eller längre men där osäkerheten är så stor att det knappast idag är av praktiskt värde. Det är föga meningsfullt att idag genomdriva extrema aktioner till stora kostnader för att reducera utsläpp av fossila gaser ( varav CO2 står för ca 60%) innan det finns realistiska lösningar på jordens energiproblem. På mycket lång sikt finns det också andra växthusgaser som svavelhexafluorid som i en avlägsen framtid kan bli ett större problem. Det är min uppfattning att energilösningar kommer att realiseras under detta sekel men ingen vet idag vad detta kan komma att innebära. Det är i princip ingen brist på energi, från solen, jordens inre eller kärnenergi men vilken form detta kommer att få kan inte drivas fram av politiska beslut idag utan måste växa fram genom långsiktigt vetenskapligt arbete. Det är därför jag främst vill satsa på grundforskning och detta är det bästa vi kan göra för våra barnbarn. Dessa är sedan fullt kapabla att implementera lösningar som vi idag inte känner. Det var endast detta jag försökte föra fram.

24 Åke Sundström

skriven


Så bra, Lennart, att du till sist tar till orda och bidrar med en text som är väsentligt tydligare än KVA-dokumentet, men kanske inte riktigt så kristallklart som Claes och jag hade hoppats.

Redan i replikens första mening tycker jag att du hamnar snett. Om en teori är oförenlig med empirin (verkligheten) är den givetvis felaktig. Punkt, slut! I min värld är det omöjligt att underkänna de empiriska beläggen och i nästa andetag "i stort" instämma i den "grundläggande vetenskapliga analysen". Att den bristande verkningsförankringen ligger inom det temperaturskänslighetsintervall som IPCC angett duger inte heller som ursäkt, eftersom detta intervall är så stort. Jag vågar gissa att ingen av oss blir förvånad om sanningen visar sig ligga långt under det nedre intervallet.

Vad du sannolikt menar är att den NATURVETENSKAPLIGA grundsynen går att försvara, men det är ju bara en liten del av helheten. Mer avgörande för slutsatser och riskbedömningar är de antaganden/prognoser/ gissningar som görs om generella premisser av olika slag, t ex energimarknadens utveckling. Det är framför allt i dessa stycken som IPCC-rapporterna fallerar.

Ett entydigt avvisande av IPCC:s analyser och rekommendationer borde alltså vara en självklarhet, inte minst därför att FN är en genomkorrumperad organisation, där klimatbyråns publika texter, de enda som får rimlig spridning, skrivs av byråkrater och politiska delegater, inte av några vetenskapsmän. Fusk och båg och ren politik från början till slut.

Jag är också fortsatt undrande inför din ovilja att dra några slutsatser om den SVENSKA klimatpolitiken, som borde vara vårt primära intresse. Det är och förblir en obegriplig kullerbytta att å ena sidan hävda att CO2 är en tämligen ofarlig gas och samtidigt tyst acceptera att denna gas utsätts för hårdast tänkbara straffbeskattning via en unikt hög skatt på koldioxid.

Hur kan du och Lars motivera er tystnad på denna punkt – den som på ett konkret plan innebär att ni sviker de svenska barnbarn ni påstår er ömma för? Har ni inte upptäckt att Sveriges klimatpolitik är en katastrof, oavsett vad man tror om det framtida klimatet? För även om IPCC mot förmodan har rätt, så är den svenska gå-före-linjen en meningslös symbolpolitik, helt omöjlig att försvara. Inte sant?

Till sist och återigen: vi är eniga om det vansinniga i att satsa en oherrans massa miljarder på att bekämpa ett avlägset och till stora delar okänt hot. Mest i Sverige av alla länder (per capita), trots att våra nettoutsläpp ligger nära noll. Tror också att du instämmer i att den s k försiktighetsprincipen måste underkännas som motiv för att bedriva ett storskaligt krig mot en fiende som med tiden visar sig vara en papperstiger och ett propagandaspöke.




