Elbilens genombrott kommer att konkurrera ut tågen

När jag skriver det här befinner jag mig på Öland för att renovera familjens lilla sommarställe vid Kalmarsund. Arbetet har kommit att ta lite längre tid än planerat så, i måndags gav hustrun upp och ville tillbaka till civilisationen i Stockholm. Frågan var hur hon snabbast och smidigast skulle ta sig hem. Valet blev långdistansbuss som hämtade upp henne bara någon km från sommarstället och släppte av henne vid Stockholms Central till det facila priset av lite drygt tre hundra kronor. Att vara klimatsmart och åka tåg hade inte en chans att konkurrera, varken vad gäller pris eller tid. För att ta henne till en tågstation eller flygplats hade jag därtill tvingats köra henne med bil 60 km tur och retur.

Jag gör den här reflexionen när jag hör på nyheterna att det är stopp i tågtrafiken runt Stockholm – igen! Det är ju med tåg som de rödgröna vill att vi skall färdas i framtiden. Plötsligt står det klart för mig hur komplett vansinnig den här idén, med att basera persontransporter i vårt långa glesbefolkade land på tåg, är. Järnvägen som persontransportmedel är rena stenåldern med undantag för två tre sträckor, där befolkningsunderlaget medger att kunna driva snabbtåg, i övrigt är bil och buss helt överlägset. Järnvägen saknar flexibilitet och den är oerhört sårbar som de ständiga avbrotten visar. Landsvägstrafik kan alltid hitta en väg runt problem. Och vad tar järnvägen till när de får avbrott, jo landsvägstransport.

Med en rödgrön regering i höst kommer man att minska på landsvägsinvesteringarna och ge pengarna till de stelbenta oflexibla järnvägarna. Genom att skapa kaos i landsvägstrafiken hoppas den rödgröna vänstern att man skall få människor att föredra den omoderna järnvägen trots alla dess svagheter. Man kräver bl.a. att den beslutade förbifarten under Mälaröarna skall stoppas så att vi får behålla köeländet på Essingeleden.

Jag tror att vänsterns föreställningar lever kvar på sextiotalet då bilar och bussar förorenade luften. Men det har faktiskt upphört sedan flera decennier, något som man nogsamt blundar för. Kvar är oron för att landsvägsfordonen som fortfarande i huvudsak drivs med fossila bränslen, skulle orsaka utsläpp av växthusgaser som man tror kan störa jordens klimat. De rödgröna tror på teknisk utveckling inom sol- och vindkraft som skall göra dessa energislag konkurrenskraftiga. Varför tror man inte på teknisk utveckling av bilarnas och bussarnas framdrivning?

Det intressanta är att när det gäller sol- och vindkraft så går utvecklingen med snigelfart, medan den går framåt med stormsteg när det gäller bilarnas framdrivning. Vi ser redan hur övergången från gamla bensinmotorer till turboladdade dieselmotorer har halverat bränsleförbrukningen. Hänger man sedan på ett hybridsystem kan man halvera den en gång till. Inom några år förskjuts tyngdpunkten ytterligare och vi får eldrivna bilar med ett litet fossildrivet laddningsaggregat ombord och förbrukningen halveras en gång till. Inom något decennium kommer det stora genombrottet för den rena elbilen, när teknikerna hittat en teknik som möjliggör snabbare laddning och högre kapacitet hos ackumulatorerna. 

I vår familj har vi redan tagit första steget genom att gå över från bensindriven gräsklippare och motorsåg till oerhört mycket energisnålare och mer lättmanövrerade batteridriven gräsklippare och motorsåg. Den tekniska utvecklingen har gått på några få år. Bilarna ligger inte långt borta.

Slutsatsen är den, att när de rödgrönas planerade resursslöseri på den stelbenta och sårbara järnvägen hunnit öka transportkapaciteten, då finns redan effektiva och ytterst flexibla elbilar på marknaden, så ingen vill längre åka tåg. Dessa bilar kommer att vara mycket billiga i drift och förbruka mindre el per personkilometer än tågen och de kommer i stort sätt att kunna köras av datorer på längre distanser. Om vägen de färdas på spärras av av någon anledning tar de bara en liten omväg, medan tågen blir stående i timmar och dygn även framgent.

