LYSANDE AFFÄRER – ELLER PLUNDRINGEN AV SVERIGE

Gästinlägg från Jan Hagberg

För en tid sedan kunde vi läsa om röda siffror i Vattenfalls redovisning – men väldigt lite om vägen dit, mer än att uppköpet av det holländska energiföretaget Nuon spökade. Strax efter presenterade Volvo en neddragning med 4400 arbetstillfällen.  Det vi här ser är inget annat än detaljer från en karta över den pågående utarmningen av landet Sverige.

Bakom den påtagliga nedgången för Vattenfall ligger en långvarig misskötsel från successiva företagsledningar – med drivkraften aktieägarvärden, tätt hoptvinnade med ledningsbonusar. Det långsiktiga perspektivet för verksamheten har legat långt, långt under horisonten. Det är inte så att Vattenfalls pengar brunnit upp, förstörts eller försvunnit i havet. De har bara med makthavares tysta medgivande vandrat från svenska plånböcker till holländska! 

Dessvärre är Vattenfall inget unikum – företeelsen berör inte ens enbart staten utan har varit i full sving över hela linjen. Sverige har länge varit så organiserat, att ingen kan eller vågar rycka i nödbromsen!

Miljard efter miljard har sålunda vandrat ut ur landet. Utlandet har via den svenska eliten lurat skjortan av menigheten, som inte genomskådat vad som pågår utan bara får stå där vid ringside för att hurra över cirkusnumren. Därtill eggade av den ekonomiska hovjournalistiken.

Den här utvecklingen fick en kick-start med den finansiella novemberrevolutionen 1985. Mönstret blev tydligt i slutet av 1980-talet, när svenska privata pensionspengar började rulla ut över träskmarkerna i Londons utkanter (Docklands) så det stod härliga till – liksom för köp av fastigheter till överpriser i Bryssel, Luxemburg och på andra orter. Av detta svindleri blev det en svensk finanskris, vilken ett steg senare – under benämningen budgetsanering – fick motivera anpassningen av Sveriges ekonomi till EU:s, efter EU-anslutningen!

Fastighetsskojeriet var bara en början. ABB under Percy Barnevik köpte 1990 Combustion Engineering (C-E) i USA, en lysande affär där korten inte synades allt för noga. Förrän C-E:s finansiella skuld och asbestosåtagande exploderade under ABB i början av 2000-talet och nära nog fick företaget ABB ut på ruinens brant.

Trygg-Hansa (T-H) var en gång ett svenskt ömsesidigt försäkringsbolag, lite för sovande tyckte direktörerna och lyckades göra om skadeförsäkringsbolaget till ett aktiebolag. Aktiebolaget gav sig ut i världen på shoppingrunda. Köpte Home Insurance i USA. Förvärvet av Gota Bank som under finanskrisen försvann in i staten talar vi tyst om här. Home Insurance skulle vara en långsiktigt lysande investering. Ändå fick Home avvecklas – under miljardförluster. På den vägen gled ägandet av T-H ut ur Sverige.

Ägare av skadeförsäkringsbolaget T-H är idag danska försäkringsbolaget Codan, som i sin tur är helägt dotterbolag till en brittisk finanskoncern. Av de en gång fyra stora heltäckande svenska försäkringsbolagen är bara de ömsesidiga bolagen, Folksam och Länsförsäkringar, kvar ostyckade.

Försäkringsbolaget Skandias vidlyftiga affärer ska bara beröras i alla korthet. Skandias skadeförsäkringsbolag förvandlades till försäkringsbolaget If…, nu ett helägt dotterbolag till den finska finanskoncernen Sampo som i sin tur har den finska staten som en av sina huvudägare – genom det helstatliga holdingbolaget Solidium OY – kolla gärna det företagets hemsida. Solidium har enligt sina föreskrifter som uppgift att förstärka och stabilisera det finska ägandet i nationellt viktiga företag! Nordea har också Sampo (och därmed finska staten) som en av sina huvudägare.

Livförsäkringsbolaget Skandia försökte det sydafrikanskt ägda Old Mutual (OM, trots namnet ett aktiebolag) lägga upp för slakt, genom en styckning som dessbättre visade sig ogenomförbar på grund av reglerna i det ömsesidiga livförsäkringsbolaget Skandia Liv. Skandias pengar gick inte att sno som OM tänkt sig, utan bolaget fick schappa från landet med svansen mellan benen – plus några tröstemiljarder!

