Tillbaka till basindustrin

När industrins utveckling i Sverige diskuteras stöter man ofta på föreställningen att avindustrialiseringen inte är något att bekymra sig för. Det är en naturlig konsekvens av globaliseringen och den tekniska utvecklingen. Svenskt näringsliv ändrar struktur och vår roll i det industriella framåtskridandet blir mer specialiserad och inriktad på högteknologisk produktutveckling och kvalificerade tjänster. Enklare industriproduktion flyttar till folkrika länder med lägre arbetarlöner. Den här uppfattningen bekräftades av vår statsminister vid 2013 års World Economic Forum i Davos. Där sa han att vi brukade ha människor i industrin, men de har i grund och botten försvunnit. Han verkade inte speciellt bekymrad över att det var så. Hans yttrande är nog ganska representativt för hela den naturvetenskapligt obildade politiska yrkeskåren i Sverige.

Låt oss sätta in landets utveckling i ett större sammanhang och samtidigt iaktta de långsiktiga trender, som vi lärt oss kan ge svar på varthän vi är på väg. Det är nog ingen tvekan om att det under de senaste decennierna varit så att vi kunnat öka produktiviteten genom att exportera enklare produktion till östliga grannländer och till Asien, som haft överskott på billig lågutbildad arbetskraft. Men är detta ett tillstånd som kommer att stå sig framöver, om vi ser till faktiska långsiktiga trender? Vilka förutsättningar har Sverige att behålla en högteknologisk position högt upp i förädlingskedjan i industrin? Kommer vi att ha den kvalificerade arbetskraft som en sådan position kräver? Ser man till nuvarande utvecklingstrender, så verkar tyvärr förutsättningarna vara ytterst dåliga.

Den svenska skolan rasar snabbt i kvalitet och vi hamnar i aktuella PISA-mätningar långt efter de snabbväxande ekonomierna i Asien. Vi tappar även snabbt i jämförelse med våra europeiska grannländer. Att svensk utbildning genomgår en allvarlig försämring som har inhemska orsaker, bevisas tydligt av att vårt grannland Finnland lyckats behålla en ledande position, som även står sig bra mot de asiatiska ländernas frammarsch. Tillförseln av arbetskraft utifrån genom den stora invandringen gör inte heller situationen bättre, eftersom en allt för stor andel av invandringen är okvalificerad med ett betydande inslag av analfabeter. I detta perspektiv borde näringspolitiken inriktas på att även slå vakt om relativt lågförädlande industriell verksamhet och att skapa kostnadsförutsättningar för att kunna ha kvar sådan verksamhet i landet.

Den sjunkande kvaliteten på den svenska skola börjar även avspeglas på våra universitet som också faller tillbaka vid internationella jämförelser. Samtidigt dyker nya universitet från Asien upp på rankingen av världens bästa universitet.

Professor Peter Stilbs från KTH skrev häromdagen på sin blogg att varken PISA-resultatet eller den nedslående världsrankingen … kommer som någon överraskning för oss som studerade på 60-talet och varit verksamma i det akademiska sedan dess. Kursinnehållet och tentamensribban har exempelvis sänkts åtskilligt – i mitt eget ämne kanske till hälften av vad den var för bara 25 år sedan. 

Diagnostiska prov vi gjort bland de just anlända Kemi- och Bioteknikstudenterna från ca 1995 och framåt visar också en ständigt sjunkande tendens i svarsprocenten på kemirelaterade frågor på gymnasienivå. 

Sammanfattningsvis är det – att samhällsförändringarna nu är tydligt märkbara som en allmän degeneration även av det akademiska – en mycket farlig utveckling, eftersom forskning och utveckling är så grundläggande viktig för vår välfärd och fortlevnad.

Stilbs bild av den svenska utvecklingen bekräftas av de få högteknologiska industriverksamheter som fortfarande finns kvar. Trots hög arbetslöshet är det nästan omöjligt att få tag i högkvalificerad arbetskraft för dessa företag. Det lägger en klar begränsning på deras möjligheter att expandera och utveckla sin verksamhet.