Som vanligt kommer den rödgröna politiken att leda till ett mindre effektivt system som skadar miljön betydligt mer än framtidens eldrivna bilar och bussar. Som vanligt lever de rödgröna i sin neomalthusianska föreställningsvärld där mänsklig kreativitet har avstannat och man söker sig tillbaka till gamla lösningar. En betydligt smartare politik ur miljösynpunkt är att bygga bort vägarnas flaskhalsar och skapa ett vägnät med god kapacitet och att samarbeta genom teknikupphandling med bil- och batteriindustrin. Genombrottet för elbilen ligger mycket närmare i tiden än genombrottet för sol- och vindkraft. 

1 Torbjörn Trångteg:

skriven

Jag kan bara fylla på med ett ytterligare exempel av din analys.

Hur tar jag mig på bästa sätt från Stockholm till min bror i Smedjebacken?
Att åka tåg betyder att jag åker med SJ från Stockholm till Västerås och byter där till det privata Tågkompaniet som anländer Smedjebackens station med en total restid på tre timmar och till det facila priset av 300-800 kr.

Eller också kan jag kliva på bussen vid Cityterminalen, betala 179 kr och kliva av i Smedjebacken 2,5 timmar senare. Vad väljer jag om jag vill komma fram? I tid?

Järnvägar är helt ute på grund av den nödvändiga infrastrukturen med påföljande underhållsbehov. Kollektivtrafik skulle kunna fixas på ett mycket smartare sätt genom att bygga särskilda bussvägar. Utan kontaktledningar. Bussarna skall inte få kraften uppifrån utan föra med sig den eller få den genom induktion.

3 Björn i Bromma:

skriven

Min brorsdotter, som bor i Malmö, åker alltid flyg till Stockholm när hon skall hälsa på sin mor och far. Det är tydligen billigare och tar totalt sett kortare tid, men framförallt betydligt säkrare tidtabell jämfört med tåg.
Som sagt så är Sverige ett avlångt land, föga anpassat till tågtrafik långa sträckor. Det blir totalt sett för stora kostnader gällande service, underhåll och reparationer av spår-el-och signalsystem, vilket miljömarxisterna helt och hållet bortser ifrån.
Egen bil är helt och hållet överlägset när det gäller medellånga färdsträckor.

Svar: Sannolikt innebär även flyget ett mindre ingrepp i miljön än tåg om man tar hänsyn till alla faktorer i ett avlångt glesbefolkat land.
Lars Bern

5 Kaj Sandart:

skriven

Utöver de effektivitets och tidsbristen du visar är ju den usla ekonomin järnvägens sämsta gren. Alla kostnader summerade inkl förluster för tidsspillan på stillastående tåg är km priset antagligen 100 tals kr

7 Tege Tornvall:

skriven

Med bil kan man åka vart man vill, varifrån man vill, när man vill, vilken väg man vill, med vilken last och vilka passagerare man vill, med vilka stopp och omvägar man vill - och från port till port (med smärre inskränkningar). Oslagbart!

Med tåg, flyg och i viss mån även buss måste man ta sig till resp. från stationen. Mycket få bor resp. arbetar vid tåg- och flygstationer.

Total milkostnad på marginalen för vanliga bilar är 24-30 kr, med två 12-15 per person, med tre 8-10 och med fyra 6-7:50. Tåg kostar i snitt ca 14 kronor per mil och person oavsett antal personer. Det för grönvänstern förhatliga flyget kostar från låga 6 och uppåt per mil och person. För tåg och flyg tillkommer transfer åt båda hållen.

Tågets och på kortare avständ även flygets snabbhet omintetgörs av transfer, väntan och ofta även förseningar. Inkl. dessa tar en tåg- resp. flygresa Sthlm-Gbg (med 2-3 mil till/från stationen) 5-6 timmar och kostar från knappt 900 till drygt 1.600 kr. Bilresan kostar ca 1.300 kr och borde också ta 5-6 timmar (inkl. paus) om inte trafiktalibanerna härjade.

