Nya Moderaterna – en döende stjärna?

När energin börjar ta slut i en stjärna av samma typ som vår sol, kommer den in i en dramatisk omvandlingsprocess som innebär att den expanderar och flammar upp till vad som kallas en röd jätte. Det slår mig att en döende sol är en bra metafor för utvecklingen av det gamla Högerpartiet till Moderata Samlingspartiet och sedan vidare till Nya Moderaterna.

Min pappa var högerman hela sitt liv. Jag kan enkelt förklara varför. Han var stolt över sitt land och dess historia, han var rojalist, han firade alltid landets nationaldag och var noga med flaggdagar, han ville ha en stark ordningsmakt och hård rättsskippning, han var troende kristen, han var som reservofficer under kriget beredd att offra sitt liv för ett fritt Sverige om nazisterna angripit, han tyckte ett starkt försvar var väldigt viktigt och han ville ha låga skatter. Hans övertygelse var väl i samklang med högerns grundvärderingar. För egen del tyckte jag i min ungdom att han var ganska förstockad, varför jag valde att ansluta mig till det då liberala Folkpartiet redan i gymnasiet. Under studenttiden tog jag ytterligare ett steg åt vänster och var några år socialdemokrat. Detta mitt sätt att stå upp mot fadersauktoriteten ansträngde vår relation under många år. Numer är jag partilös libertarian.

Bo Lundgrens tid som moderat partiledare förebådade vad som skulle ske. Det var uppenbart att partiet var på väg att uttömma sin inre energi. Med sina konservativa rötter hade man svårt att hitta en bra roll i det moderna utåtriktade samhället. År 2003 tog kvartetten Reinfeldt, Borg, Schlingmann och Litorin makten i partiet. Litorin stöttes senare ut efter en rad frågetecken kring hans person.

Att vinna maximal makt var viktigare för den kvarvarande trion än de gamla mossiga rötterna. En PR-strategi för att nå makten lades upp med reklamkillen Schlingmann som arkitekt. På partistämman år 2005 togs ett stort steg åt det röda hållet med Nya Moderaterna och alla de gamla traditionella ståndpunkterna på högerkanten övergavs eller tonades ner. Man behöll ståndpunkten att arbeta för lägre skatter, men såg till att sänka skatterna på de lägsta inkomsterna mest. Där fanns ju huvuddelen av röstboskapen.

Resultatet blev att den gamla trötta partiorganisationen på två val mer än dubblerade sitt väljarstöd. Moderaterna flammade upp som en döende stjärna till den rödlysande jätten Nya Moderaterna. Hela omvändningen gick så fort att de gamla väljarna knappt hann märka vad som hände. Alla glade sig dock åt att man berövade den förhatliga vänstern deras regeringsställning och Reinfeldt och Borg hyllades som hjältar.

Vad trion inte tänkt igenom var hur en fortsatt framgång skulle säkras utan att fortsätta kannibalisera på de tre dvärgpartierna C, Fp och Kd. Det största misstaget var att alla Allianspartierna kraftigt underskattade Sverigedemokraterna. De trodde säkert att det skulle gå för dem, som det gått för Ny Demokrati, som misslyckades med att hålla rent i sina led från alla knäppskaft, som alltid dras till nya växande partier. Men Åkesson och hans inre krets hade lärt sig av Ny Demokratis erfarenhet och bestämde sig för att inte begå samma misstag. Man införde nolltolerans mot medlemmar som inte höll sig till partiets officiella politik.

Om den moderata trion varit lite smartare och mer förutseende hade det inte varit särskilt svårt att räkna ut att den övergivna högerflanken måste försvaras på något sätt. Man borde givetvis ha format sin strategi ihop med Kristdemokraterna och fått dem att profilera sig mer åt det kulturkonservativa hållet. Därmed skulle man haft en möjlighet att fylla det vakuum som uppstått, innan SD hann fylla det samtidigt som de ställt sig på de mindre besuttnas sida. Och det var direkt obegåvat av Hägglund och Kd-ledningen att inte se den möjlighet som skapades. Jag tänker återigen på min far högermannen, för honom hade det varit ett attraktivt alternativ.