Är det dags att på allvar börja inrätta näringspolitiken och skatterna för att gynna en återgång till enklare industriell verksamhet, typ Gnosjö? Vi kanske skulle fråga IKEA vad som krävs för att kunna börja tillverka deras produkter i Sverige igen?

En lovande utveckling är ett pånyttfött intresse för svenska naturresurser. Gruvnäringen upplever en ny renässans som absolut bör ges allt stöd med tanke på hur utbildningsnivån i befolkningen sjunker. Nedrustningen av skogsindustrin bör stoppas och förutsättningar skapas för nya satsningar inom förädling av vår skogsråvara. En viktig sådan förutsättning är god tillgång till en säker och billig elenergi. Nuvarande inriktning på energipolitiken måste följaktligen brytas eftersom den drar upp energikostnaderna för den åter allt viktigare basindustrin.

Ett Sverige med en internationellt lågkvalificerad arbetskraft blir starkt beroende av energi till konkurrenskraftiga priser och utan de intermittenta störningar i tillförseln som vindkraften orsakar. En mot denna bakgrund intressant satsning vore att börja undersöka förutsättningarna för att utvinna naturgas ur svenska skiffrar med s.k. frackingteknik. Sådana projekt har på senare år genererat hundratusentals nya jobb i USA och borde även kunna vara en väg för Sverige. Det skulle kunna ge viktiga exportinkomster och utgöra en billig och trygg energikälla för en pånyttfödd basindustri.

Signalerna om bristerna i hela vårt utbildningsväsende borde bli en startsignal för att helt orientera om närings- och energipolitiken. Om detta inte görs ligger nog tyvärr den heliga välfärdsstaten riktigt illa till på sikt.

Kategori: Näringsliv
Taggar: Skolan naturgas Universitet Basindustri Skogsindustri Energipolitik
1 Svante1:

skriven

Tack Lars, för dina kloka synpunkter vecka efter vecka i din blogg.. Håller med dig i allt!!!

3 lennart bengtssone:

skriven

Klokt skrivet

Problemet är att politikerna inte tycks begripa allvaret i situationen. En orsak till detta är sannolikt bristande kontakten med det verkliga Sverige genom att alltför många politiker saknar en yrkesbakgrund. Dessutom är många dåligt utbildade speciellt i naturvetenskap. Att mycket ännu fungerar är en följd av svenskarnas traditionella pliktkänsla men jämfört med andra ledande länder faller tyvärr Sverige mer och mer tillbaka. jag har under den senaste tiden jämfört med utvecklingen i Schweiz där jag bott och arbetat i flera år. Det vore ett exempel för Sverige att ta efter på många sätt.

5 Bo Blomberg:

skriven

Ja visst behöver svenska skolan ryckas upp, fast jag tror ändå inte att dom , säg 10-15 % som är mest begåvade är sämre rustade idag än vad vi var för 50 år sen, när det bara var 10-15% av en årskull som passerade gymnasiet. Problemet är väl snarare att det börjar bli väl många i andra ändan som inte kan ett skvatt, vad ska dom göra när dom enkla jobben är borta? Det är att be om problem i samhället när en stor del av årskullarna går och skrotar och ingen vill anställa dom eller har råd med det.. Men än värre är att det vi har av duktiga naturvetare och andra som jobbar i framkant inte kan få innovationerna på marknaden här, utan det sker i andra länder som hellre satsar än vi i Sverige. Sista (tyvärr inte, men väl "senaste") exemplet såg jag i Ny Teknik i veckan:

"Janne Wallenius har just kommit tillbaka från Kanada. Där är myndigheterna intresserade av att sätta den svenska forskningen kring nästa generations reaktorer i drift. Redan 2024 kan en svenskkonstruerad reaktor producera el i Arktis."
Det är ingen stake i stridshingsten tyvärr! Usch!

7 Bim:

skriven

Lars Bern.