Med gles trafik och bra vägar borde vi (men får inte) kunna hålla minst 100 km/h effektiv snittfart mellan större svenska städer.

Allt detta och mycket mer framgår i min bok "Solen driver vårt klimat" med jämförande tabeller och grafer. Jag har till skillnad från önsketänkarna RÄKNAT. Boken ger många exempel på klimatnojans praktiska följder.

9 bom:

skriven

Gröntalibanerna hatar verkligen frihet. Bilen är frihet och därför hatar de den. De älskar teknologi från 1800talet inte bara järnväg och vindkraft. De tänker alltid i "förbudstermer". Romsons kolförbud (brytning och import) här om dagen är ju bara det senaste exemplet. Det har ännu aldrig hänt att en miljöpartist har klarat att tänka igenom hela problemet. Konsekvensanalysen förbiser de undantagslöst - de orkar aldrig så långt om de nu ens har förutsättningarna för det. Förbjud förbjud förbjud och bortåt en miljon människor skänker dem sin röst! Ruskigt!

11 Hans Högqvist:

skriven

Jag är en dinosaur! Mina nuvarande bilar är drygt 20 år gamla Mercedes E klass. Nyare vill jag inte ha!
Min första bil (efter en räcka med motorcyklar från 12 årsåldern!) var en Lancia Flaminia Coupe, sedan en SAAB tvåtakt följd av en Jaguar Mk 2 som jag helrenoverade.
Har också haft hand om en Lambourghini Jarama som ägaren var förtvivlad efter att någon "renoverat" de sex dubbla Weberförgasarna samt tändsystemet. Efter att ha ordnat upp tändsystemet (fyra brytarspetsar som måste "gå" exakt i takt inför förgasarinställningen) fick jag ge mig i kast med att grundinställa förgasarna (efter att ha plockat isär dem för att kontrollera att allt var OK, det var det inte!) samt få dem att öppna samtidigt. Sedan var det "enkelt" att få dem att dra jämt på tomgång och provkörning följde - den blev låååång! :-).
Tillfredställelsen med en förgasarbil som är helt i ordning är betydligt större körmässigt jämfört med en insprutad datastyrd motor och jag saknar dessa maskiner. Känslan av direktkontakt med motorn saknas numer. Idag är det ekonomiskt omöjligt för mig att köpa en sådan fantastisk (och opålitlig) maskin som Lambon. Även Jaguarerna från denna era är allt för dyra nu men jag saknar den exakthet som krävdes för att växla och känslan av en styrning utan servo!
Visst är utveckling bra men vi förlorar en stolthet som kommer med kunskapen att framföra ett fordon som ställer krav på en mekanisk förståelse av vad som händer vid olika "input".
Jag undersöker nu möjligheten att installera en manuell växellåda i min 500E. Bromsarna ska också uppdateras till modernare. Ett steg bakåt och ett steg framåt :-)
PS "piggybacken" för E85 drift ska monteras bort, tack för upplysningen om alkoholbränslens negativa inverkan på ventilsäten. När vi körde encylindriga racemotorer på metanol så renoverade vi dessa närmast mer än vi körde så problemet märktes aldrig!DS

13 Hans B:

skriven

Det som kommer att fungera är bränsleceller. Det kommer bara vatten ut där bak :)

15 Kent andersson:

skriven

Lägg till elektriskt drivna flygplan i din framtidsspaning och tåget är dött. Jag är övertygad om att vi inom 20 år har ett miljövänligt tyst kommersiellt flygplan för 100 personer. Det kommer att förändra allt igen...

17 Björn i Bromma:

skriven

Det var en TV-intervju med miljömupparnas ledare Åsa Romson igår. Enligt intervjun så har tydligen ordet koldioxidutsläpp numera bytts ut till "klimatutsläpp", vilket i min värld betyder utsläpp av klimat.
Hur bedrägligt får det egentligen bli?
Jag stängde av rappakaljan för att gå och handla. I affären träffade jag en gammal skolkamrat, så vi gick och tog en öl för att språkas en stund.
Det framkom att när skolkamraten slutade på Vattenfall så hade man ett dataprogram som simulerade utsläpp för respektive slag av elproduktion. Programmet var väldigt grundläggande och helhetsmässigt. Det innefattade tex tillverkning av ingående komponenter, anläggande, uppförande, transporter, drift, service, reparationer, förebyggande underhåll etc. samt även framtida rivning.
Resultatet av datakörningar visade att kärnkraft har lägre utsläpp, totalt sett, än vindkraft per producerad kWh. Lägst låg vattenkraft.