Reinfeldts heliga hat mot SD och Åkesson tror jag mest beror på att de satt en jättekäpp i hjulet för hans omvandling av Moderaterna. Att göra upp med ett så extremt parti som Miljöpartiet, i en för väljarna så viktig fråga som invandringspolitiken, var ett desperat och klart obegåvat försök att bryta SD uppåtgående stöd. Det oförankrade talet om öppnade hjärtan mitt i valrörelsen ändrade ingenting. SD:s ställning blev bara ännu starkare.

Reinfeldts avhopp på valnatten som ledare för det parti han tagit ut på en ökenvandring utan kontakt med sina rötter, avslöjar honom på ett övertydligt sätt. Att känna ansvar är tydligen inte hans starka sida. Han har genom sitt agerande förvärrat en mycket instabil och för landet skadlig parlamentarisk situation. Historiens dom över hans agerande kommer inte att bli nådig. Att det stackars partiet därtill låter samme Reinfeldt peka ut sin efterträdare, den helt okarismatiska Batra visar vad vilset det blivit.

Jag tror en ganska säker prognos är att SD fortsätter växa och att de nygamla moderaterna fortsätter att pysa ihop för att om några val sluta bland de övriga dvärgpartierna. Så brukar det gå med döende stjärnor efter att de varit röda jättar. Den prognosen stärks även av det ytterst märkliga förslaget från Centerledaren om att stifta en lag som skall förbjuda SD att rösta på något annat än sin egen budgetmotion. Det har gått så långt inom den politiska adelsklassen att man inte tycker självklara demokratiska principer är viktiga längre.

Varför inte ta steget fullt ut med en gång och officiellt överge demokratin och sanktionera det elitstyre vi ändå är på väg mot. Varför inte förbjuda partier som inte ansluter till elitens politiska program – den s.k. värdegrunden?

SD:s uppgång bryts inte förrän väljarna får bestämma samhällets värdegrund i fria val.

 

Kategori: Demokrati
Taggar: Anders Borg Moderaterna Reinfeldt Sverigedemokraterna
1 Tove:

skriven

Elegant liknelse.

Kinberg-Batra är en nyliberal Reinfeldtist och en globalist, och kommer knappast gå hem ute i landet. Vi har då två nyliberala partier (C och M) och två socialliberala partier (FP och S). Konservativa väljare kommer fortsätta med strömhoppen från M till SD. M kan möjligtvis locka tillbaka missnöjda S väljare som de tappade i valet.

3 Peter Grafström:

skriven

Hypotesen har framförts att FI förlorade på utspelet om öppnade hjärtan genom att mediernas uppmärksamhet drogs bort och att FI drog bort röster från vänsterblocket lagom mycket. Måste vara svårt att beräkna noga iofs. Vet inte om det finns några så sluga spindoktorer bland dem. Men FI vill eliterna knappast ha in och likväl fick de mycket stöd för att sen stupa.

5 ANDERS ULFVARSON:

skriven

SD växer eftersom inget av de vi hittills kallat "etablerade partierna" på riksplanet diskuterar den fråga som flertalet medborgare ute i kommunerna nu bekymrar sig om, nämligen hur vi med Europas mest generösa flyktingpolitik ska få bostäder och resurser i övrigt (skolor, sjukvård, naturligt umgänge med svenska-talande människor) att räcka till och förhindra den misär bland mottagna flyktingar vi redan ser. Att ha som princip mellan regeringspartierna och Alliansen på riksplanet att "inte tillmötesgå SD med minsta reduktion av flyktingmottagandet" (citat, som som jag läste i Aftonbladet häromdagen) är väl om någonting att låta sig påverkas av SD.

Det liknar den omogna omvända rasism, som jag själv greps av i tjugoårsåldern.

Jag skulle hyra ut min hyreslägenhet (1 rum och kök; omodern) på Krukmakargatan tre månader sommaren 1967. Jag hade nyss sett filmen med Sidney Poitier i Gissa vem som kommer på middag, där en mycket förtroendeingivande svart man upprepade gånger hamnar i raskonfliktens generande diskriminering. Jag annonserade på kårhuset till Stockholm. Den förste som dök upp var en kolsvart nigerian. Han fick genast hyra efter ett kort samtal. Men jag hade omvända fördomar. Jag är ju inte en sån som diskriminerar, sade jag mig.

Självklart blev jag besviken, men det är en annan historia.

7 Martin:

skriven

Riktigt bra skrivet, tack!