"Men med rätt lön kan de lågutbildade användas för att såga till och borra små hål i delarna till IKEA:s bokhylla Billy.
LARS BERN"

Underskatta inte lågutbildade, det är ett stort misstag.

Min bror var dyslektiker han läste aldrig en enda bok i sitt liv. Men han kunde läsa en komplicerad ritning på nolltid. Som mekaniker var han fenomenal, han tänkte logiskt och löste mekaniska problem med en ovanlig självklarhet.
Själv började jag som gulsmedslärling när jag var femton år och startade min firma när jag var tjugofyra, jag tog in min bror i firman så vi jobbade sedan ihop hela vårt yrkesverksamma liv. Vi bytte inriktning på firman efter trettio år och började med finmekanik och jobbade sedan åt Ericsson Radar System, Hasselblad, Nobelpharma, Astra och en mängd andra firmor med riktigt små prylar. Så massor av våra produkter snurrar fortfarande ute i rymden i olika satteliter osv. Vi har patent på olika produkter och hade ett gott namn i vårt yrke.

Man behöver inte vara högskoleutbildad och akademiker för att kunna tänka, det går alldeles utmärkt ändå.

När jag läser vad en del professorer Thomas P exempelvis skriver och vilken tid han lägger ner på att kommentera på SI, så undrar jag vad han har haft för nytta av sina studier, och vad han sysslar med på dagarna, för att inte tala om Rockström.
Verkar vara totalt bortkastad tid med studier om det inte kommer ut något vettigt i slutändan.Kan liknas vid en superdator, skit in skit ut.

Förövrigt gillar jag dina inlägg och ser dig som en man som använt sin kunskap på allra bästa sätt.
Du har omvärderat dina ståndpunkter när du sett att de inte håller. Det är ju så som utveckling sker.


Svar: Jag håller givetvis med dig om att det finns massor av exempel på autodidakter som gör oerhört kvalificerade insatser, men för att du totalt sett skall kunna vidmakthålla ett högteknologiskt samhälle så får inte skola och universitet förfalla som nu sker i Sverige. Till det kommer att vi har svårt att locka till oss den nödvändiga kompetensen utifrån. Vad jag menar är att vi skall slå vakt även om de enkla jobben, för att kunna erbjuda alla som inte klarar skolan ett jobb.
Lars Bern

9 Lars Gellerstad:

skriven

IKEA och Bokhyllan Billy…din kommentar om att fixa enkla "borrjobb" på BILLY. Det får nog bli någon produkt för en mindre tillverkare. Kanske Svenskt Tenn? IKEA och familjen Gyllensvaan som tillverkar Billy har ett samarbete sedan 1952 och där är det robotar som gäller. Dessutom vill väl inte LO överge sin "utjämnande" lönepolitik?

Sverige ligger långt framme i robotisering och logistik ex IKEA, H&M mfl.

Intressant artikel här:

http://www.nyteknik.se/nyheter/automation/verkstadsautomation/article3788680.ece

Svar: Ja vi ligger långt fram i robotisering tack vare tidigare generation välutbildade ingenjörer. Tror du dagens uselt utbildade svenska ingenjörer klarar av att utveckla en internationellt konkurrenskraftig framtida robotteknik?
Lars Bern

11 Maria:

skriven

Väl skrivet, med undantag av de tre sista styckena som väcker mer tveksamhet. Det handlar om ändliga naturresurser. Varför ska de prompt exploateras och säljas av just nu? Eller att vi använder naturresurserna i egen industri, som tydligen ska bli mer lågteknologisk än tidigare? Handlar det då bara om att skapa jobb?

Eller detta med folk som skulle borra Billy manuellt. De har av allt att döma redan industrirobotar. Även om svenska ingenjörer får det svårare att konkurrera inom robotbranschen, kommer inte svensk industri att ändå vilja importera industrirobotar så länge som det går? Det måste väl ses som ett fattigdomsbevis, att medvetet skala ner till en mer lågteknologisk industri i syfte att skapa en arbetsmarknad anpassad för lågutbildade och lågavlönade?