19 Hans Högqvist:

skriven

16
Tege Tornvall. Ja, jag ser bilkörning som en nästan poetisk upplevelse. I staden cyklar jag.
Dagens bilar är mycket säkra både passivt och aktivt men kommunikationen med hjulens kontakt med underlaget saknas, de som kört Alfa med bakhjulsdrift och utan servostyrning vet vad som menas. Vi invaggas i säkerhet av ASB, antispinn och diverse stabiliseringssystem och känner inte längre gränsen för naturlagarna förrän det är alldeles för sent. Jag körde bil på is från ca 15 års ålder (även poliser var där och övade!) så jag kunde räta sladdar och förstod vad total förlust av grepp var innan jag tog körkort. Nu är det några timmar på en sladdbana "så man ska veta hur det känns att förlora greppet", man ska nämligen aldrig förlora greppet!? Alla som kör bil förlorar greppet någon gång oavsett hur säker bilen är!
Jag ska lära en granne att köra bil nu i sommar. I det kommer att ingå sladdövningar i en grusgrop, hon får inte godkänt av mig innan hon känner glädje i att inducera, hålla och häva en sladd! Om det är möjligt så vill jag gärna lära henne att "behärska" en vattenplaning också :0.
Angående framtida drivkällor så menar jag att den variant som används i F1 serien från i år är vettig, energiåtervinning till ett batteri från bromsning och turbo verkar vettig. De kör ca 25 mil på 100 kg bensin i farter upp till 340 km/h. Det borde betyda att ett par deciliter milen i normalfart med en standardbil är enkelt att uppnå!
Jag har ett svagt minne av att Volvo menade att F1 inte bidrog till utvecklingen i ett uttalande på 70-talet?
Ursäkta att jag blir lite lång i mina utläggningar.

21 Tege Tornvall:

skriven

Mer om elbilar. Utöver dyra batterier med lågt energiinnehåll är deras främsta nackdel högt pris och hög värdeminskning. Min bok redovisar Gävle Energis facit med norska Think. Inköpspris: 332.000 kr, körtid: tre år, körsträcka; 1.500-2.000 mil totalt, säljpris: 67.000 kr, värdeminskning 265.000 kr = 133-177 kr/mil.
Bättre kalkyl ger deras nuvarande Renault Kangoo, ännu inte sålda. Till dem hyr de batterier. Inköpspris: 266.000 kr, tänkt körtid: tre år, trolig körsträcka; 2-3.000 mil, möjligt säljpris: 100.000 kr, värdeminskning: 166.000 kr, batterihyra 39.500 kr, värdeminskning + batterihyra: 205.500 kr, milkostnad: 69-103 kr/mil.
Än bättre kalkyl ger Renaults nya småbil Zoë, troligen medvetet underprissatt och med troligen underprissatt batterihyra. Inköpspris: 210.000 kr, tänkt körtid: tre år, körstr4äcka: 3.000 mil, möjligt säljpris: 90.000 kr, värdeminskning; 120.000 kr, batterihyra: 36 x 800 = 10.800 kr, värdeminskning + batterihyra: 131.000 kr = per mil 44 kr.
Motsvarande vanliga Renault Clio kostar ca 150.000, går på tre år minst 4.000 mil, tappar halva värdet = 75.000 kr = per mil ca 19 kr.
Think är den sämsta bil Teknikens Värld någonsin testat. Enbart tvåsitsig och helt trafikfarlig. Kangoo är en vettig mindre skåpbil. Zoë är en småbil med 10-12 mils praktisk räckvidd på en laddning. Inget att råda varken privatpersoner eller kostnadsjagande kommuner att köpa!