9 Rosenhane:

skriven

Utomordentlig analys.
Den ena röde jätten - socialdemokraterna, har efter Göran Persson råkat ut för en pyspunka så till den milda grad att efter Sahlin-Ljugolt och Löfven lär det lilla som blir kvar splittras upp i två partier, högersossar och vänstersossar med sådär en 7% var.
De som fortfarande är trogna moderatväljare måste i rimlighetens namn fråga sig - finns det anledning att tro att Kindberg Batra kan få upp alliansen på banan igen som ett politiskt alternativ om hon fortsätter ignorera SD och samtidigt fortsätter driva nya moderaternas invandrings- klimat- och genuspolitik?
Det ligger i farans riktning att Kindberg Batra saknar den lyhördheten som krävs och därför bör gamla moderatväljare överge den andra röde jätten till förmån för det mer pragmatiska och jordnära partiet SD. För Sveriges och oss allas skull.
Och värdegrunden? = värdelösgrunden eller värdeavgrunden - Kronjuvelen i den svenska floskelbingon!

11 No Name:

skriven

” Man borde givetvis ha format sin strategi ihop med Kristdemokraterna och fått dem att profilera sig mer åt det kulturkonservativa hållet”

Utan att samtidigt ha en liknande invandringspolitik som SD skulle detta varit totalt meningslöst. Jag har själv röstat KD många år och bytte ut K:t mot ett stolt S valet 2010.Tror för övrigt knappast att Fredrik Reinfeldt(han som smet ut bakvägen) skulle ha tillåtit det.


”lag som skall förbjuda SD att rösta på något annat än sin egen budgetmotion”

Detta tilltag är att jämföra med Ingemar Stenmark som genom sin framfart tvingade FIS (internationella skidförbundet) att ändra reglerna :-)

13 Holmfrid:

skriven

Om de 7 partierna samlas om invandringspolitiken i veckan utan att SD närvar gör dom en dundertabbe. Ponera, att mottagning och integration havererar under tryck av 100000-tals nyanlända som växer utan begränsning (13 milj på flykt i dag enligt TT), att kommunerna vägrar och partierna i desperation börjar tumma på kommunernas självbestämmande - då bäddas för ett totalt kaos, som ju kan medföra nyval och massflykt till SD. Jfr Sannfinnländarnas uppgång från 11 till 26%. Omvärldsläget kräver nu kraftig och snabb upprustning av försvarsförmågan - 30 miljarder kr i närtid samtidigt som budgetunderskottet på 96 miljarder måste täppas till. I sanning en häxbrygd som kommer att krossa partisystemet i Sverige. S är ju så sargat efter Juholtaffären så dom är knappast regeringsdugliga.

15 elfyma+:

skriven

Instämmer i allt i inlägget. Är dock nyfiken på vad du menar med libertianism ?

Har fått olika definitioner. Vissa anser att Fredrik Federley är en typisk libertarian.
Det var han som försökte driva igenom Centerns idéprogram, med månggifte, fri invandring och annat dumt. Men "lantisarna" inom Centern var mer förnuftiga och satte stopp för dumheterna.

Svar: Se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Libertarianism
Lars Bern

17 Anonym:

skriven

Svenskarna har av tradition röstat för högre bidrag eller lägre skatter. I verkligheten får de ökad invandring, ökad brottslighet och sämre välfärd, trots miljardstöd till dem som regeringar påstår är lönsamma. Det har varit intressant att ta del av olika partiavdelningars försök att analysera orsaken för tillbakagången. Ingen har nämnt invandring som förklaring. Det ordet vågar ingen partimedlem ta i sin mun för då är karriären och den sociala ställning hotad.

Batra har varken vilja eller kurage att se verkligheten. Därför har partiet passerat bäst före datum med mindre uppgångar. En del moderater som ännu lever segregerat och främst ser till ekonomin kommer fortsätta lägga sina röster på partiet men i gruppen som en gång döptes till nya moderater och kände sig hemma i det nya arbetarpartiet söker sig allt mer SD som är det ena parti som vill minska den extrema migrationspoltiken.

Jan Ivarson

19 HD:

skriven

Mycket bra artikel. Trodde en del på Reinfeldt initialt men han bedrog mig kapitalt. Hur han fick med sig de andra moderattrogna väljarna sig så lätt har jag ännu inte förstått.
Nu dyker en del av de "gamla moderaterna" upp igen efter att ha haft huvudet nedstucket i sanden de senaste 12 åren.
Tror inte Batra är rätt person men hur som helst har "hen" en mycket lång uppförsbacke att vandra innan jag stiger på tåget igen.