Det kanske blir så i vilket fall, men varför aktivt arbeta för det och dessutom till priset av ett ökat uttag av naturresurser -- och som i fallet med skiffern ganska uppenbart till svåra miljökostnader och därtill inte utan mycket stora konflikter med lokalbefolkningen (var den nu finns). Det kanske finns annan lättare industri som kan utvecklas utan att man tar till storsläggan och tömmer landet på dess sista naturresurser? Funkar inte detta får man väl satsa på utvandring och att folk skickar hit pengar på samma sätt som för många andra länder idag? Det sker förresten i viss omfattning redan idag genom de uppemot 100 000 personer som arbetar i Norge, alltmedan sysselsättningsproblemen i Sverige gradvis ökar trots detta.

Svar: Här handlar det om naturresurser som sannolikt räcker i århundraden och längre än så behöver vi inte för att utveckla ännu bättre alternativ. Här kan du även läsa om att fracking knappast är ett stort miljöhot: http://www.cfact.org/2014/03/07/fracking-is-greener-than-green/
Självklart måste det faktum att utbildningssamhället förfaller och medborgarna blir allt lägre kvalificerade leda till en tillbakagång. Visst kan vi köpa robotar, men det är dom som utvecklar dem som tjänar de stora pengarna. Dessvärre bör vi nog planera för en nedrustning av välfärdssamhället. Det handlar om den enkla logiken att man måste rätta munnen efter matsäcken.
Lars Bern

13 Björn i Bromma:

skriven

När man besöker en modern specialiserad industri idag så slås man av att det ej finns några traditionella arbetare kvar. Maskin-och dataoperatörer programmerar de automatiska tillverkningsmaskinerna, löpande band transporterar och robotar sorterar-paketerar produkterna. Ett ganska avancerat klimatsystem håller inomhustemperaturen på en inställd nivå pga de väldigt små toleranserna vid tillverkningen.
Denna utveckling kommer att fortsätta och förstärkas då världsledande robotforskare förutspår att inom en snar framtid så kommer intelligenta robotar att kunna utföra märkbart många triviala arbetsuppgifter, dessutom dygnet runt om man så vill. Oavsett så kommer det att bli en rejäl nöt att knäcka. Vad skall alla människor med ingen eller ringa expertis sysselsättas med? Detta verkar Stridshingsten och hans medgnäggande stall ej fundera över, eller överhuvudtaget ha några kunskaper om.
Kanske det gamla otroligt skickliga hantverket får en renässans? För en tid sedan var det ett TV-program om Georg Haupt(1741-1784,43 år!). Möbelexperter var eniga : Idag klarar människan av att skicka folk till månen, skicka upp satelliter, bygga gigantiska hängbroar och skyskrapor. Men det finns ingen i världen som idag klarar av att tillverka en Haupt-byrå....

15 Anonym:

skriven

No 5 - Bo Blomberg: “Problemet är väl snarare att det börjar bli väl många i andra ändan som inte kan ett skvatt, vad ska dom göra när dom enkla jobben är borta? Det är att be om problem i samhället när en stor del av årskullarna går och skrotar och ingen vill anställa dom eller har råd med det"

Googla på "Medborgarlön" så kan det konstateras att "rörelsen" redan har gjort ett rejäld "avstamp" i den riktningen - dvs över 60.000 "avtryck"!