I samma kategori av lysande affärer måste vi också ta med nuvarande inriktningen på AP-fonderna. Där har man ett väldigt sjå med etiska regler och annat svåråtkomligt – det viktiga är att pengarna inte används till infrastrukturinvesteringar i Sverige – i varje fall inte utan mellanhänder som kan sko sig! Som vid bygget av Nya Karolinska Sjukhuset!

Solidium förresten, det har en försvarlig post i Stora Enso. SVT har visat en film om hur Stora (Kopparberg) med företagsekonomiska trix, och i sak otillåtna aktieutdelningar, slaktades som svenskt bolag och blev finska Stora Enso. Hörde ni hur tyst det blev efter den filmen?

För att gå vidare i de lysande affärerna. I Volkswagen har delstaten (notera statligt!) Niedersachsen 20 procent av rösterna, alltså en kontrollpost som inte kan gås runt. Niedersachsens folkmängd lite mindre än Sveriges. Handen upp för dem som tror att Scania får sälja stadsbussar i Hannover som MAN till Storstockholms Lokaltrafik!

VW äger idag Scania i Södertälje, så där är det också fritt för slakt. Modell kan hämtas för hur GM tog död på Saab i Trollhättan! Helägt dotterbolag som (lagligt) får stå för utvecklingskostnader i moderbolaget men inte får några intäkter tillbaka. Så vips skapas jätteförluster i dottern. Alla står bara runt omkring och gapar. Säger att det går ju inte, med sådana förluster. (Läs om Scaniaaffären här.)

I Saabs fall hade trots allt en fortsättning kunnat bli av – om GM enligt traditionella företagsekonomiska regler fått gå i konkurs i stället för att förstatligas (i marknadsekonomins hemland nr ett, dvs. USA)! Vid en konkurs hade inkråmet, dvs. teknik och utrustning kunnat bli tillgängligt för marknaden! Med förstatligandet kunde det hållas undan från Koenigsegg, Muller och andra!

Så har meddelats att slakten av Volvo också kan påbörjas, Volvo som i motsats till de tyska – och franska – bilföretagen legat helöppet för attacker utifrån, från Christer Gardell/Cevian, med pengar från sedelpressen på andra sidan Atlanten men där också Första AP-fonden efter förmåga får hjälpa till. Pensionspengar med uppgift att minska sysselsättningen! Även om det inte var avsikten, blir det resultatet av AP-fondernas nuvarande uppdrag!

Volvo Aero är ett exempel på avknoppning som visar hur kvalificerad sysselsättning kan fås att springa ut ur landet! Torun Nilsson publicerade 2010 den angelägna boken ”När Sverige sålde Nobelindustrin – historien om Astra, Pharmacia och Kabi”, om företagen som bara gled ut ur Sverige. Det är en bok om krocken mellan finanskapitalism och långsiktighet. Men i våra svenska salonger diskuteras självfallet andra frågor än landets försörjning!

Regeringen gör inget, för den hyser en närmast religiös tro på den osynliga handens oändliga kraft. Oppositionen uppvisar heller inget intresse för att ta tag i de för landet livsviktiga industrifrågorna. Trots att ordföranden har personlig erfarenhet just från industrin. Tystnaden är förfärande!

Jan Hagberg

Tidigare chefaktuarie och ordförande i Svenska Aktuarieföreningen 2002 – 2004

Kategori: Näringsliv
Taggar: AP-fonder Scania Skandia Volvo Wallenberg Trygg-Hansa Stora ABB
1 Johan:

skriven

Intressant. Kanske kan man säga att vi fått en industri, samhälle och ett land utan hjärta? Murray skriver i sin bok "Coming Apart" om hur en ytterst liten elit idag samlas på alla topp-universitet. Dessa 0,1% är de som i framtiden kommer att styra samhället. De utbildas i att bli globalister där ingen hänsyn tas till det som ligger nära.

Där det tidigare fanns lojalitet mot en ort eller samhälle och där den rikes barn gick i samma skola som arbetarens på den lokala orten har vi idag en helt annan uppdelning. Eliten isoleras sig allt mer från samhället. De tappar allt mer kontakten med gräsrötterna och det lokala.

Tidigare var det t.ex. ganska vanligt att man gifte sig över klassgränserna. Sjuksköterskan gifte sig med läkaren, osv. Idag blir detta allt ovanligare. Äktenskapen sker inom den egna gruppen.