21 Hans Högqvist:

skriven

Tack Lars Bern!
Intet att tillägga, många bra kommentarer också.

Idag, 23/11, har Julia Caesar en drapa på snaphanen.dk som är intressant i sammanhanget också med tanke på att Löfvens första uttalande, som partiledare, var "Jag är feminist!".
Själv är jag maskulist, hyllar och älskar kvinnor - utom några då varav många finns i fotogalleriet som inleder "Kvinnors makt och mäns sårbarhet."

2 Svante1

skriven

M kommer att fortsätta köra rakt ner i diket...Kinberg Batra´s synpunkt att "Ståååååkkholmare är smartare än lantisar" kommer att göra SD till landets näst största parti,nyval 2015 eller senast 2018

4 Lars Christiansson

skriven

Lars,
Du gör det lätt för dig. Din historieskrivning för svepande. Varje parti måste utvecklas. Det är i den utvecklingen som det gäller att ha en fast kurs. Om man tror på demokrati och parlamentarism kan man inte bara bortse från vad 13 procent av väljarkåren. Självklart skall man tala med SD. Samtidigt gäller det att ha en egen genomtänkt ståndpunkt som står fast mot SD:s agitation. Det liberal/konservativa arvet är starkt nog för stå emot bisarra propåer.

6 Björn i Bromma

skriven

Starka varumärken är väldigt viktigt i en förgänglig tid, vilket politiker inte verkar begripa.
Personligen är jag stark anhängare till direktdemokrati, då får majoriteten av medborgarna själva bestämma över fråga efter fråga. Dagens politiker klarar helt enkelt av det hela, det går för mycket ut på att "vinna" nästa val med hjälp av mörkläggninar, siffertrixande, floskler, osanningar mm.

8 Björn Törnvall

skriven

Klockren analys av (M):s uppgång och rätt förutsägbara fall!Golgatavandringen har bara börjat för "De Nya Moderaterna".

Mest intressant är ändå Annie Lööfs mycket märkliga reaktion på, att (SD) kan välja att rösta på Alliansens budgetförslag. När Lööf lägger Alliansbudgeten tillsammans med de andra partierna, gör hon inte det för att hon tycker att den är bäst för Sverige? Tror hon inte, att den är bättre än de rödgrönas budgetförslag? Vill hon inte, att den egna budgeten skall få stöd av en majoritet i Riksdagen, varför lägger hon den alls i så fall?

Vore det inte bra, med en ny chans via ett nyval, när väljarna nu har kunnat inse, att rösterna på (S) innebär en vänsterpolitik dikterad av (MP) och (V)? Är det verkligen så viktigt, att försöka marginalisera (SD), att Alliansen är beredd, att strunta i sina väljares önskan om att denna skall fortsätta regera Sverige? Tycker Lööf, att demokratin är en alltför viktig fråga, för att överlåtas till ett flertal?

10 NiN

skriven

Jag har svårt att köpa Reinfelts avhopp på valnatten som särskilt spontant. Min tanke är att moderatledningen vetat ganska långt före valet hur det skulle se ut. Osäker majoritet, SD på tillväxt. Jag är övertygad om att "Öppna-era-hjärtan" talet var ett sätt att säkerställa en valförlust. På det viset skulle man slippa komma undan att ta ansvar för den pågående systemkollapsen, ett sätt att elegant smita ut till vänster. Så blir S stående där med Svarte Petter eftersom SD med sina 13% inte ses som rumsrena av de övriga aktörerna.

Hatet mot SD hänger samman med att dom förhindrade, inte förändringen av Moderaterna, men väl den totala kapningen av de välfärdsystem vi svenskar betalt genom höga skatter i decennier, samt att SD höjde en oppositionell röst mot förhånandet av det svenska folket, nationen och kulturen.

Nu får man hoppas på Batra som ny moderatledare, det kommer att sänka dom. Ge bara Löven tillräckligt med rep så kommer han och hans B-lag att hänga sig själva. Med lite tur har vi även sett KD & C för sista gången i en svensk riksdag.

12 Ulf

skriven

Tänk om forskare hade varit lika korkade som politiker

-Då hade vi troligen varit på stenåldersnivå idag!

