Klimatfrågan i skuggan av Ukrainakrisen

Jag har tidigare skrivit om hur klimatfrågans rötter går tillbaka till sjuttiotalets larm, från bland annat Romklubben, om sakta men säkert sinande oljereserver. Västvärldens ledare konstaterande att kvarvarande oljereserver i stor utsträckning fanns på andra håll än i Nordamerika och Västeuropa, varför västs energistrategiska position snabbt underminerades i världspolitiken. Tanken föddes att demonisera de kolhaltiga energiråvarorna, för att på så sätt minska oljereservernas strategiska betydelse och minska västs beroende av Ryssland och oroshärden Mellanöstern. Man skulle pressa fram en global revolution av världens energiförsörjning. Vid en tvingande övergång till icke fossil energi räknade västs politiker med att kunna stärka sin position med hjälp av vår högre tekniska utvecklingsnivå. Tankarna formulerades i Romklubbens skrift Den första globala revolutionen utan att direkt nämna den underliggande agendan. Man valde ut klimatfrågan som en lämplig språngbräda.

Budkavlen gick ut från västvärldens hela etablissemang till resten av världen om att det nu gällde att mobilisera hela världen för att fasa ut den fossila energin. Man mötte till en början en viss förståelse från vissa utvecklingsländer, som själva satt med ett stort importberoende. Internt bestämde sig västs ledarskap för att inga överdrifter var för små i den skrämselpropaganda som drogs igång. Forskare uppfattade signalen, att det var fritt fram att manipulera forskningsdata och prognoser bara de visade på en katastrofal klimatförändring. Alla institutioner mobiliserades, MainStreamMedia, Academia, kungahus, kulturelit, skola, FN, EU m.fl.. För byråkratierna inom FN och EU var den här frågan en perfekt storm. Genom en kraftigt förstärkt global governance skulle de få en mycket starkare roll i världspolitiken.

Vi som protesterade och försökte klargöra att utsläppen av koldioxid och en ringa uppvärmning inte var något problematiskt utan faktiskt något i huvudsak positivt för livet på jorden, vi skulle till varje pris tystas. Plötsligt kunde man höra västliga ledare använda argument mot oss som hör hemma i gatans parlament, ad hominem tillmälen regnade över oss förnekare. Vi blev helt utfrysta från alla etablerade media för opinionsskapande, offentliga utredningar, konferenser m.m.. Man vägrade konsekvent att debattera med oss. I lilla Sverige begravdes klimatdebatten i den politiskt korrekta sfären. Vi hänvisades till sociala medier och bloggosfären, vilket denna blogg är ett exempel på.

År 1997 lyckades västs kampanj, med hjälp av en grovt manipulerad historisk kurva över den globala temperaturen, få i hamn en första överenskommelse - det s.k. Kyotoprotokollet. Med detta i ryggen laddade västvärlden för att driva igenom en bindande global överenskommelse vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn år 2009. Inför mötet kom dock det utbredda manipulerandet med klimatdata ut i offentligheten genom en whistleblower via en rysk Internet-server. Köpenhamnsmötet slutade i ett förnedrande fiasko för västvärldens ledare. Bara en förpliktelse att betala utvecklingsländerna ett klimatutvecklingsstöd på 100 miljarder USD per år kvarstod. Väst hade gjort ett rejält självmål. Inte ens moder natur har varit till någon hjälp, den uppvärmningsperiod i slutet av 1900-talet som man byggt hela propagandan på tog plötsligt slut 1996 och den globala medeltemperaturen har därefter stått stilla i snart två decennier. Enbart 14 % av världens länder står idag motvilligt kvar som undertecknare av Kyoto-protokollet. Allmänheten har tröttnat på klimatfrågan som överallt rankas som en av de minst viktiga frågorna utom möjligen i den lilla "humanitära stormakten" Sverige.

Samtidigt med klimatpropagandaepoken har den energistrategiska situationen plötsligt ändrat utvecklingsriktning. Efter att några små amerikanska oljeprospekteringsföretag lyckats utveckla en ny teknik för utvinning av fossila energiråvaror som gas och olja har bedömningen av den potentiella råvarureserven totalt förändrats. USA är genom den nya tekniken i snabb takt på väg att återskapa ett energioberoende. EU:s och USA:s enorma subventioner till alternativ energi är ett monumentalt fiasko, någon teknikutveckling av betydelse har inte genererats. Energipriser har bara drivits upp utan att åstadkomma några minskade utsläpp av betydelse. Och framförallt Västeuropas ekonomi har försvagats kraftigt till följd av klimatprojektet.