Svar: När elbilen får sitt genombrott kommer förhållandena att vara de omvända. Sannolikt blir driftkostnaderna betydligt lägre och likaså livslängden. Elmotorer håller mkt längre än explosionsmotorer. Allt hänger på utvecklingen på ackumulatorsidan. Sannolikt kommer det första genombrottet när det blir mer allmänt att ha en elbil som andrabil. Att detta genombrott kommer att ske är jag övertygad om.
Lars Bern

23 Peter Grafström:

skriven

Problemet med laddningstid för ackumulatorer försvinner om man byter ut hela den substans som innehåller energin - flytande batteri analogt med att man tankar bensin. Det talades om forskning med den avsikten för några år sen.

2 Johan Tisell

skriven

Vad gäller kollektivtrafik är den också kvar på 50-talsnivå. Allt annat är komfortablare. Jmf att sitta två vuxna fram i en VW eller Anglia. Trångt och mysigt. Sängar var 60 cm och WC-rum minimala. Allt har vuxit, utom stolarna på buss, spårvagn och tåg! Jag kanske är ovanlig, men jag vill slippa kroppskontakt när jag reser. De enda som jag skulle kunna tänka mig skulle kalla mig gammal snuskgubbe!

Varför kan inte teknik- och samhällsutveckling synas i en busstol?

Och LB, skaffa robotklippare!

Svar: Våra gräsplättar på landet passar inte för robotklippare, annars skulle vi inhandla en sådan. Grannen har en som verkar göra ett utmärkt jobb.
Lars Bern

4 Sven Sore

skriven

Det är nog kul med elbilar med litiumjonackumulatorer. Men när vi har 100 miljoner elbilar och ska hantera allt litium kanske det inte är så kul längre. Jag tror att bensin (disel)bilar kommer att finnas ett bra tag framöver.
Litium är frätande och kräver särskild hantering för att undvika hudkontakt. In andning av litiumdamm eller litiumföreningar (som ofta är alkalisk) irriterar näsa och hals, medan högre exponering kan orsaka en ansamling av vätska i lungorna, vilket leder till lungödem. Metallen själv är en hanterings fara på grund av den frätande hydroxid produceras när den är i kontakt med fukt.

Svar: Återvinningssystemen kommer givetvis även att utvecklas och bli mer effektiva och vad är det som säger att framtidens ackumulatorer är baserade på litium? Utvecklingen på det här området är just nu intensiv, så jag fortsätter att tro på att kreativa hjärnor hittar bra lösningar på de problem du pekar på.
Lars Bern

6 Peter Stilbs

skriven

Tack för goda tankar igen, Lars - men batteriutvecklingen är mycket långsam, och något genombrott verkar inte i sikte. I storskalighet finns mängder av logistiska problem och ren resursbrist, liksom för de elmotorer som ska drivas. Litium-jonbatterierna som troligen driver Din gräsklippare är snördyra, redan vid en kapacitet på ett par Amperetimmar. Som perspektiv kan påpekas att blyoxidbatterier av den typ som sitter i stort i alla bilar och motorcyklar har väl över 100 år på nacken - men fortsatt är överlägsna för ändamålet.

Svar: Jag är mer optimistisk. Marknaden för effektivare och mer lättladdade ackumulatorer är enorm och ganska riskfri, så med tiden får vi säkert bättre teknik. Litium-batterierna har ju inneburit en revolution på ganska kort tid på en rad områden och problemen är till för att lösas. Här finns enorma pengar att tjäna.
Lars Bern

8 Peter Stilbs

skriven

Lars, här är lite färska nyheter om en av de mer spektakulära elbilarna: http://www.latimes.com/business/la-fi-tesla-junk-rating-20140527-story.html

10 Tege Tornvall

skriven

Sveriges ca 4,6 miljoner registrerade bilar drivs med bensin resp. diesel. Per år säljs 250-300.000 nya bilar med modern motorteknik. Runt hälften av alla bilar har någorlunda modern teknik med snålare och renare motorer.

Av dem är drygt hälften bensin- och knappt hälften dieseldrivna. Snittförbrukning ca 8 resp. 6 l/100 km. Vägt snitt ca 7.