17 Tege Tornvall:

skriven

Lars Gellerstad: Vad gäller svensk fordonsindustri med svenska leverantörer är det centralt viktigt var huvudkontor och utveckling finns. Fordonsindustri är inte som Maud O. och andra politiker tror en tekniskt frånkörd basindustri som på sin tid varvsindustrin med produktionskostnad som enda måttstock. Fordonsindustri är efter rymd- och flygindustri världens mest avancerade industri med allt mer integrerad elektronik och intelligens som styr processer i både fordonen och deras utveckling och tillverkning.
Sverige är ett av få länder i världen som både utvecklar och tillverkar väggående fordon. För detta har vi byggt upp ett kluster kring Göteborg-Trollhättan i väst och Södertälje-Stockholm i öst med främst Chalmers och KTH som akademiska nav och avancerade leverantörsföretag inte bara i Småland utan runt om i landet.
Senare års och nuvarande utveckling hotar detta kluster. Det började redan när Incentive sålde Saab till GM, som sedan grovt misskötte Saab. Det fortsatte när Incentive släppte greppet om Scania, som nu riskerar att på sikt se sin FoU och ledning flytta till Bayern. Hotet vilar över Volvo PV med kinesisk ägare och över Volvo AB med vinstmaximerande börsgamar svävande ovanför, okunniga om och oförstående för långsiktig utveckling och tillverkning.

Svar: Det var inte Incentive som gjorde dessa affärer utan Investor. Incentive var en plantskola grundad av Marcus Wallenberg och dödad av han son som hade ett uselt förhållande till sin starke far.
Lars Bern

2 Lars myrén

skriven

Nej vi kan inte leva på att exportera råvaror, som malm och trä, tjära mm. Gustav Wasa redan var tvärilsk för att Sverige exporterade tackjärn, nej vapen mm skulle eporteras till högre priser. Höj kraven på lärare och deras löner, lektorer som förr, med respekt och bra löner. Kanske Löfven vet bättre vad som krävs för att vidareutveckla svensk industri? Kärnkraft? Industrin utvecklar sina ingenjörer, men baskunskaper, IT, matte, fysik och kemi krävs. Hoppas att du har fel Lars
Det var en mycket beklämmande uppsats idag Lars.

4 Lars Gellerstad

skriven

Hej Lars B!

Förhoppningsvis menar du inte att gruvnäringen kan befolkas av analfabeter eller lågutbildade. Jag tror nog inte något företag eller gruvföretag vill sätta dyra maskiner i händerna på underutbildade. Tänk bara på säkerheten på arbetsplatserna.

Jag håller med dig om att Sverige går mot en intensiv konkurrens med välutbildade i utvecklingsländerna. I mitt föräldrahem stödde vi redan på 50-talet hyperbegåvade studerande från bl.a. Indonesien som kom till Sverige - bl.a. KTH - för att studera.. En del blev vid hemkomsten tyvärr ihjälslagna av diktaturen. Jag skulle gissa att de flesta av de svenska exportprodukterna idag lika gärna kunde tillverkas i länder utanför Europa och USA. Det är bara en tröghet i "systemet" som gör att jobben finns kvar i Sverige.

Bara politiker tror fortfarande på att multinationella företag har en "nationalitet" det är ett önsketänkande och ett - ibland lönsamt - "poserande" från företagens sida.

Men vad som också kommer runt knuten är en effektivisering av serviceindustrin - åtminstone den icke-statliga - det kommer att bli en repetition av vad som hände med jordbruket i början på det förra seklet.

Ett annat missförstånd i media och bland finansnördar är att allt nytt består av dataprogram och webb-lösningar som kanske kan nå en marknadsintroduktion efter maximum ett par år. Industriell utveckling tar fortfarande 12-14 år från uppfinning/patent till marknadsacceptans….och fortfarande gäller "timing" i investeringscykeln.

Och till sist! De senaste 30 årens "outsourcing" är ett nollsummespel där arbetsuppgifter överförts till mer flexibla serviceleverantörer. Detta "bokförs" som en efffektivitetshöjning fastän kostnaden till stor del kommer tillbaka på en annan rad i böckerna. Ovanpå detta så nationalbokförs dessa "nya" och "växande" serviceföretag som en ökad BNP. Rena skojeriet!

Svar: Men med rätt lön kan de lågutbildade användas för att såga till och borra små hål i delarna till IKEA:s bokhylla Billy.
Lars Bern

6 Johan

skriven

Tack Lars, mycket kloka synpunkter och håller med helt och hållet.

