Var går skiljelinjen i klimatfrågan?

 

Politiker och klimataktivister har ett standardargument för sin alarmistiska ståndpunkt om klimatet; 97% av forskarna är eniga om klimatförändringarna. Flertalet kan dock inte svara på den enkla frågan, vad dessa 97% är eniga om? Frågar man om vilka klimatförändringar de pratar om, blir det i bästa fall tyst och i värsta fall kommer ett aggressivt utfall mot frågeställaren. Den enigheten de tror sig ha stöd ifrån gäller frågan:

Har människan någon påverkan på klimatet?

Jag har ett omfattande nätverk av högt bildade naturvetare och jag tror inte jag känner någon som inte svarar ja på den frågan. Många av dessa kvalificerade forskare hånas och kallas för klimatförnekare och andra nedsättande ad hominem av de politiska aktivisterna. Hur kan det ha blivit så?

AMS (American Meteorological Society) har gjort en riktig opinionsundersökning där de frågade sina medlemmar:

Har människan haft en dominerande påverkan på klimatet de senaste 50 åren?

På den frågan svarade bara 52% ja! Det visar att det inte råder någon konsensus rörande människans klimatpåverkan som okunniga politiker gärna vill få oss att tro.

Man kan grovt dela in klimatforskare i två grupper. Den ena domineras av forskare som med hjälp av moderna mycket kraftfulla datorer försöker skapa matematiska modeller av hur jordens väder och klimat påverkas av människan. Modellerna används för att beräkna hur man tror klimatet kommer att utvecklas de kommande 100 åren. Modellerna visar sig nästan undantagslöst bygga på en hypotes som överskattat den antropogena påverkan. De har därför helt missat den paus i den globala uppvärmningen som inträdde runt sekelskiftet. Även andra faktiskt observerade klimatvariabler misstämmer med flertalet modeller.

Den andra gruppen forskare observerar vädrets faktiska mätbara utveckling bakåt i tiden och försöker den vägen hitta en fungerande hypotes för, vilka faktorer som styrt det mycket föränderliga klimatet fram till nu. Baserat på observationer och lite olika hypoteser, försöker man bedöma hur klimatet kommer att utvecklas framgent med ett samspel mellan antropogena och naturliga faktorer. Den här gruppen tillmäter i allmänhet solaktiviteten en större betydelse än vad den förstnämnda gruppen gör. Eftersom det finns ett mönster i solaktiviteten och den just nu ser ut att gå in i ett mindre aktivt skede, så drar man slutsatsen att vi snarast går mot ett kallare klimat.

Det rör sig m.a.o. om en ganska traditionell motsättning mellan olika skolor inom vetenskapen. Normalt når man efter ett tag en större samstämmighet genom att de hypoteser som inte stämmer med verkligheten överges.

När man skall försöka bedöma de olika skolorna, är det viktigt att göra klart för sig hur stort bevisvärde en datormodell av ett så komplext system som jordens klimat, har. Jag har egen erfarenhet från min tidigare forskning av datormodellering av industriprocesser. Det har lärt mig att modeller kan vara användbara vid beräkning av hur ett system skall förändras i närtid. De är dock helt oanvändbara för långa prognoser. Inte ens ett så oerhört simpelt system som en dubbel pendel (pendel med en led på mitten) kan modelleras annat än i närtid.

Självklart borde alla forskare inse att rörelsen hos en pendel med kanske tusentals leder (likt klimatet) är helt omöjlig att simulera långt in i framtiden. Om man beaktar denna insikt, blir slutsatsen att den som ger modellberäkningar av klimatet ett vetenskapligt prognosvärde, ägnar sig åt pseudovetenskap. Den insikten har man haft inom FN:s klimatpanel IPCC eftersom man klokt nog alltid kallat modellberäkningarna för projektioner istället för prognoser. Problemet är dock att man därefter använt dem som prognoser som lagts till grund för politiska slutsatser.

De här olika skolorna inom klimatforskningen vore inget problem om inte politiker blandat sig i debatten. Eftersom politiska maktutövare gärna hemfaller åt strategin, att skapa rädsla för att lättare kunna utöva sin makt, har västvärldens politiker och överstatliga organisationer som FN och EU valt att bygga sin politik på modellforskarnas alarmerande beräkningar. Man lägger av samma skäl enorma resurser på ensidig klimatpropaganda. Forskningsprojekt som utgår från alarmerande modellberäkningar har av denna anledning mycket större tilldelning av forskningsmedel, eftersom dagens forskning blir mer och mer politikerstyrd. Hela klimatpolitiken vilar på en pseudovetenskaplig grund av kvicksand.

Västvärldens klimatlarm leds idag av USA:s president Obama som ogenerat sprider ren desinformation om klimatförändringar som inte inträffat; Han ljög om klimatet i sitt senaste State of the Union anförande i kongressen. Flera amerikanska myndigheter som sysslar med klimatfrågor ägnar sig åt systematiska manipulationer med historiska temperaturdata och åt registrering av temperaturer baserat på datormodellberäkningar istället för faktiska observationer. De enda temperaturberäkningar som idag kan anses tillförlitliga är de satellitmätningar som påbörjades för 35 år sedan och som visar att världen under denna tid blivit ca.  0,40C varmare och att uppvärmningen avstannat kring sekelskiftet.

Obama och personer i hans nära omgivning har satt igång en McCarthyliknande hetsjakt på några av världens främsta klimatforskare som tillhör det icke alarmistiska forskarlägret. Man går ogenerat ut med krav på att dessa forskare och kongressledamöter som stödjer deras icke alarmistiska uppfattning, inte skall ha rätt att yttra sig. Klimatfrågan har på detta sätt blivit så förgiftad att den blivit ett hot mot det demokratiska samhället.