Resterande hälft av bilparken är främst bensindriven. Snittförbrukning runt litern, men de körs kortare sträckor. I snitt kör hela bilparken ca 1.400 mil per år med vägt snitt ca 8 l/100 km. Det blir 1.120 liter per bil.

Med i snitt 56 liters tank blir det 20 tankningar, drygt 1,5 per månad. Varje tankning tar en kvart. Det blir totalt 92 miljoner tankningar per år över hela landet, en kvarts miljon per dag. På ca 3.000 tankställen blir det 83 tankningar per mack och dag - eller en var tionde minut under ljusa timmar.

Totalt tar tankningarna varje bilförare ca fem (5) timmar = 23 miljoner timmar för samtliga.

MEN: Om alla svenska bilar skulle gå på el blir det annorlunda. Batteriernas lägre kapacitet minskar den årliga körsträckan med en tredjedel. Vi räknar generöst med 1.000 mil. På varje laddning kommer man högst 10 mil (av rädsla för att inte bli stående). Det kräver 100 laddningar.

Men i praktiken måste man ladda nästan dagligen = kanske 300 laddningar. Varje laddning tar 4-10 timmar, i snitt kanske 6-7. Varje bilist måste då ladda 300 gånger 6 = 1.800 timmar - jämfört med fem (5) tanktimmar för bränsledrivna bilar.

Även om bostäder och arbetsplatser får laddningsurtag, skulle kanske halva bilparken behöva ladda på annat ställe. Då skulle 2,3 miljoner bilar behöva laddstolpe/urtag på olika håll. Även med "snabbladdning" skulle det ta fyra timmar per gång.

Det skulle över vaken tid kräva 100-200.000 laddstolpar - att jämföra med befintliga ca 3.000 bensinstationer. I verkligheten blir det förstås mycket färre med köer och väntan som resultat. Som på gamla goda sovjettiden!

Detta talar förstås emot rena elbilar som ersättning för alla. Vi lär få en mix av snåla bränslebilar (elektroniskt styrd turbo under lätt tryck samt direktinsprutning under högt tryck), dyrare laddhybrider (främst för företag) samt ännu dyrare rena elbilar (främst för fasta dagliga turer med fast bas).

Även detta framgår av min bok.

12 Bengt-Ove Högström

skriven

Åsikterna om tågtransporter är helt OK. Persontransporter med tåg är knappast kostnadseffektivt eller tidsmässigt intressant. Tågtransporter av gods är ok när det gäller stora godsmängder av en enda godstyp och då inga omlastningar sker.
Hur skulle svensk industri fungera om inte lastbilstransporter fanns. JIT skulle inte fungera med järnvägstransporter.
När det gäller personbilar så tror jag att det är långt kvar innan det blir aktuellt med elbilar i någon större omfattning. En elbil bör klara -40 grader C och kunna köras c:a 400 km utan omladdning om det skulle bli intressant för en som bor i Norrland.
Mycket har hänt på de sista femton åren. Moderna turbodieselmotorer är effektiva och kan kanske bli ännu bättre. 5,5 l per 100 km med en 3 liters TDI motor är rätt bra. Det är så bra att jag väljer bilen före tåg, flyg och buss.

14 Johan Tisell

skriven

LB: Jag har sedan 4-5 år 2 st Robomow, en hemma och en på landet. Provade först en Husquarna som lämnades åter. Robomow är tyngre och rejälare, klipper ända ut till sidan och har en rejäl, fast kniv som håller nom. 200 tim. (Sedan kan den slipas, även om tillverkaren inte vill det). De andra har små mattknivbladsliknande grejer som inte håller.

Vad gäller bussar kör de normalt i princip tomt ena riktningen och man åker typiskt 30% längre än man önskar, dvs att förbrukning per passagerarplats skall multipliceras med 2.6!

16 Tege Tornvall

skriven

11, Hans Högqvist. Mycket tänkvärt. Att köra bil är en sensorisk övning, en färdighet. Sådana lärs och underhålls genom utövande och övning. Den som kör kort och sällan är alltid nybörjare.

Grönvänstern vill minimera vårt bilkörande = i praktiken förvandla oss alla till ständiga nybörjare. Det minskar förstås bränsleförbrukning och avgasutsläpp men ökar risken för olyckor.