I takt med att den nya tekniken sprider sig över världen blir även flera stora importberoende utvecklingsländer som t.ex. Kina snabbt mer självförsörjande. Tekniken skulle även kunna göra Västeuropa i stort sett självförsörjande om inte klimatpropagandan hade närt en miljörörelse som nu är så tongivande, att den kan sätta käppar i hjulen för alla energiprojekt av betydelse. Ytterligare ett rejält självmål. I USA har Republikanerna fått en drömfråga med vilken de verkar ha goda utsikter att vinna stort mot ett klimathysteriskt Vita Huset i höstens mellanårsval.

En ganska säker prognos redan idag är att världen inte är i slutet av den fossila eran som västvärldens elit försökt trumma in med klimatpropagandan, utan vi befinner oss av allt att döma i början av den eran. Den stora vinnaren i den nya strategiska situationen som nu utvecklas blir Ryssland, som allt mer framstår som världens i framtiden största energiproducent. Ryssland kommer om några decennier att sitta på en produktionskapacitet som ger dem resurser att i stort kunna styra världsmarknaden på olja och gas. De kommer givetvis aldrig att gå med på några överenskommelser som berövar dem den positionen. Den aktuella maktkampen mellan Putins Ryssland och det västliga ledarskap som så totalt misslyckats med sitt klimatprojekt, skall ses mot denna bakgrund. Redan har Putin lyckats slå in en kil i EU. Polens premiärminister Donald Tusk har vänt sig mot Tyskland och menat att deras aptit på rysk gas är ett hot mot Europas säkerhet och suveränitet. Från polsk sida drivs linjen att EU måste lära sig en läxa av Ukrainakrisen att prioritera energisäkerhet framför klimatfrågor.

Diskussioner pågår mellan EU och USA om att USA måste öka sin gasproduktion ytterligare för att inte bara exportera överblivet kol utan även gas till EU i stora mängder. För Obama som fortsätter att tugga på om sin hittills misslyckade klimatpolitik blir frågan att accelerera fossilutvinningen ett stort trovärdighetsproblem. Han måste bestämma sig för vilket han prioriterar, att försöka bromsa Putins frammarsch eller att fortsätta en klimatpolitik som ändå havererar inom kort.

Om Obama skall lyckas lappa ihop den västliga alliansen blir han tvungen att välja det första. Jag är inte säker på att han är en tillräckligt smart strateg för att begripa det. Här i västvärlden försöker vi febrigt intala oss att Putin har jättestora problem internt och att han agerar desperat. Jag tror vi misstar oss, han är mycket medveten om sin långsiktigt urstarka sist och agerar kallt beräknade. Vi har tyvärr ingen ledare i väst som är tillräckligt stor för att klara av att matcha honom.

1 Ann Löfving-Henriksson:

skriven

I TV-programmet Min sanning sa Christina Jutterström att hon ville ha det slitsamma jobbet på DN för att hon ville PÅVERKA. Ja det är ju en sak på en tidning som DN, men var det samma sak med hennes slit på SVT? Den självklara frågan ställde aldrig Anna Hedemo. Varför? Sannolikt för att den inte var självklar för henne. För dagens sk journalister i PS är den frågan otänkbar i ordets rätta bemärkelse. Det är anledningen till att vi inte kommer att få höra ett ljud om denna oerhört viktiga analys från vår sk objektiva PS.
Hade vi haft en djupt kunnig journalistkår vars ledstjärna vore att söka sanningen och förmedla den till sina läsare och lyssnare skulle vi redan i eftermiddag i Studio ett och senare under kvällen i Rapport och Aktuellt kunna lyssna till upplysande diskussioner kring denna för vår framtid helt avgörande fråga. Diskussioner kemiskt fria från alla de välkända
miljödebattörerna med sina välbetalda förutsägbara argument.
Men stort tack Lars Bern för att vi kan få del av din insiktsfulla analys här.

3 Tege Tornvall:

skriven

Eftersom Ryssland har dubbelt större landytan än USA, Canada, Kina och Brasilien, är det inte så konstigt. Men skiffergas är jämnare fördelad över Jorden och finns förstås även under haven. Det kan på sikt minska Rysslands potentiella dominans - förutsatt att västländerna överger sin maniska beröringsskräck för allt kolbaserat (långt från allt är ju fossilt, troligen långt mindre än hälften).

