Anthropocene

Vi får dagligen nya bevis för att det pågår en total omvälvning av medielandskapet. Jag har tidigare skrivit om detta här på bloggen. Idag redovisar DN nya siffror om TV-tittandet som visar att raset för de gamla medierna går fortare än vad jag tidigare anat. För alla som ägnar sig åt opinionsbildning är det väldigt viktigt att följa den här snabba utvecklingen och se till att vara med om att forma det nya medielandskapet.

Det glädjande med det som händer är att det är ett skolexempel på hur marknaden fungerar när den är fri. Vi som konsumerar mediernas informations- och underhållningsprodukter beter oss rationellt när vi väljer bort gammeldags papperstidningar och schemalagda TV-program. Vi behöver inte längre underordna oss redaktioners urval och tidsscheman utan kan anpassa vår konsumtion av nyheter, information och underhållning till det och som är relevant för oss själva och på tider passar bäst. Jag kan t.ex. konstatera att det enda tillfälle när jag lyssnar på Dagens Eko numera är, när jag åker bil och ändå inte har något annat för mig.

Jag tror att ett annat skäl till att omvälvningen går fortare än man kunnat förutse, är att redaktionernas urval hos såväl de gamla papperstidningarna som inom Public Service har blivit allt hårdare styrda av politisk aktivism. Vi litar helt enkelt inte längre på det som står i tidningar och det som sägs i Public Service. Förtroendet för journalistiska produkter är idag rekordlågt och det minskar givetvis efterfrågan på dem. De politiserade medierna försöker kompensera det sjunkande förtroendet och intresset med att oftare hänvisa till vetenskap. Problemet är bara att en växande del av de vetenskapliga resultat som kommer fram numer också är politiskt styrda. Forskare vet vad politikerna vill ha och ger dem det mot att de får del av de politiskt styrda anslagen. Nyligen påtalade ett antal framstående engelska forskare detta i ett brev till chefredaktören på the Daly Telegraph.

Den gångna EU-valrörelsen har varit ett talande exempel på en nyhetsbevakning som varit medvetet politiskt styrd. Detta har typiskt gynnat de partier där över två tredjedelar av journalistkåren har sina sympatier. Samtidigt har man gjort sitt yttersta för att hindra de nationalromantiska politiska uppfattningar som man ogillar att komma tilltals. Partier som Miljöpartiet, Vänstern och Fi har undgått nästan all kritisk granskning medan SD hudflängts i varje detalj. Detta är desto märkligare eftersom de tre vänsterpartierna excellerar i en orealistisk utopism som borde vara hur enkelt som helst att punktera för en seriös journalist. Det intressanta är att samtliga av de nämnda partierna har gynnats. Jag är övertygad om att detta övertydliga ställningstagande från gammelmedias sida på sikt påskyndar flykten från dessa medier. Journalistkåren gräver sin egen grav när de uppträder på det här sättet. Journalistiska produkter är på god väg att förlora sin kvalitetsstämpel och därmed sitt existensberättigande.

Det spännande är nu att se vad som växer fram som ersättning för de medier som nu snabbt fasas ut? Detta måste vara en dröm för alla kreativa entreprenörer. Vad kommer att fylla tomrummet efter papperstidningar och TV-kanaler och ta deras reklamintäkter? Om tio år så vet vi.