Vi kommer isär.


Svar: Viktiga iakttagelser!
Lars Bern

3 SB:

skriven

Sverige har också haft en del smarta politiker som drivit på utvecklingen som beskrivs ovan.
Dåvarande näringsminister Leif Pagrotsky uttalade sig om basindustrins oundvikliga tillbakagång.
Vad skulle industriarbetarna i bruksorterna gör sedan?
De får ägna sig att utveckla musik - vi behöver fler företag som ABBA.
Musik skulle få ett större exportvärde än skogen och gruvnäringen.

Så gubbarna på bruken skulle skolas om och bli företagare som Stickan Andersson.

5 Anders Rydén:

skriven

Glöm inte alla dessa privatägda företag som försvann upp i stora bolag tack vare dödsskatten, jag menar arvsskatten.
Att galenskaperna tog fart efter novemberrevolutionen är inte så konstigt det är bara att googla fraktionella bankreserver och studera dess skadliga effekter.

7 Björn i Bromma:

skriven

För en tid sedan handlade Antikmagasinet om svenskt glas. De stora glasblåsarfabrikerna är idag borta. En fd anställd glasblåsare hade startat en egen privat glashytta och sade i programmet :
-Det är tillbaka till som det en gång började, mot många små privata glashyttor.
Kunskapen överlever. Trösterikt.
"Erfarenhet är kunskap, resten är ren information"
Albert Einstein(1879-1955)

Svar: Som tidigare ordförande i Orrefors/Kosta-Boda kan jag inte annat än glädjas om hantverket överlever. Att sälja kvalitetshantverk i industriell skala är nog bland det svåraste man kan försöka sig på. På min tid försökte vi rädda glasindustrierna genom att slå ihop marknadsorganisationerna, det hjälpte ett tag men löste inte problemet.
Lars Bern

9 Björn i Bromma:

skriven

Håller med om vad som sägs under #1, "närheten" har krympt ihop. När det gäller tex dagens informationssystem så brukar jag tänka på min farfar som en gång var kommunalordförande i Växjö. Han cyklade alltid, i ur och skur, in till staden för raka sig hos barberaren varje lördag. Farmor ondgjorde sig över detta och sade på klokt och småländskt hushållarvis:
-Men det är ju en onödig utgift! Du kan lika gärna raka dig hemma som du alltid annars gör, så spar vi pengar!
Men det var inte riktigt så. Farfar svarade på ett typiskt småländskt klurigt vis:
-Jo men ser du, hos barberaren får man reda på vad som händer i kommun.
Gubbarnas skvallerställe och en naturlig informationscentral med barberaren som huvuddator.

11 Per-Olof Persson:

skriven

Det finns en omfattande propaganda inom ekonomin som har ett politiskt syfte - att de stora ekonomiska besluten ska tas av politiker eller av politiskt skapade organisationer som centralbanken. Ett exempel:

- Centralbanken påstås jämna ut konjunktursvängningarna. Det är centralbanken (och bankerna) som skapar konjunktursvängningarna.

"Den österrikiska skolans konjunkturteori" (som bygger på formell logik) säger att den ekonomiska kalkyleringen i ekonomin förändras (beräkningen av de historiska- och de framtida intäkterna och kostnaderna), om centralbank/banker har möjligheten att manipulera räntan och penningmängden.

Ekonomiska beslut om anställningar, investeringar och vad som ska produceras fattas med hjälp av den ekonomiska kalkyleringen. Dessa beslut fattas på grundval av att en viss framtida vinst i företagens kalkyler (gissningar) uppkommer.

Men i dagens system förstörs företagens möjligheter att göra kalkyler som någorlunda kommer att stämma med verkligheten. Ett skäl är att en sänkning av räntan under marknadsräntan, gör fler investeringar lönsamma i kalkylerna men inte på lång sikt.

Ett annat skäl är att om helt nya pengar skapas, kommer dessa pengar att påverka priserna i ekonomin på ett slumpmässigt sätt både i tid och rum. Priser i ekonomin är antingen intäktspriser eller kostnadspriser. Detta innebär att företagens bokföring och ekonomiska kalkyler kommer att ge felaktig information.

Fler felaktiga beslut kommer att fattas. När gjorda investeringar efter ett tag visar sig vara olönsamma, kommer dessa att avvecklas och en ekonomisk kris uppkommer. Exempel på detta är bil- och byggindustrin som går upp som en sol och ned som en pannkaka under konjunktursvängningarna.