5 Björn i Bromma:

skriven

USA:s förre riksbankchef Ben Barneke vid en energikonferens i Texas nyligen:
"Uppsvinget i den amerikanska naturgasproduktionen har lett till att landets energipriser gått ner och kan bidra till att fler industrijobb flyttas till USA från utlandet. En fantastisk utveckling. Det är en av ljuspunkterna i ekonomin".
Miljöpåvarna med sin tama journalistsvans har mycket att grubbla över dessa dagar. Förutom allt bestyr runt supervalåret så måste man skriva om sin Bibel. Jättejobbigt att byta världsbild!

7 Tege Tornvall:

skriven

Eftersom Ryssland har dubbelt större landyta än USA, Canada, Kina och Brasilien, är det inte så konstigt. Men skiffergas är jämnare fördelad över Jorden och finns förstås även under haven. Det kan på sikt minska Rysslands potentiella dominans - förutsatt att västländerna överger sin maniska beröringsskräck för allt kolbaserat (långt mindre än hälften är fossilt).

9 Björn i Bromma:

skriven

Håller fullständigt med #6. Dessutom så består den dominerande delen av den årliga elkostnaden för hushållsel av abonnemang, elskatt och moms. Det är tom moms på elskatten! Smaka på orden, mervärdesomsättningsskatt på elskatten! Det är således belagt med straffskatt gällande energimässiga mervärden. Det luktar inkompent och likgiltigt miljöpåveri lång väg.
Nyligen hjälpte jag min gamla mor att byta bank då den lokala aktuella banken la ned sin bankverksamhet för att enbart pyssla med sk rådgivning. Det tog en månad från ax till limpa och massvis med papper som skulle skrivas under av min helförvirrade mor! Byta elhandelsbolag är inte heller någon enkel match, detsamma gäller byte av bolag för privat pensionsförsäkring, kapitalförsäkring mm. Vi ska lockas äta dyr halvnyttig mat kompletterat med dyra kosttillskott såsom vitaminpiller etc.
Har börjat fundera på om vi inte lever i någon form av "universellt bedrägeri" under devisen :
"Lätt att komma in, svårt att komma ut".

2 Johan

skriven

Återigen en klockren analys. Jag är själv mer optimistisk vad gäller människans förmåga att till slut kunna hitta de där effektiva energilösningarna så att vi inte längre är beroende av fossilt bränsle. Inte för att jag tror det är fel att återföra fossilerad koldioxid till atmosfären utan mer för att människan helt enkelt, eller ska vi säga, tillräckligt många människor har förmågan att tänka ut och utveckla den eviga energi som solen ger.

Jag skulle tycka det vore mycket intressant att läsa vad du tror om människans möjlighet att i närtid ta tillvara den eviga energi som ständigt översköljer jorden. Jag tänker åd kanske främst på den ökade effektiviteten i solpaneler, nya batterier som kan lagra el och på den teknik som förvandlar solenergi till mikrovågor för att inte utsättas för atmosfärens dämpande effekt på energimängden när den når jordytan. Jag läst någon stans att japanerna var ledande inom detta område.

Vad är din syn på detta Lars? Är det möjligt inom 20 År?

Svar: Tyvärr har utvecklingen på solenergiområdet och inom teknik för att lagra el gått oerhört långsamt, vi har helt enkelt en rad naturlagar emot oss som vi inte kan rubba. När jag för 40 år sedan började arbeta med dessa frågor trodde jag utvecklingen skulle gå mycket fortare.Idag är det så att det bränsle som är lättast att hantera och tillräckligt koncentrerat är olja, så oljan kommer länge än att vara dominerande.
Lars Bern

4 Bengt Söderberg

skriven

Skarpsynt och väl uttryckt. Men hur kan en ovetenskaplig verklighetssyn och ologiskt tänkande tillåtas breda ut sig som vi kan se att det gör i dag. Hur skall det kunna stoppas? Inte ens Kungliga Vetenskapsakademin verkar här i Sverige kunna tränga igenom den skyddsvall som byggts upp omkring energifrågan,till exempel Den monumentalt självdestruktiva energilösning som vi tycks vara på väg mot kan ju dessvärre väntas få ett accelererat förlopp vid ett troligt rödgrönt maktövertagande.