Nu är detta ingen invandringssida så jag ska inte skriva så mycket om det. Jag vill bara säga det att svensk arbetsfrakt är idag konkurrensutsatt. Inom exportindustrin är det stenhårt men även inom inhemska tjänster är det idag tufft för vi har öppna gränser. Det är på många sätt bra men trycket är enormt att kunna vara konkurrenskraftig.

Jag är mycket orolig för den asyl- och anhöriginvandring vi har leder ofta till att man varken kan jobba inom exportindustrin eller kan konkurrera om de inhemska arbetena. Det skapas ett permanent utanförskap som endast kan brytas genom av staten subventionerade arbeten.

Men statens resurser är tänkt att användas till omställning. De som friställs inom exportindustrin kan gå vidare efter omställning. Dock fungerar det inte om man fyller på hela tiden.

Sådär. Slutskrivet om det.


8 Anders Rydén

skriven

Att hoppas på att våra politiker skall ordna det tror jag är fel.

För mer än 150 år sedan kunde man höra detta tal i Sveriges riksdag av dåvarande finansministern Johan August Gripenstedt.

"Det fordras blott en hastig blick på allt vad vi behöva, allt vad vi varje dag, varje stund begagna, på alla de ansträngningar, alla de omflyttningar som härtill varit nödvändiga, för att övertyga oss om att miljoner människor varit verksamma och arbetat för att bereda oss dessa förmåner. Och tanken nästan svindlar, då den söker genomlöpa alla dessa oräkneliga kombinationer som därvid uppkommit. Och likväl har allt detta skett, utan våld, utan förtryck, utan att någon lidit orätt. Men hur skulle väl något sådant ha varit möjligt, om ej en stor, mäktig och sann grundsats varit den verkande kraften, den ledande tanken som ordnat det hela?! Och denna stora grundsats, denna fruktbärande tanke som allena förmått frambringa allt detta, den heter: frihet – frihet i avtal – frihet i handling."

Som sagt var det var bättre förr, mycket bättre till och med.

10 Björn i Bromma

skriven

Det började redan i slutet av 1960-talet med den framväxande flumvänstern. Sakta men säkert kopplade man grepp om skolan som en Boaorm. Är bekant med en del pensionerade lärare under kontinuerligt umgänge(golf). Ofta hör man :
-Vid min pensionering så hade jag matematik i åk2 på gymnasiet, denna nivå var lägre än särskild kurs åk9 på grundskolan 1970.
-Särskild-och allmän kurs i matematik fungerade bra, men det är för länge sedan borta.
-Obs-klasser tog hand om störande elever, fungerade bra även för obs-klasserna. Men det är för länge sedan borta.
-Hjälpklasser tog hand om elever som inte klarade tempot, fungerade bra men är för länge sedan borta.
-Inkluderingsprincipen ett fiasko. Läraren måste klara av en sanslös spännvidd gällande förmåga, intresse och förkunskaper.
-Kommunaliseringen pådriven av Göran Persson ett fiasko. Makt övergick till personer utan kunskap om skolan.
-Läraryrket har nedvärderats sedan 1970.
-Skolan måste ta hand om massor med invandrarbarn som knappt kan läsa och skriva. Snart nog så sätts dessa i klasser motsvarande dess ålder utan tanke på förkunskaper. Fungerar inte.

"Inom politiken räknas inte avsikterna, enbart resultaten"
Charles de Gaulle

12 Anonym

skriven

Lars B
"Tror du dagens uselt utbildade svenska ingenjörer klarar av att utveckla en internationellt konkurrenskraftig framtida robotteknik?"

Jag tror inte problemet kan härledas till utbildningen av ingenjörer. Det är kreativiteten som bygger framtiden, den finns det inga kurser i.
Tänk exempelvis på att det finns tusentals datanördar som kan allt om datorer och som stannar vid det, men så finns det en del som är riktigt kreativa och som sätter igång att göra fantastiska dataspel med otrolig grafik och massor av innovationer som sprids över hela världen.
Sverige är bra på det, riktigt bra.