14 Anonym

skriven

Apropå den förestående budgetomröstningen och risken för regeringskris och nyval.

Jag är rädd att alliansen kommer lägga ned sina röster i stället för att rösta på sin egen budget. Allt för att hindra SD från att få inflytande. Det kommer visserligen få alliansen att framstå som idioter men det visste ju alla redan...

De vill nog till varje pris slippa ett nyval, dels för att M i praktiken är ledarlöst och dels för att det finns en risk att de skulle få bilda regering och på vis få tillbaka "Svarte Petter"... De ser nog helst att migrationsbomben briserar i knät på de rödgröna innan de vill göra comeback och "ställa allt till rätta" och skylla katastrofen på de rödgröna.

I ett nyval kommer ju också SD med säkerhet gå framåt ytterligare och risken är ju då stor att något av de små allianspartierna åker ur riksdagen så de har många skäl att undvika nyval...

16 tipp

skriven

Jag är i grund och botten Erlandersosse: du ska klara dig själv men det ska finnas ett skyddsnät för både mig och andra om det går riktigt illa. Med Palme ändrades detta till "du är unik" och "du har rätt att kräva". Det och en del annat gjorde att jag såg högern ligga närmare den gamla politiken. Men det var inte fel att modernisera Högern. Att hålla ett strikt program som aldrig får en chans att kunna tillämpas är det ingen mening med. Men moderniseringen får inte övergå i intighet. Moderaterna har inget partiprogram idag bara en vilja besitta maktens stolar. Idag ser jag SD som det parti som ligger närmast gamla S och senare M. De röstar inte i första hand vad som är bäst för parti och politruker. De röstar för vad som är bäst för Sverige och svenskarna.

18 Lars Colliander

skriven

Om varje parti/partikonstellation endast tillåts rösta på egen budgetmotion, gäller det även samtliga övriga motioner och propositioner? Va´ bra, då sparar vi tid eftersom alla Riksdagsomröstningar blir överflödiga! Smart Annie!!!

20 Fredrik Jerner

skriven

På den tiden Ulf Adelson var partiledare var jag aktiv i MUF under två år. Då hade M men även C och Fp en hel del av det politiska bagage som SD nu bär. Nationalism, en viss värdekonservatism, försiktighet i invandringsfrågor och intresse av ett bra försvar var naturliga ingredienser i dessa partier på den tiden.
Det säger sig självt att om man tappar sitt bagage så kommer sannolikt någon annan och gör det till sitt. Det är just det SD gjort när dessa ovannämnda inslag nästan helt utrotats ur de partier som en gång var borgerliga men blivit så angelägna om att kunna förväxlas med de rödgröna att de gjort vänsterliberalismen med tillhörande multikulturalism till sitt signum. Var är nu skillnaderna? Alliansen står nu så nära vänsterblocket att en journalist knappt har plats att dra mikrofonsladden mellan dem.
Som du så klokt skriver så imploderar M sakta nu. Jag minns en artikel av Per Schlingmann för några år sedan i vilken han utlovade ett M i ständig förändring. Men han nämnde inget om ryggrad och heller inget om hur Sverige ska se ut om 20 år. Ett pragmatiskt maktparti oavsett färg mister alltid både arv och framtid, det är min uppfattning.

Det finns dock ett problem som är mycket större än M:s identitetsproblem. Du berör det något i och med Annie Lööfs oroväckande utspel om reglering om vad som får röstas på och när. Den svenska konsensuspolitiken är något som äcklar mig. Konsensus i maktens korridorer är ett hot mot en levande demokrati. Det innebär nämligen att kritisk reflektion och djupare analys uteblir. Är man ändå överens så.....? Dörren är därmed öppen för att en politisk elit som känner varandra personligen väl genom konsensustänkandet också kan gynna varandra långsiktigt. Över medborgarnas huvuden, utan deras vetskap pågår detta spel i den politiska adeln och yngre förmågor går rakt in genom ungdomsförbunden utan att någonsin ägnat sig åt annat förvärvsarbete i högre grad.
Detta ser fler och fler människor och ser med växande förakt på etablerade politiker och media som upplevs leva i en bubbla.
Oavsett vad man tycker om SD så har de helt rätt i att de är Sveriges enda oppositionsparti. Alla andra är nyanser av vänsterliberalism.