Svar: Sverige är som vanligt värst, vi tror att hela världen står på tå och ser oss som ngt sorts föredöme. Sanningen är den att större delen av människorna i världen inte har en susning om vad detta lilla land är för något.
Lars Bern

6 Bengt-Ove Högström

skriven

Helt rätt!
Jag stängde nyss av TV:n. På nyhetsplats fick man se och öra att SMHI gjort en klimatanalys för Östersund. år 2100 skulle temperaturen där ha stigit med 6 grader. I ett annat inslag för någon tid sedan fick man veta att skiffergasen var miljöfarlig. Härom dagen uttalade sig en kvinnlig riksdagsledamot (MP) att det var så bra med vindkraft för då fick vi billig el. Hon kan aldrig ha betalt en elräkning då kostnaden består av dels en överföringsavgift och dels kostnaden för den el som förbrukats. De som är de största skurkarna när det gäller elöverföringen är Vattenfall, eON och Fortum. De tar ut miljardervinster men struntar i att investera i säkra elnät.
Nu åker Grön Ungdom runt i skolorna och propagerar för vindkraft och solpaneler. Siemens koncernchef fick ju sparken för ett ½år sedan för att satsningarna på solpaneler inte varit en bra affär. Enligt MP behövs inte kärnkraften. Varför talas det inte om vilket kärnbränsle man bör använda. Är inte torium att bättre alternativ än uran?

8 Skåning

skriven

Jag ser den ena delen av problemet, men inte den andra. Håller helt med om att klimatalarmismen är felaktig, eller åtminstone gravt överdriven. Men om man ser frågan ur ett geopolitiskt perspektiv så anser jag rätt upp och ner att det är vitalt att Väst gör sig oberoende av skurkstater som Saudi och UAE för vår energiförsörjning, eftersom dessa sponsrar jihadism i hela MÖ och deras strikta islam över hela världen, inklusive här hos oss.

Man borde kanske tala klarspråk om varför en omställning är nödvändig, men nödvändig är den av politiska skäl.

10 lennart bengtssone

skriven

Den politiska korrektheten är en mäktig kraft som tom fakta och robust vetenskap har svårt att rubba på. Komplexa frågeställningar som dominerar inom medicin, miljökunskap och klimat är speciellt problematiska. Det finns t ex ingen möjlighet att strikt visa att extrema väderhändelser inte har förvärrats på grund av förhöjda växthusgaser. Dagens miljörörelse använder här samma logik som var vanligt förekommande i kommunistdiktaturerna nämligen kravet att bevisa att man är oskyldig och inte för den som anklagar att bevisa den anklagades skuld. Med detta tankesätt utgår numera det rådande politiska etablissemanget i flera västländer att extrema väderhändelser har förvärrats av växthusgaserna och de som förnekar detta krävs att bevisa att så inte är fallet. Att visa att väderhändelserna faktiskt inte har blivit värre än tidigare då växthusgaserna var mer ringa eller att det i de flesta fall inte ens är en följd av teori eller modellsimuleringar hjälper föga då man inte strikt kan bevisa att så inte är fallet. Det finns ju ingen möjlighet att 100%-igt reproducera ett verkligt väderförlopp. Franz Kafka måste småle från sin himmel när han inser att människorna inte ändrats. Eftersom extrema väderhändelser är en del av jordens naturliga klimat innebär detta att den som anklagar oupphörligt förses med nya bevis av alla slag från extrem värme till extrem kyla och förhärjande stormar. Den stackars mänskligheten får veta att det enda som hjälper för att minska sin skuld är att sluta släppa ut växthusgaser och helst återgå till ett tidigare lyckligt mer eller mindre förindustriellt tillstånd som för den svenska miljörörelsen möjligtvis kulminerade mot slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet i ett harmoniskt och sustainable Skansensamhälle. Detta förefaller vara vad som är vägledande för våra miljöpartier. Att denna fantasivärld inte längre har någon kontakt med verkligheten tycks bekymra föga inte minst för alla de som stöder dessa partier.

Svar: Så sant Lennart, redan i Skansensamhället trodde vi människor att extrema väderhändelser orsakades av oss. Kanske inte av veden vi eldade i spisen men jämväl vårt syndiga leverne. Människan har inte kommit så långt i evolutionen som vi vill tro.
Lars Bern