Anpassligheten i Sverige överträffar sig själv när det politiskt korrekta samhället gett Pippi Långstrump en ny pappa. Han är nu inte längre negerkung utan bara kung. Nu är det väl inte troligt att Pippi Långstrumps pappa vara bantuneger, hottentott eller bushman utan snarare om jag kommer ihåg berättelsen rätt var utnämnd till kung trots sitt svenska ursprung? för ett obestämt afrikanskt land. Pippi har ju inte heller på något sätt några negroida drag utan påminner snarare om ett slags energiskt Gudrun Schyman som barn.
Däremot har jag inget minne av Pippis mamma, så här finns det utrymme för mer omfattande omskrivningar för att tillfredsställa alla rättrogna genuskvinnor. Varför inte byta ut hela negerkungen mot en vänsterinriktat och politisk korrekt Pippimamma som bytt ut alla sina mammamånader till en snäll och beskedlig karl som går hemma och städar.
När man är i färd med att skriva om den svenska litteraturen så finns det en myckenhet av hemskheter för de politiskt korrekta att skriva om. Jag talar inte här om de talrika mord- och våldsscener i dagens så populära deckare utan snarare om vår klassiska litteratur. Jag kan inte föreställa mig att Strindberg får godkänt betyg av våra så politiskt korrekta kvinnor. Skämtteckningar av Albert Engström och Oskar Andersson (OA) måste också nästan totalt ritas om och flera av Evert Taubes visor kommer att drabbas av den moderna bannbullan. När man är i farten kan man ju förbjuda alla vetenskapliga uppsatser som inte helhjärtat förespråkar en nära förestående klimatkatastrof för att inte tala om artiklar som ställer sig positiva till fossil energi och kärnkraft. Andra oanständigheter är kokböcker som frossar i allehanda upphetsande kötträtter och annat klimatfarligt.
Inte längre behöver man anordna bokbål i vår elektroniska tid det är bara att gå in och ändra i databaserna. Man kan också öka takten i omskrivningarna och här följa vad som var brukligt i Sovjetunionen. När någon känd person blev avpolletterad, vilket var legio, var det nödvändigt att gå in och ändra i de ryska encyklopedierna och ändra historien i sann sovjetisk anda. Detta var ett arbete som krävde avsevärda personella och andra resurser och innebar i stort sett att man höll flera av de stora encyklopedierna i ett lösbladssystem. I vår elektroniska ålder är detta en barnsak som vi redan kan se från Wikipedia som fortlöpande ändras av diverse aktivister. Så i den elektroniska boken kan man trolla bort både negerkungar och annat utan några större problem. Inte ens Orwell kunde föreställa sig denna eleganta möjlighet att likrikta och standardisera tänkandet.
Lennart Bengtsson
30 september 2014
skriven
"I vår elektroniska ålder är detta en barnsak som vi redan kan se från Wikipedia som fortlöpande ändras av diverse aktivister."
Dignity har blivit "korrekt"översatt till värde, människovärde osv oftast
MEN just nu verkar Google translate ge dignity = värdighet
skriven
Taube, Ramel, Fröding, Karlfeldt m.fl.; ajöss.
Ta chansen att lyssna på Torbjörn Egners mästerstycke från femtiotalet medan tid är. Råkar du ha en stenkaka kvar, släng den då innehav kan medföra besök av Expressens researchgrupp samt åtal.
http://www.youtube.com/watch?v=mnyxf3n1oc8
Hottentottvisan
Långt ner i mörka Afrika vid floden Chikahdoa
där bodde det en negergrabb som hette HoaHoa
Och han gick inte klädd som vi nej, kläder struntade han i
Men detta gjorde inte nåt för han var en äkta hottentott
Han bodde i en negerkral för det gör hottentotter
Där bodde också kungen själv och kungens fru och dotter
Han var en tjock och munter man och ring i näsan hade han
Det tyckte han var riktigt flott för han var en äkta hottentott
Och byn den låg vid flodens strand med skog på alla kanter
Och lejon strök i skogen kring och vilda elefanter
När Hoa gick i skogen ut så tog han alltid med sitt spjut
För passa sig för stort och smått det måste en äkta hottentott
En kväll när alla låg och sov det hördes nåt som prassla
Och Hoa vakna plötsligt opp, det tissla och det tassla
Och Hoa som var mycket klok begrep att nånting var på tok
Och snart så hade han förstått att detta var ingen hottentott
Det var inga lejonsteg det kunde Hoa höra
Det är nog Babo-stammens folk, vad har de här att göra?
På rövarstråt är dem förstås och tänker överfalla oss
Då är det kanske lika gott att väcka varenda hottentott
Så smög han ut och lyssnade med handen bakom öra
Sen kröp han fram till trummorna och nu ska ni få höra
Den största trumman tog han sen och började att slå på den
Det bullrade som skarpa skott och ut kom varenda hottentott
När rövarna kom stormande då var det ingen fara
För hottentotterna stod med spjut och bågar klara
När rövarna fick detta se de ville inte vara med
De vände och fick väldigt brått tack vare en liten hottentott
Och kungen han var väldigt glad och det var allesamman
Och kocken bjöd på mjölkchoklad och allt var fröjd och gamman
Sen blev det dans till ljusnan dag till kungens stora välbehag
Han dansa både swing och hopp för det gör en äkta hottentott
Och kungen sa: Jag Hoa gör till prins bland hottentotter
Och du ska få en kokosboll och dessutom min dotter
Bland alla mina svarta män ska du få bli min bäste vän
Och följa mig i tort och vått för du är en äkta hottentott!
skriven
Censuren är hård och skoningslös. En sökning på "Tio små negerpojkar" ger ingen träff på Bokus. "Och så var de bara en" heter den politiskt korrekta nyutgåvan.
skriven
Har för mig att man på 70-talet skulle klä Kalle Anka i byxor...
skriven
Det där PK-tramset började när de gjorde om "Statens institut för rasbiologi" till "Institutionen för medicinsk genetik". Sedan dess har det bara gått utför.
skriven
På tidigt 70-tal hörde jag att en fritt tänkande debattör reagerat på den amerikanska prydhetens hyckleri. Han bildade därför en förening för bevarande av djurens anständighet med krav på att hingstars attribut borde skylas över för att inte oskyldiga skolbarns fantasi skulle ta skada. Media meddelade detta som en naturlig sak utan besvärande frågor.
För att ändå få sådana utnyttjade han då ett förestående ryskt statsbesök till USA med diverse sedvanligt iscensatta besök på lämpliga platser. Han spred därför en offentlig kommuniké, enligt vilken en sovjetisk motsvarighet till denna förening fanns och att den ryske gästen nu bjudits in att besöka den amerikanska föreningen.
Men även detta rapporterades kritiklöst av amerikanska media, och han fann för gott att avslöja alltsammans som en bluff - även det utan större effekt!