
I samband med mitt inlägg den 10 maj om Cancerforskningen skrev professor Gunnar Juliusson följande viktiga kommentar som jag valt som bakgrund till mitt utlovade resonemang om kostforskning:
Om Cancerfonden skulle skriva kostråd så vill man förstås ha kostråd som är baserade på kunskap och inte bara tyckande. Problemet är att det saknas kunskap, och detta beror inte på brist på intresse utan på metodsvårigheter. Det går mycket bra att lotta jämförbara patienter till behandling A eller B eller A+B, och noggrant följa utfallet. Dock är det omöjligt att randomisera en stor population till olika kost, eftersom folk förstås gör som de vill. Många kostråd baseras på studier av individers egen rapport över kostvanor, men dels är sådan beskrivning osäker, dels finns stor risk för selektivt minne eller förskönande beskrivning, dels är kost ingen oberoende faktor. Exempelvis är sk hälsosam kost vanligare hos folk med hälsosam livsstil, och att måttligt alkohol synes nyttigare än absolutism i stor utsträckning beror på att en fraktion av absolutister är detta pga hälsoproblem. Epidemiologer försöker korrigera för sådant men resultaten är mycket osäkra. Stora placebokontrollerade studier av kosttillägg, som antioxidanter etc har visat snarare skadlig än gynnsam effekt. Detta liknar faktiskt klimatfrågan där man ju vill dra långtgående slutsatser utifrån helt osäkra data, och detta tycker vi förstås är helt fel.
Att det bara skulle göras ytterst lite läkemedelsforskning oberoende av företagen är inte sant, de flesta diagnoser, inte minst inom cancerområdet, har stora aktiva nationella och internationella akademiska samarbetsgrupper som driver läkemedelsstudier, men tyvärr blir det allt svårare även för dessa att finansiera studier utan visst stöd från industrin, och omöjligt med oregistrerade och extremt dyrbara medel. Det är en viktig fråga framöver att säkra möjligheter till sjukvårdsdrivna behandlingsstudier som kan ta fram data där patientintressen och kostnadseffektivitet är enda incitamenten. Dessutom måste man ta tag i problemet med prissättningen av nya läkemedel som ofta är helt grotesk.
Jag lovade i mitt svar på detta inlägg att återkomma med lite funderingar runt hur man skulle kunna lägga upp en bred kost/hälsa studie till rimlig kostnad och som skulle kunna ge en del tidiga indikationer på hälsosammare kost. Jag tror att man skall välja en metod som närmast kan liknas vid en flerstegsraket.
Målet för studien skall vara att ta fram kostråd för att minska risken för metabol sjuklighet och dit bör man räkna fetma, sockersjuka, åderförkalkning, cancer, Alzheimer och andra former av demens.
I steg ett gäller det att hitta en rad markörer som man kan förknippa med ökad risk för sjuklighet. Exempel är blodsocker, blodtryck, hormoner som insulin och IGF1, kolesterol (spec. små LDL-partiklar), levervärden och givetvis ett antal ytterligare markörer som de medicinskt bildade föreslår. Markörerna skall lätt kunna mätas med blodprov, blodtrycksprov och kanske EKG.
I steg två väljer man ut en population med friska (icke medicinerade) individer som är tillräckligt stor för att väl täcka naturliga variationer i metabolismen. Jag kan bara se i min egen familj att sådana variationer kan vara betydande.
I steg tre testas individerna under klinisk kontroll genom intag på fastande mage av en rad olika enskilda standardmaträtter, med mycket specifikt innehåll vad avser olika näringsämnen och olika innehåll av fett, protein och kolhydrat. Under närtid efter dessa kontrollerade kostintag mäter man korttidsreaktionen med blodprov som visar hur individernas markörer reagerar dygnet efter intaget. Dessa mätningar borde kunna ligga till grund för att sortera bort viss standardmaträtter som mer riskabla ur metabol synvinkel än andra.
