Anthropocene

Den klimatforskare som mer än någon annan personifierat den hysteriska skrämselpropagandan om en skenande global uppvärmning är NASA:s James Hansen. Hans försök att simulera klimatets utveckling med datormodeller hundra år framåt i tiden, ledde honom till slutsatsen att den globala temperaturen skulle skena till följd av den stigande koldioxidhalten. Han presenterade sina slutsatser vid ett berömt senatsförhör är 1988 som satte igång klimathypen på allvar. Senare har den verkliga utvecklingen av jordens temperatur visat sig avvika kraftigt från Hansens och andra alarmisters modellberäkningar. I praktiken har det inte skett någon signifikant uppvärmning sedan 1990 om man räknar bort anomalier till följd av vulkanutbrott och väderfenomenet El Ninio. Hansen har dock trots den dåliga samstämmigheten mellan hans modeller och verkligheten, framhärdat i sin övertygelse om en katastrofal global uppvärmning.

Baserat på Hansens domedagsprofetior har det som vi vet vuxit fram en religiös övertygelse om en förestående klimatkatastrof orsakad av koldioxidutsläpp från samhället. Frågan har därmed allt mer tappat kontakt med vetenskapen och blivit en politisk rörelse som försökt blockera varje ansats att vetenskapligt förklara varför Hansens modeller inte stämmer med observationer. Den som påpekat att faktiska observationer tyder på en föga dramatisk påverkan på klimatet, har angripits våldsamt och kallats klimatförnekare med demagogisk anspelning på de som förnekar Förintelsen.

En ledande figur i detta försök att hindra den normala vetenskapliga debatten att söka sig fram till en hållbar hypotes om koldioxidens klimatpåverkan, är en historieprofessor som heter Naomi Oreskes. Hon har på lösa grunder menat att oljeindustrin ligger bakom en kampanj för att ingjuta tvivel i den religiösa övertygelsen och att dessa tvivlare som man fött måste tystas, om nödvändigt genom att kriminalisera dem. För att nå ut med sin starka misstro mot hela den västerländska civilisationen skrev hon förra året en historisk fantasiessä där rapporterade från en tänkt framtid. Hon har starkt målat in sig i ett hörn där allt som har med det moderna industrisamhället att göra måste bekämpas.

När nu Oreskes tidigare revolutionsbroder Hansen konstaterat; att tanken som omhuldas av klimataktivistiska politiker (Miljöpartiet, Centern m.fl.) att man kan fasa ut de fossila bränslena med hjälp av dagens förnyelsebara alternativ inte håller, då stämplas även Hansen som en kättare – en förnekare. Hade det varit Frankrike i slutet av 1700-talet hade Oreskes sett till att han blivit halshuggen. Hansen gör bara den triviala observationen att trots astronomiska subventioner har det förnyelsebara inte lyckats rubba fossilenergins totala dominans. Fossilförbränningen fortsätter att öka i en för Hansen skrämmande takt. Hans m.fl. klimatforskares slutsats är att lite panikartat förorda en massiv utbyggnad av kärnkraft.

För Oreskes är givetvis Hansens paniklösning helt oacceptabel, eftersom hennes verkliga mål är att sätta stopp för det moderna energisamhället. Som så många gånger tidigare i historien krockar revolutionärernas romantiska drömmar med en bister verklighet, och då råkar de i luven på varandra. Alternativt står de på en presskonferens och gråter i TV-rutan.

Med vädret är allt normalt, det håller sig tryggt inom vårt klimats normala variabilitet. Vi kan glädja oss åt lite mer värme och en tilltagande växtlighet och krympande öknar till följd av den högre halten av livgivande koldioxid i atmosfär och i havens ytvatten.