Okunniga blandar ihop risk (= per tillfälle) med frekvens (= antal tillfällen). Mer rättvisande mått är både olycksrisk och förbrukning per person- eller godskilometer, vilket är ett mått på effektiviteten.

Om t. ex. frekvensen är 1 och risken 99, motsvarar den frekvensen 99 och risken 1 - men man får 99 gånger mer uträttat.

Varför gör så få sig mödan att söka basdata och räkna från dem?

P. S. Personligen ser jag bilkörning som en konst med två komponenter: kontrollen av dels bilen och dess mekanik, dels själva förflyttningen i rummet.

Hans berör njutningen av samspel med mekaniken, motorns dragkraft vid olika varv, anpassningen och bruket av växlar och utväxlingar, den dynamiska linjen genom trafikmiljön. chassiets balans och däckens grepp, etc.

Jag har följt ett franskt forskningsprojekt kring Formel 1-förare. Den för säker körning avgörande egenskapen för säker körning är god uppfattning av rörelser i rummet. Den mäts för flygkandidater - men INTE för bilister.

Det beror på att trafikansvariga i slutna rum vet och räknar med att Sverige för sina persontransporter är helt beroende av enskilda bilägare och -förare och deras bilar och inte kan inskränka deras arbete med skärpta krav på färdighet.

I stället begränsar de utövandet med regler om fart, framkomlighet, etc. Medelfarten på svenska vägar är nu LÄGRE än för runt tio år sedan - men tågen går i praktiken varken snabbare eller mer tillförlitligt.

18 Pelle Undén

skriven

Här följer några tänkvärda uttalanden om människans förmåga att uttala sig om framtiden. Kanske något för, framför andra, bakåtsträvande miljöpartister att fundera över?
http://izismile.com/2014/03/14/actual_predictions_that_were_absolutely_wrong_25_pics-4.html

Hälsningar
Pelle Undén

20 Tege Tornvall

skriven

19 Hans H. Rätt har du i att modern elektronik för "förarassistans" tar bort förarens egen insats. Vi har redan fått rättsfall där den avgörande frågan är: vem körde bilen? Föraren eller systemet?

Visst kan vi rent tekniskt - frånsett kostnaden - införa hela autonoma, självkörande bilar med ström upp- eller nedifrån och elektronisk styrning. Men då övergår också det juridiska ansvaret till fordonstillverkare och väghållare.

Klen bakåtsikt och backkameror i förening befriar föraren från besväret att parkera - och från att behöva lära sig manövrera på trånga ytor.

Med färdigheten åker också ansvaret ut genom fönstret.

Och dyrt blir det! Rimligen för dyrt för glesbefolkade Sverige.

Patentingenjören Hans Eriksson i Sköldinge sätter yngre tonåringar i förenklade bilar à la Epa-traktorer och låter dem köra på is med den enda uppmaningen: "Det är halt!"

Han rapporterar att de i regel klarar det galant utan ytterligare pekpinnar. Jag hade däremot en inkompetent körskollärare i Sigtuna som vid sladdträning skrek som en stucken gris vid minsta antydan till sladd. Helt värdelös!

Svar: Fick den här länken i en tidigare kommentar: http://izismile.com/2014/03/14/actual_predictions_that_were_absolutely_wrong_25_pics.htmlKan vara nyttigt att studera. Flertalet bilanvändare har inte bilen som en älskad hobby utan som ett transportmedel, det är deras behov som styr utvecklingen tänk på det. Jag skulle inte drömma om att idag skaffa en bil utan automatlåda och servostyrning trots att jag är bilintresserad.
Lars Bern

22 Björn i Bromma

skriven

Troligen så får man inte glömma bort att personlig bil är en väldigt viktig frihetssymbol och en stor frihetsgrad.
Som att i gamla tider kasta sig upp på en häst och bara trava iväg varthän det passar.

24 Björn i Bromma

skriven

Ännu en betydande faktor har nu visat sig som gör tågtrafiken till ren stenålder, nämligen strejk. Denna risk är minimal gällande personlig biltrafik.