Anthropocene

Utvecklingen av Internet och den digitala kommunikationen har påverkad det mänskliga kommunikationsutbytet på ett sätt som inte ens kunde anas för ett kvartsekel sedan. Förutom att det inneburit en astronomisk ökning av det mänskliga kontaktutbytet så innebär det dessutom att digital kommunikation i stort sett för all framtid finns bevarad på olika lagringsmedia.

Att det därigenom har blivit allt svårare att hemlighålla olika slag av delikat information och till och med sådant som måste betecknas som statshemligheter, har blivit alldeles klart inte minst efter Julius Assanges och Edward Snowdons avslöjanden. Att göra all möjlig information tillgänglig för en global allmänhet kan ses som en viktig form av demokrati och offentlighetsprincip men är måhända

 i sin yttersta form varken praktisk eller önskvärd. Som vi alla vet när skriven information tas ur sitt större sammanhang kan den lätt missförstås vilket lett till alla slag av störningar i mänskliga relationer. Det är därför naturligt att se på både Assanges och Snowdons verksamhet med blandade känslor.

 Trots detta har avslöjandena varit viktiga för att stärka det öppna samhället och haft en i stort sett positiv effekt genom avslöjandet av oacceptabla metoder för informationsinsamling av ländernas spionorganisationer. Inte minst i Tyskland har detta uppmärksammats på ett mycket positivt sätt.

Att såväl Edward Snowdon som Julius Assange, vilka nu tillfälligt uppehåller sig i Ryssland respektive på Ecuadors ambassad i London, är föremål för USAs intressen är helt uppenbart och säkert kommer att arresteras vid första bästa tillfälle. Att de av denna anledning håller sig undan är därför fullt naturligt.

De svenska turerna i samband med Julius Assange har fått stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt, nu senast efter Stockholms tingsrätts både märkliga och upprörande beslut att vägra få stopp på häktningsdomen mot de föregivna våldtäktsövergreppen på svenska kvinnor för snart fyra år sedan. I ett av dessa fall, rapporterad i svenska media, blev Assange efter ett föredrag hembjuden till en kvinna i Enköping för middag med följande övernattning. Hon betalade tom med för tågresan. Enligt uppgift hade de båda sexualumgänge varefter de gemensamt insomnade i kvinnans säng. Detta är säkert inget ovanligt i Sverige med sin sedan länge frigjorda syn på sexuella förbindelser utom äktenskapet. Uppenbarligen vaknade Assange upp på småtimmarna och kände behov av ett ytterligare närmande, något som kvinnan efter någon dags övervägande karakteriserade som våldtäkt och formellt anmälde förseelsen. Då det här uppenbarligen inte föreligger något oberoende vittnesmål står kvinnans uppgift mot Assanges varvid rätten utan större betänkligheter uppenbarligen gått på kvinnans uppgift.

Detta förefaller vara en konsekvens av den något underliga svenska prostitutionspraxisen där försäljning av sex är helt korrekt medan däremot köp av sex är kriminellt. Något sådant kan nog bara hända i ett land som Sverige och i några få övriga länder som prövat märkligheten som Norge, vilken dock avser att ändra lagen då den uppenbarligen inte haft någon effekt att stävja prostitutionen. Huruvida lagen tillämpas på kvinnor som köper manliga sexpartners är obekant. Man kan bara fundera över att ha samma absurda lagstiftning för andra farligheter som försäljning av sprit, snus och snask.

Att svenska myndigheter vägrar att förhöra Assange i London är upprörande då Assange av helt naturliga skäl kan räkna med att bli utlämnad till USA om han skulle infinna sig i Sverige. Efter som våldtäktsbrott i Sverige avskrivs efter 10 år, får kanske Assange räkna med att vänta ut de svenska myndigheterna ytterligare sex år till. Huruvida engelska myndigheter men sin skrala ekonomi (man har hittills lagt ut ca 6 millioner pund på ambassadbevakningen) kommer att fortsätta bevaka Ecuadors ambassad i ytterligare sex år för stora kostnader, är däremot föga troligt såvida inte svenska skattebetalare står för kostnaderna, vilket får anses rimligt. Storbritannien har ju ändå en tradition av pragmatism och förnuft vilket däremot tycks saknas i dagens svenska rättssamhälle.

Lennart Bengtsson

23 juli 2014