Om klimatprognoser


Några reflexioner av professor Lennart Bengtsson

Det finns ingen möjlighet att simulera jorden klimat om vi med detta menar att vi skall tala om vad vilket slagsväder vi skall ha de kommande 30 åren dvs för perioden 2015-2045. Ensemble beräkningar (Monte Carlo) med upp till 30 olika simuleringar vilket nyligen genomförts, och som endast beror på atmosfärens utgångstillstånd ger samma variationer som det man får från olika klimatmodeller. Ännu större variationer kommer man att få om man varierar havens tillstånd samt hur man behandlar olika processer i modellerna. Däremot har vi goda grunder att vissa slag av väder blir mer vanligt eller mindre vanligt sett över en mycket lång tid. I de delar av världen där den naturliga slumpartade variationen är mycket stor som i vårt land (jämför exempelvis julitemperaturen mellan 1901 och 1902 i Stockholm vilket skiljde sig mer än 7°C, dvs lika mycket som mellan en normal juni och en normal oktobermånad) har det hittills vara praktiskt omöjligt att identifiera orsaken till ett visst slags väder och kommer helt säker att förbli så för lång tid.

De problem man eventuellt kan få med jordens klimat är i en avlägsen framtid om växthusgasutsläppen fortsätter i hundratals år. Detta bedömer jag som föga troligt då extrapolationer av detta slag är meningslösa. Det är bara att förflytta sig 100 år tillbaka i tiden och försöka göra en 100 års prognos. Jag tror knappast något kommer att stämma med verkligheten. Vi tar givetvis en viss risk genom att växthusgaserna ökar men detta är bara en av ett antal tänkbara risker som knappast är förutsägbara. Jag förstår att det känns extra svårt för svenska medborgare att leve med denna osäkerhet då man har vant sig vid att samhället fixar alla problem så att ingen skall behöva var orolig. Men som sagt vill man leva helt riskfritt skall man se till att man aldrig blir född. Det spelar kanske ingen större roll om man kan göra något eller inte bara människorna tror att samhället kan lyfta osäkerhet och oro från deras skuldror. Och de som, liksom för småbarnen, lovar de finaste klapparna från tomten får också de flesta rösterna. Konstigare än så är det kanske inte. Det behöver inte ens vara trovärdigt då de flesta är starka i tron.


Lennart Bengtsson
1 Björn i Bromma:

skriven

Alexander Flemming åkte på semester varvid han hastigt städade undan på labbet, dock så glömde han att diska rent proverna under mikroskopet.
När han kom tillbaka från semestern så hade proverna möglat. Simsalabim så blev penicelin ett faktum.
Har dagens överstepräster något dylikt i tankarna gällande sk. "prognoser".
Svar : Nej!

3 Claes (Peking):

skriven

Historiskt har värmeperioder varit högkulturer.
Romartiden (år 1-200+) gällde länge som topp-perioden. Den var varm - man odlade vin i England, upp till skotska gränsen.
Tiden efter 500 kallades ”fimbul-vintern”. [Nu försöker man med 500 före Kr.] Asiater anföll Europa då. Slaverna tog Östeuropa från romarna: ungrare, bulgarer, kroater...
Åren efter 1000 var varma: Se på Island! (Och GRÖN-land.) Europa började försvara sig mot muslimerna - och vinna! De första universiteten kom.
Tiden efter 1500 var kall: Karl X Gustav gick över Stora Bält med hela armén, inkl. artilleriet. 1600-talet är väl en bottenperiod för Europa? Åtminstone Sverige höll på att dö ut.
Och nu sägs det vara varmt... Jättevarmt. Fast materiellt sett har vi det mycket, mycket bättre än någonsin förr. Miljonerna i Kina... Indien... Chile...

Vid Pustegränd tror man nu att vi KANSKE klarar 2º till; sedan kommer katastrofen... Värme-katastrofen. [Jo, "vi har 50% chans att slippa undan, om vi lägger ner all produktion nu"...]
Jaha. Kallaste juli i Uppsala var 1902 med 12,8º. Varmast detta sekel var juli 1914 med 20,8º. Ack, ack... Mp... 22% röstade Mp i Stockholm... (Men ’på landet’... Ha!)

5 Astrid Å:

skriven

Jaa...klimatprognoser. Hur hjälpta är vi av dem? Svenska bönder,verkar inte särskilt imponerade, enligt en undersökning av Therese Asplund vid Linköpings universitet Jag som bor på landsbygden vet ju att de flesta tycker som de i undersökningen.Trist att det inte kommer fram mediadebatten. Forskaren är som vanligt förvånad.

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:712700/FULLTEXT01.pdf

http://sciencenordic.com/swedish-farmers-have-doubts-about-climatologists

http://www.forskning.no/artikler/2014/juni/395046

Inget i svenska medier ännu, vad jag vet.

2 Peter Grafström

skriven

Blir det problem så kommer de inte så snabbt och tex översvämmade strandområden går att åtgärda. Det finns nog rätt mycket fyllnadsmaterial att hämta från havsbottnen. Vill man inte ta från den näringsrika grunda delen kan man gå ner på större djup. Det ger intressanta utmaningar med terraformering mha robotar. Eftersom robotteknologin utan tvekan kommer att gå mycket framåt ändå finns det ingen anledning till pessimism.
Vidare.
Det vore intressant med en noggrann kalkyl av vid exakt vilken CO2 halt som dess nettoverkan blir kylande. Centrum av dess spektrum är redan nu kylande eftersom höjden där CO2 blir transparent för centrumlinjen ligger ovanför tropopausen.
Jag gjorde en extremt grov uppskattning som gav att det nettomässiga omslaget eventuellt skulle ske vid 4 ggr nuvarande halt.

4 Claes (Peking)

skriven

Klimatexperterna måste kommunicera tydligare med oss okunniga, säger en professor Rapley i London. Annars vinner man inte kampen mot klimatförändringen.
- Experterna måste försvara sig robustare mot klimatskeptikerna, säger han. De måste lita mindre på vetenskapliga fakta, och mer på ”narrative techniques”: personliga anekdoter, känslor och retorik, så att de ”make their points”.
- Jag: Idag, 26 juni, kan det bli 21º i London. (Sedan sjunker det: 20º, 18º, 19º.) Ganska förskräckligt, eller hur.
http://www.independent.co.uk/environment/climate-change/improved-communication-between-experts-and-the-public-key-in-winning-battle-to-curb-climate-change-claims-expert-9563286.html

Svar: Jag har haft sådana studenter på Chalmers.
Lars Bern