26 Alienna

skriven

(test)

Orsaken till att en enkel naturvetenskaplig ja/nej-fråga inte besvaras i denna blogg är:
"Gör man detta hamnar man tveklöst på den övergivna kartan och då är det för dessa individer helt säkert slut på det roliga."---(LB)

Då tycker jag att ni bör vara konsekvent, och inte heller göra några vetenskapliga uttalanden. Antingen-eller!
Eller föreställer ni er kunna hävda vad som helst, utan att det blir ifrågasatt?

Svar: Lennart Bengtsson syftar inte på de som skriver här utan på vad som händer med personer i aktiva roller i samhället som ifrågasätter det politiskt korrekta. Vad vi gör här på bloggen är att erbjuda ett debattforum där detta ifrågasätts.De enda kommentarer som modereras bort är sådana som innehåller rena personliga förolämpningar, upprepade svordomar och hattillmälen.Alla vetenskapliga påståenden vill vi gärna få debatterade och ifrågasatta.
Lars Bern

28 Åke Sundström

skriven


# 25-27
Låt oss i dag glädjas åt ett positivt besked från Lennart Bengtsson. Han underkänner nu, för första gången mig veterligt, den svenska klimatdårskapens grundbult, gå-före-doktrinen. Men fortfarande vill inte distansera sig från IPCC och deras svans av mer eller mindre korrumperade supporters - trots att han inte klarar av att försvara sin tes om en godtagbar vetenskaplig grund för deras rapporter.

Vi får inte heller inte något besked om hans nya sannings konsekvenser. För om nu Sverige inte skall ”gå före” vad återstår då av motiven för vårt krig mot en lika ofarlig som livsviktig gas? Ingenting alls! Godhetshyckleriets vingliga propagandabygge brakar samman. Då blir det också omöjligt att hänvisa till EU:s klimatdirektiv eller till meningslösa åtgärdspaket av Kyotokaraktär.

Det enda effektiva vapnet mot eventuella klimathot är en global CO2-skatt, med (i huvudsak) samma villkor i alla länder. Först om en sådan blir verklighet har Sverige anledning att medverka. Men då sänks också vår CO2-skatt till en bråkdel av dagens extrema och helt oförsvarliga nivåer. Alla kvantitativa utsläppsmål slopas likaså, inklusive de mest korkade av alla klimatbeslut: att göra biltrafiken fossilfri till 2030 och med hjälp av statliga subventioner (elcertifikat) försnilla ett stort antal miljarder på helt onödiga vindkraftverk.

Bara genom att bejaka ett reformprogram av denna karaktär kan du infria ditt löfte att ställa upp för dina och mina barnbarn. Det handlar ju, noga besett, "bara" om att på svensk nivå tillämpa den mer ospecificerade kritik mot ogenomtänkta och alltför tidiga åtgärder som du själv framfört. Inte sant?

Lars Bern själv har tvekat att kommentera vad logiken kräver när det gäller synen på koldioxidskatten, men han har lovat återkomma i ärendet, så låt oss avvakta hans svar. Det är i vilket fall välkommet att han vill göra sin blogg till ett forum för fri debatt i en tabubelagd och politiskt superkänslig fråga, blockerad i de flesta PK-medier och även, mer överraskande, av Stockholmsinitiativet, så detta är ett slags genombrott. Tack också Claes för stringent argumentering och signaturen Alienna för ett klartänkt och lite bitskt inpass.

Äntligen kanske mörkläggningen kan brytas, med en vinstpott på flera hundratals miljarder i vågskålen. Klimatpolitiken är nämligen något så pass sällsynt som ett helt nytt så kallat systemfel, lika förödande för AB Sverige som det gamla klassiska, planekonomiska systemfelet, hyresregleringen. Extra skamligt, förvisso, att båda dessa beslut genomförts (eller försvarats)av partier som påstår sig ha marknadsekonomins principer som ledstjärna.