Ersätt kolhydrater med fett så håller ni er friskare
I över 60 år har det medicinska etablissemanget i västvärlden utmålat mättat fettet i kosten som farligt. Men senare tids forskning visar att mättat fett inte orsakar hjärt/kärlsjuklighet. Inte heller gör naturligt fett dig fet trots hög kaloritäthet. Det finns idag en rad vetenskapliga bevis som stöder uppfattningen att mättat fett är en nödvändig del av en hälsosam varierad kost. Nya studier visar att mättat fett i kosten inte, som det länge hävdats, spelar en framträdande roll för uppkomsten av ateroskleros (åderförkalkning), vilket är orsaken till växande hjärtkärlsjuklighet.
Det är dock mycket viktigt att skilja på bra mättat fett och farliga transfetter. Rätt typ av mättat fett gör oss mätta och nöjda, hjälper oss att gå ner i vikt och sänker även vårt serumkolesterol. Mättade fetter kan även hindra din hjärna från att förtvina och förlora strukturen. Flertalet mättade fetter i kosten kommer från animalier, men några av de bra mättade fetterna kommer även från växtkällor såsom avokado och kokosolja.
Hur kunde vårt medicinska etablissemang ta så fel?
Demoniseringen av mättat fett inleddes 1953 med att den kände nutritionisten Dr. Ancel Keys´ hade en hypotes som han lanserade i en grovt vilseledande artikel. Han påstod sig jämföra fettintag och dödlighet i hjärtsjukdom i olika länder. Han redovisade bara resultatet för sex länder, men utelämnade iakttagelser från sexton länder som talade emot hypotesen. Som så ofta i denna typ av forskning var forskaren bara ute efter sådant som stödde hans egen hypotes, istället för att kritiskt pröva den. Den typen av forskning är inte vetenskap utan pseudovetenskap.
Vad han borde ha gjort var att mer noggrant utvärdera riskerna för hjärtsjukdomar genom att mäta nivåerna av t.ex. fruktos, omega-6 och trans och mättade fetter separat. Han borde även studerat effekterna av minskade eller eliminerade kolhydrater och bearbetade livsmedel som är kopplade till höjda triglycerider och inflammationer. Keys´ auktoritet som nutritionist gjorde, trots invändningar och varningar från andra forskare, att hypotesen om att kolesterol och mättat fett leder till hjärtsjukdomar, okritiskt accepterades som ett ostridit faktum.
Fetthypotesen kom senare att ligga till grund för kostrekommendationer från United States Senate Select Committee on Nutrition and Human Needs (även kallades McGovern Kommittén) som kom med sin rapport år 1977. Dessa rekommendationer ledde till ett paradigmskifte vad gäller människors kost, som satt spår i hela världen. Rekommendationerna har satt igång den metabola pandemi som jag tidigare skrivit om. Idag är 2.100 miljoner människor överviktiga, mycket till följd av kommitténs rekommendationer från 1977. År 2030 beräknas halva jordens befolkning vara överviktig.
Kolesterol är inte orsaken till åderförkalkning även om förkalkningarna i sig består av kolesterolansamlingar. Man brukar tala om det som kallas farligt kolesterol s.k. LDL-kolesterol. Åttio procent av LDL-partiklarna är dock den stora typen som anses neutral ur hjärt-kärlsjukdom. Dessa flyter i blodet och skadar inte artärerna. Däremot finns det även små täta LDL-partiklar som inte flyter. De kan fastna i blodkärlen. Primärorsaken är då ärrbildningar i blodkärlen till följd av inflammationer, där de små LDL-partiklarna tränger in för att reparera skadan. De orsakar då plack - förtjockning av artärer. Utan skador på blodkärl till följd av inflammationer är risken för dessa förtjockningar låg. Man brukar säga, att skylla åderförkalkningen på kolesterolet är som att skylla bränder på brandmännen.
Efter de falska varningarna för kolesterol började industrin experimentera med industriellt bearbetade fetter, s.k.transfetter som kunde ersätta kolesterolrikt smör. Transfetter är problematiska eftersom våra mitokondrier - energifabriker i våra celler - inte kan bryta ner dem helt till energi. Resterna från oxiderat transfett blir kvar i artärerna där de kan orsaka de inflammationer som sedan leder till förkalkningar. Forskare tror även det finns ett samband mellan transfetter och cancer.
Vid tillverkning av transfetter använder man billiga flytande vegetabiliska oljor som får reagera kemiskt med vätgas (hydrering) till en syntetisk onaturlig produkt. Processen härdar oljan så att den blir fast vid rumstemperatur. På detta sätt har industrin fått fram en billig industriråvara som man sedan med hjälp av tillsatser av kemikalier, smak- och färgämnen, får att likna smör.
Många omega-6 fetter, såsom majs och andra vegetabiliska oljor, kan lätt oxidera, vilket också orsakar inflammation och stela artärer som ökar risken för hjärtinfarkt. Det verkar som för mycket omega-6 i kosten skapar en obalans som kan störa produktionen av viktiga prostaglandiner, av vilka några kan bromsa eller hindra inflammation.