Begåvning är nödvändigtvis inte kopplat till studier.
Mycket av framtidens teknikutveckling finns på verkstadsgolvet där CNC-operatörer står och får idéer på grund av att de har problemen framför näsan och för det mesta löser dom.
Men visst behövs ingenjörer, det är ett samarbete, men kreativiteten finns i hjärnan hos vissa personer.

Kolla bara på Håkan Lantz, det han gjort går inte att läsa sig till, det är kreativt tänkande.


14 Lars Gellerstad

skriven

Hej igen Lars B!

Jag vet inte om jag är kvalificerad att bedöma svensk utbildning efter 45 år i CH. Den enda "hands-on" erfarenhet jag har är mina "förhandlingar" över åtta år om möjligheten att bygga ett antal garage för en Samfällighet i min svenska sommarkommun.

Givetvis är svenska kommuner satta i "handfängsel"av byråkratin i Sverige och EU, och en liten kommun har ju inte heller mycket konkurrenskraft om de bästa elementen. Ingenjörskunskapen finns nog där men rädslan "för att göra fel" i ett land som avskaffat tjänstemannaansvaret är förbluffande. En annan irritation är att tjänstemännen lider av selektiv amnesi. Jag skriver alltid protokoll när jag lämnat ett sammanträde. En gammal ovana från 30 år i ett amerikanskt företag där "paper talks" och inte handslag. Dessa protokoll blir sedan berövade sitt innehåll när de inblandade i samråd "hittar på" något annat som inte ens var diskuterat på mötet. Jag har aldrig upplevt detta i något annat land eller andra kulturer.

Nu har jag läst på litet om PISA-resultaten och Finlands försprång. En analys kommer ram till att den stora skillnaden är 1. Att läraryrket har historiskt en hög samhällsstatus och 2. att för att bli lärare måsta man ha en magisterexamen som den Finländska staten gärna betalar både studier och lärarlöner för.

I CH har man en mer selektiv "orättvis" - skolform där ca 20% av en årskull går till Universitetsnivå-studier. De restarande 80%-procenten får inte lämna skolan utan ett "yrke" som lärts både på skolbänk och på lärlingsnivå- Ovanpå detta finns det specialistskolor inom de områden som CH har valt som "core competences". T.ex. mikroteknik, medicinteknik, läkemedelsutveckling, finkemi mm. Dessa utbildningsinstitut arbetar mycket nära med universitetens forskningsavdelningar för att snabbt ta nya rön från laboratoriet till kommersiell produkt.

CH har de senaste åren blivit tvungna att importera/rekrytera högkvalificerad arbetskraft från framförallt EU-länder för att kompensera bristen på egen högre utbildad arbetskraft. Det gäller därför att i framtiden höja andelen universitetsutbildade UTAN att minska på kvaliteten. Mer än godkänt i t.ex. matematik krävs för alla linjer inklusive konstvetenskap.

Som slutkläm gäller den regel som jag lärde mig hos min amerikanska arbetsgivare:

"If you can't afford continuous training - try ignorance!"


16 Tege Tornvall

skriven

Vi har redan sett exempel på olyckor i bygg- och annan industri som berott på att folk inte kunnat skriva eller läsa korrekta anvisningar. Vem skall våga gå på de broar, åka i de fordon, flyga i de plan och bo i de hus som konstrueras och byggs av folk som inte kan läsa och räkna korrekt?
I rådande klimat- och miljönoja nedvärderas dessutom tillverkande industri, energiproduktion och gruvnäring så att de får färre sökande och högre kostnader. I dagens låtsasvärld är drömyrket programledare i TV.
Jag minns en tjej för ett tjugotal år sedan, som frågade mig hur man blir journalist. "Man måste läsa mycket", sade jag. "Jag vill inte läsa, jag vill bli journalist", svarade hon.
På den vägen är det, frånsett enstaka men för få glädjade undantag.

Svar: Alla inom basindustrin behöver inte kunna räkna.
Lars Bern