I steg fyra lottar man populationen på olika dygnsmenyer med de maträtter som inte gav alarmerande utslag på markörerna i steg tre. Populationen uppmanas följa dessa olika menyer under en längre tid där man med lämpliga intervall tar in dem och tar olika markörprover, kollar hjärtverksamhet och vikt. Här blir t.ex. långtidsblodsockret intressant att följa. I detta steg skulle man t.ex. kunna testa populära menyer typ LCHF, 5:2, GI m.fl..
En sådan här fyrstegsstudie skulle inte behöva bli allt för dyr och man skulle inte behöva ”invänta” att några i populationen insjuknar eller dör. Studien ger givetvis inte ett fullständigt svar men borde ge bättre vägledning än den som dagens värdelösa kostråd ger.
Detta var bara några metodologiska funderingar rörande hur vi i närtid skulle kunna få fram bättre vetenskapligt grundade kostråd till rimliga kostnader. Jag har säkert bortsett från någon viktig faktor. Därför inbjuder jag till en diskussion här på bloggen för att få fram fler och bättre sätt att angripa ämnet. Ordet är fritt!
skriven
Jag är inte en medicinsk expert, men jag förstår inte varför du använder begreppet sockersjuka. Då det uppenbart finns två varianter av diabetes. TYP 1 & TYP 2. Typ 1 diabetes kan drabba mycket små barn (2 år). Dessa får då en insulinpump och de torde inte vara betjänta av några avancerade kostråd. Typ 2 diabetes, även benämnd åldersdiabetes däremot tycks ju drabba äldre personer. I dessa fall kan kostråd vara till nytta.
Vad typ 1 diabetes beror på tycks expertisen inte vara helt på det klara med. Bukspottkörteln fungerar oftas inte tillfredsställande.
Vi hade en dotter med typ 1 diabetes. Hon skulle få en bukspottkörtel transplanterad men det drog ut på tiden. På KS i Solna föreslog en professor att det skulle installeras en gastropacemaker på henne då mag-funktionen hade försämrats. Landstinget beslutade då att dylika operationer endast skulle få ske på i Huddinge. Väntan blev lång, åtskilliga månader. En skicklig kirurg gjorde det. Involverad var också en professor och en överläkare. När operationen var gjord sade kirurgen att hon var den första diabetikern som fått en dylik installation. Den s.k. professorn visade fortsättningsvis inget större intresse. ( Han hade kanske köpt titeln på postorder). Allt slutade med att apparaturen fick opereras bort.
Under sjukdomstiden hade vår dotter 20 olika mediciner! Jag har svårt att förstå att detta var nödvändigt, kanske till och med skadligt.
Efter 22 månader och c:a 1½ månad på IVA på KS i Huddinge tog livet slut. Jag är mycket tveksam till generella kostråd för de som drabbats av DIABETES TYP 1. Orsaken till typ 1 diabetes tycks inte vara densamma som för typ 2 diabetes. Använd inte begrepp som användes på 1940-talet för det som är diabetes.
skriven
Väl skrivet Lars.
Vill tipsa om Seyfried om du inte är bekant med honom
http://digivisionmedia.com/lectures/acam/cancer-as-a-metabolic-disease-impaired-mitochondrial-function-and-tumorigenesis-thomas-seyfried-phd/
skriven
Kanske kontroversiellt men personer som sitter i fängelse som studiegrupp. Där bör ju upprätthållandet av vald kostmodell vara lättare inbillar jag mig.
skriven
Om jag inte har fel så har metabolism med ämnesomsättningen att göra.
Jag kände en person som hade diabetes typ 2 (sockersjuka). Han fick några tabletter och klarade sjukdomen med dessa i över 25 år. Hans dödsfall berodde inte på hans diabetes (sockersjuka) Han var ilitidrottsman, 10-kampare. Han var också principfast och avvek aldrig från de råd som läkarna givit honom. Det han skulle undvika undvek han alltid. Det verkar ju som det redan finns medicin som håller sjukdomen stången eller beror medicinens verkan på patientens viljestyrka?