Naturlig olivolja som främst är ett omega-9 fett innehåller 75% oljesyra, ett stabilt enkelomättat fett, tillsammans med 13% mättat fett, 10% omega-6 linolsyra och 2% omega-3 linolensyra. De längre fettsyror som finns i kallpressad extra virgin ekologisk olivolja är mer benägna att bidra till uppbyggnaden av kroppsfett, än de kort- och medellånga fettsyror som finns i smör och kokosolja.
Frågan om hur mycket omega-6 som är tillrådligt i kosten beror på hur mycket omega-3 man äter. Under de senaste 4-5 miljoner åren har människans dieter varit rik på långkedjiga fettsyror såsom EPA och DHA från fiskolja. Däremot var dieterna låga på omega-6 fetter. Antropologisk forskning visar att vi tidigare när dagens människa utvecklades konsumerade omega-3 och omega-6-oljor i förhållandet 1: 1.
Med den industriella revolutionen följde en ökad användning av spannmål i boskapsfoder och produktion av lagringsstabila industriella vegetabiliska oljor. Det medförde en markant ökning av konsumtionen av omega-6 fetter. Idag är förhållande mellan omega-6 och omega-3 i den genomsnittliga västerländska dieten 20 till 1 och ofta så hög som 25 till 1.
Den perfekta dieten innehåller någonstans mellan 50-70% kalorier från fett. Äter man den mängden fett kommer man att drastiskt minska intaget av spannmålsbaserade kolhydrater. Man kommer inte att känna samma sug efter socker och andra snabba kolhydrater. Man går ner i vikt och blodtrycket blir lägre.
Förutom att vara en källa till energi, när man äter fett som en del av sin måltid, fungerar det som en bärare för de viktiga fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Fett behövs också för omvandling av karoten till vitamin A, för mineralupptag och för en mängd andra biologiska processer. Palmitinsyra och stearinfettsyror är speciellt bra för hjärtat. Stearinsyra får man från kakaosmör, choklad, smör och macadamianötter, det finns också i fjäderfä, fårtalg och ister. Palmitinsyra kommer från palmfrukt men kan också finnas i nöttalg, kött, ost, smör och mejeriprodukter. Modermjölk innehåller 25% palmitinsyra.
Mättade fettsyror utgör minst 50% av våra cellmembran. Dessa fetter ger cellerna nödvändiga styvhet och motståndskraft. Kroppen behöver mättade fetter från animaliska och vegetabiliska källor såsom kött, mejeriprodukter, vissa oljor och tropiska växter som kokos för optimal funktion.
Mättat fett är faktiskt nyttigt och människor har frodas på det mycket länge. Sannolikt var det ett ökat intag av mättat animaliskt fett som en gång gjorde att människors hjärnor växte och dagens intelligenta människoart Homo Sapiens kunde se dagens ljus.
Ett av de viktigaste fleromättade fetterna är omega-3 från fiskolja. Om man är vegan, kan man välja mikroalgolja som kosttillskott för att få i sig det. Brist på omega-3:s essentiella fett kan orsaka eller bidra till mycket allvarliga hälsoproblem, både mentalt och fysiskt.
Förutom att eliminera bearbetade livsmedel, kan följande tips medverka till att du äter rätt hälsosamma fetter - inte bara för ditt hjärta, men också för din totala hälsa. Var noga med att äta en diet av hela helst ekologiska livsmedel och ersätt kolhydrater från spannmål med stora mängder grönsaker och mättat fett. Tänk på att ekologiskt kött har en bättre balans mellan omega-6 och omega-3 fetter.
Den omskrivna medelhavsdieten består främst av hela, färska livsmedel som frukt och grönsaker, tillsammans med fet fisk och omättade fetter som ouppvärmd jungfruolivolja. Även om det har låg halt av mättat fett, är frånvaron av bearbetade livsmedel som är laddade med socker och farliga transfetter det mest utmärkande för medelhavsdieten.
Långt från att skada oss, är goda mättade fetter nyckeln till att hålla oss friska. Se till att äta en naturlig kost typ LCHF av verkliga livsmedel med minimalt med socker och som inte innehåller industriella oljor och transfetter.
Den här artikeln har i stor utsträckning byggt på denna artikel: http://commonground.ca/2015/02/healthy-fats-healthy-heart/
I Sverige äter vi mycket syrebildande mat. 80% ska vara basisk mat.
Syrebildande mat gör oss sjuka. stress är syrebildande.
I Indien där de har mera basisk mat och en annan livsstil förekommer inte dessa tarm sjukdomar.
Syrebildande mat är: socker, vitt mjöl, vitt bröd, mjölk, ost, grädde, kött, svart te, kaffe, kakao, alkohol, ris, pasta speciellt det som är gjort på vitt mjöl...
basisk mat är: gurka, morot, potatis, lätt kokta grönsaker, vattnet från grönsaker som kokats, lime citron, bäst är frukter utan socker, apelsin i måttlig mängd, blåbär, hallon, jordgubbar, havtorn, vitlök som man kan steka lite i rapsolja och sen koka i en sås eller soppa, alla råa grönsaker (skalad gurka och skalad och finriven morot) drick vatten, gärna med lime i om man tål, så blir bra basiskt.
Ät regelbundet, inget socker. Jag äter var 3:e timme. Senast jag hört från experter är var 6:e timme då man hunnit bli jättehungrig. Jag klarar det inte...