Sätt en låg ränta och låt centralbank/banker skapa helt nya pengar utav ingenting vid sin kreditgivning. I början av konjunkturuppgången lånar människor som galningar för att bygga hus och köpa ny bil. Vinsterna stiger inom dessa branscher och investeringarna ökar.

Plötsligt visar det sig att investeringarna inte är lönsamma och att människor inte kan betala på sina lån. Ekonomin kraschar och flera branscher dras med i nedgången. Samtidigt har en del av de nya pengarna sökt sig till de finansiella marknaderna som får uppleva kraftiga uppgångar- och nedgångar.

2 Björn i Bromma

skriven

Finansjonglörer med hybris och okunniga politiker är ingen bra kombination Som en blandning mellan :
"Det är en sak att bli frestad, men en helt annan att falla för den"
William Shakespear, 1564-1616
samt :
"Det skulle innebära en genomgripande reform om det sunda förnuftet kunde breda ut sig lika snabbt som enfalden"
Winston Churchill, 1874-1965

4 Hiawatha

skriven

Att Vattenfall förlorade en massa pengar på Neuronaffären får mig att misstänka att Maud Olofsson jobbade för den med syfte att ta ifrån Vattenfall resurser att orka bygga nya kärnkraftverk som ersättning för de gamla när deras tid är slut. Men det är bara en gissning.

6 Jan

skriven

Ibland undrar jag om inte marknadsekonomins främsta förespråkare inom finansbranschen i praktiken är marknadsekonomins främsta dödgrävare.

Men det kommer vi troligtvis inte upptäcka förrän vi den hårda vägen lär oss att vi inte kan upprätthålla vår välfärd genom att servera kaffe och förvalta pensionspengar åt varandra.

8 Sture Åström

skriven

Det är den svenska avundsjukans triumf. Den svenske arbetaren har uppfostrats att ogilla "de rika " inom synhåll, svenska "kapitalister". Det har varit lönsammare för utländska ägare att driva svenska företag, så de har sålts åt olika håll.

Själv såg jag på nära håll hur ett svenskt företag med ledning och teknik i världsklass såldes till ett finskt, där den viktigaste framgångsfaktorn hade varit att supa och basta med de sovjetiska inköparna.

Det blev ett lyft inte bara tekniskt utan ännu mer organisatoriskt och med kontakter ut i stora världen utanför sovjet.

Ett enormt kapital utanför bokföringen.

10 Josef Boberg

skriven

Vart skall det ta vägen ?

12 Ekopol

skriven

Något om Vattenfall:

1. Vattenfalls expansion ut i Europa började vid sekelskiftet. Från årsredovisningar 2000-2012 kan man se att under perioden har såväl omsättning som vinst ungefär femfaldigats. Utdelningen till staten var för år 2000 1,0 miljarder kr och för år 2012 6,8 miljarder kr. Inget annat svenskt storföretag har haft någon liknande utveckling.

2. Köpet av Nuon skedde när bränslepriserna stod på topp men troligen ändå till allt för högt pris. Josefsson som var chef under 10 år från år 2000 hade ingen tidigare erfarenhet från kraftindustrin och hade bara varit med om stigande bränsle- och elpriser. Han kunde nog inte föreställa sig sjunkande priser.

3. Nu har bränslepriserna rasat och elpriset ungefär halverats. Ingen ökning väntas heller framöver på många år. Detta har slagit hårt mot alla företag i branschen. Aktiekursen för de tyska konkurrenterna Eon och RWE har fallit med över 60% och Fortum med 30-40%.

4. Nuon-affären tvingade fram en nedskrivning av anläggningsvärden med 30 miljarder kr under andra kvartalet 2013, därför ett årsresultat på ca -15 miljarder. Den löpande verksamheten går alltså med ungefär samma överskott. Även ytterligare besparingar på ett par miljarder aviseras. Klarar man sig ifrån ytterligare nedskrivningar (osäkert) skulle man då nästa år kunna återgå till utdelning på några miljarder, 40% av vinsten. Vad jag vet har ännu inga större förluster realiserats utan det är fråga om nedskrivningar av värden. Detta har även gjorts av konkurrenter.

5. Branschens kris hänger mycket ihop med de stora subventionerna till vind och sol. Elabonnenterna ser inga sjunkande priser utan bara höjningar.