Det råder konsensus om att människan påverkar klimatet

Det råder inte konsensus om att människans klimatpåverkan är dominerande

Hållbar utveckling | EU,, FN, IPCC, Klimatpolitik, klimatskeptiker | |
#1 - - Солжени́цын:

1. Vad anser du Svensmarks hypoteser om kosmisk strålning? Är inte kunnig men håller på att sätta mig in in den kosmiska strålningens påverka.

2. Hur vill du förklara de regelbundenheter som finns i klimatet. Vad tror du? Jag tänker då på tre saker a) den långsiktiga nedkylningen av jorden b) de inte helt regelbundna skiftningarna mellan långa värmeperioder och kallare perioder c) de relativt regelbundna istider som går att se de senaste miljon åren (ca: hundra tusen år mellan, varav 15 tusen år är värmeperioder).

Tack på förhand!

Svar: Det ligger säkert en del i Svensmarks hypotes att kosmisk strålning har betydelse för molnbildningen och att intensiteten hos den kosmiska strålningen påverkas av jordens magnetfält som i sin tur påverkas av solen. Så den effekt Svensmark pratar om döljer sig bakom inverkan från solen.Eftersom jorden historiskt haft ett ytterst variabelt klimat kan man riskfritt anta att vi har en rad faktorer som med olika periodicitet påverkar klimatet. Ibland samverkar de cykliska förloppen och ger stora klimateffekter, ibland tar de ut varandra. Beträffande den korta interglacialen Holocene i den miljoner år långa istiden så har jordens temperatur fallit de senaste tretusen åren. Den lilla uppvärmningen under 1900-talet verkar inte rubba detta nämnvärt. Om den kunde göra det vore det bra, för då kanske vi slipper den nära förestående nedisningen.
Lars Bern

#2 - - Rutger:

I skolans värld tycks klimathetsen för eleverna börja i första hand i mellanstadiets geografiböcker.I en geografibok för mellanstadiet fann jag den vanliga litanian med översvämningar, extremare väder,mer stormar, smältande inladsisar osv, hela kakan plus ökenspridning av klimatförändringar. I en helt ny bok i biologi för åk 4-6 fann jag att den traditionella synen på växthuseffekten fanns med och att det pågår en förstärkning som kan leda till att det blir varmare på vår jord. Men ingenting om ökande stormar och extremväder eller smältade inlandsisar. Endast i samband med isbjörnen talas det om att den är utrotningshotad pga klimatförändringarna. Kanske ett litet framsteg.

Svar: En vetenskapsfientlig tidsålder!
Lars Bern

#3 - - Ann Löfving-Henriksson:

Obamas uttalanden och framfart blir mer och mer obegripliga.
Har han fått storhetsvansinne och därmed tappat fotfästet totalt?
Har han svårt att finna sig i att snart detroniseras och nu satsar på att få ledarroll i FN?
eller
Är det hans eftermäle som nu måste skapas, ett eftermäle som han sannolikt grovt missbedömt på grund av att han inte insett att han är omgiven av dåliga rådgivare ...?

#4 - - Bengt Söderberg:

Ett oerhört fint inlägg, Lars!

#5 - - Björn i Bromma:

Galenskaperna har bara börjat, än värre lär det bli.
Se fnordspotting.blogspot.se/2015/05/en-desperat-regering-som-griper-efter.html
Dagens politik = trixeri + floskleri.

#6 - - Alienna:

Lars Bern,
Pseudovetenskap är verkligen ingen skola inom vetenskapen!!!


#7 - - Bertil Rolf:

Hej Lars
Tack för klargörandet. Men delar av Ditt allmänna resonemang om modeller håller inte. Om en tidsserie innehåller en betydande slumpfaktor och om förutsägelsen är grov, så kan man göra träffsäkrare prognoser på lång sikt än på kort. På kort sikt dominerar slumpfaktorer, på lång sikt tar slumpfaktorer ut varann och trenden kommer att dominera. Att förutsäga om Dow Jones står högre eller lägre om en vecka är nästan omöjligt. Däremot kan man förutsäga att DJ om 30 år står högre.

Om detta påverkar klimatmodeller kan jag dock inte bedöma.

mvh
Bertil Rolf

Svar: Du kan ju bara gå till väderprognoser, de håller i några få dagar och rör sig i princip om samma vetenskap. Däremot kan man säga att om man kände till samtliga faktorer som påverkar klimatet så skulle man kunna ta fram en formel för klimatet,men så är det inte utan man tvingas till stor del basera sina prognoser på statistiska värden som man gör en modell av och sådana modeller går inte att dra ut långt i framtiden. De börjar snart självsvänga precis som klimatmodellerna gör och då blir beräkningarna meningslösa.
Lars Bern

#8 - - Bertil Rolf:

Hej igen!

Ditt exempel med vädret är en perfekt illustration av min invändning. Det hänger på vilken förutsägelse man vill göra. Vi kan med säkerhet förutsäga att max dagstemperatur om 3 månader är högre än idag. Men det är osäkert om detta kan förutsägas på en veckas sikt. På kort sikt är slumpfaktorer relativt starkare, på längre sikt årstidscykler.


mvh
Bertil Rolf

Svar: Det är som du säger beror ju på att vi vet hur årstiderna varierar. Du kan inte förutsäga temperaturen om ett år och en dag bättre än morgondagens temperatur, så ditt resonemang håller nog inte.
Lars Bern

Upp