Dessa troende kräver att du avstår din välfärd

I går skrev nedanstående grandiosa svenska världsförbättrare en högst märklig artikel i DN:

Jonas Anshelm, professor, Linköpings universitet 
Marianne Danielsson, forskare, Uppsala universitet 
Katarina Eckerberg, professor, Umeå universitet 
Stefan Edman, författare och debattör 
Eva Friman, forskare, Uppsala universitet 
Ing-Marie Gren, professor, Sveriges Lantbruksuniversitet 
Bengt Gustafsson, professor emeritus, Uppsala universitet 
Sverker Gustavsson, professor, Uppsala universitet 
Kjell Havnevik, professor, Nordiska Afrikainstitutet, Uppsala 
Pär Holmgren, meteorolog, Uppsala universitet 
Alf Hornborg, professor, Lunds universitet 
Hans Liljenström, professor, Sveriges Lantbruksuniversitet 
Carl Lindberg, hedersdoktor, Uppsala universitet 
Sverker Molander, biträdande professor, Chalmers 
Karl-Henrik Robèrt, professor, Blekinge tekniska högskola 
Johan Rockström, professor, Stockholms Universitet 
Lars Rydén, professor emeritus, Uppsala universitet 
Christer Sanne, docent emeritus, KTH 
Semida Silveira, professor, KTH 
Magdalena Svanström, docent, Chalmers 
Ashok Swain, professor, Uppsala universitet 
Sverker Sörlin, professor, KTH 
Anders Wijkman, teknologie hedersdoktor, Linköpings universitet

Dessa självutnämnda goda kräver att övriga medborgare i detta land som en symbolisk, men helt meningslös handling, skall svära sin tro till deras kvasireligion genom att sätta på sig tagelskjortan och avstå från viktig välfärd. Sveriges ledande klimatforskare vännen Lennart Bengtsson har tecknat ner några tankar riktade till dem. Eftersom förnuftets röst nu mer sällan når fram i de gamla döende resursslukande papperstidningarna, publicerar jag Lennarts tankar i detta resurssmarta medium:

Jag håller med att titeln på artikeln är synnerligen olyckligt då orden ”Bannlyst” har en utomordentligt negativ klang i det svenska språket. Jag tillhör en generation som läst Selma Lagerlöf – en författarinna som även dagens svenskar borde läsa, kanske även landets journalister och rubriksättare.

När det gäller grundtanken i skrivelsen så är ju de faktiska svenska växthusgasutsläppen försumbara och till stora delar praktiskt lösta speciellt om man inkluderar nettoackumulationen i vegetationen. Vår el är redan fossilfri och den vindkraft som installerats under senaste år behövs inte i Sverige utan exporteras. Den ger förhoppningsvis en vinst på grund av de bidrag som vi alla ger på våra elräkningar, pengar som skulle kunna användas för att bygga bostäder eller annat som bättre behövs.

De globala utsläppen är stora då vi nu snart är 7.5 miljarder människor men det behöver inte innebära att effekten på klimatet är stor. Hittills har den globala uppvärmningen endast uppgått till ca +0.8°C sedan slutet av 1800-talet och är i det närmaste omärkligt jämfört med de naturliga klimatvariationerna. Extrema väderförhållanden har inte ökat enligt de noggranna meteorologiska undersökningar som gjorts. Under 1930-talet var det bl a mer extrem värme i Sverige med exempelvis +37° i Uppsala den 9 juli 1933. Stormarna har inte blivit vanligare och inte mer intensiva. Vi har inte ens sett mer extrema orkaner. Skadorna av extremväder liksom av jordbävningar har däremot ökat i takt men BNP och är en följd av ökad befolkning och mer infrastruktur. Detta är allvarligt men löses inte genom en ökad svensk självspäkning eller minskade CO2-utsläpp utan genom bättre planering och säkrare byggnader i de länder som har problem. Det är också klokt att inte bosätta sig i utsatta områden.

Det är faktiskt så att stormar och oväder inte nödvändigtvis behöver bli vanligare i ett varmare klimat, bl a kommer våra egna vinterstormar bli mindre kraftiga i ett mildare klimat eftersom det är temperaturskillnaderna som driver dessa oväder och inte temperaturen. Det är precis av denna anledning som det blåser mer under vinter och höst som säkert även klimataktivisterna lagt märke till.

När det gäller kärnkraft så delar jag helt Hans Blix uppfattning (se nylig intervju i Dagens Industri) och menar att detta är det mest förnuftiga som kan göras, speciellt om man önskar minska fossila utsläpp och förhindra förstörelsen av den svenska naturen genom att elda upp den eller förstöra den genom oändliga vindkraftverksanläggningar och ytterligare högspänningsledningar.

Mycket skulle minska min oro om man kunde låta sitt förnuft och förstånd råda och avstå från dagens så populära fundamentalistiska handlande utan tanke, sans och måtta. Det kanske vore bättre att ge kristendomen en ny chans innan den nya klimatreligionen helt har vuxit oss över huvudet.

Kina som har både stora miljöproblem och stora utsläpp arbetar intensivt att lösa sina miljöproblem. Sverige har praktiskt taget idag inga miljöproblem att oroa sig över. Däremot finns det ett antal individer som ägnar sig åt ett ställföreträdande lidande för att på detta sätt uppleva en högre etisk tillfredsställelse och helst önskar att de svenska miljöproblemen skulle vara mycket värre än de är.

Det bästa dessa personer kan göra enligt min uppfattning är att satsa sin energi och passion på något som verkligen ger resultat och förbättrar människornas liv på denna vår jord. Detta gör man bäst genom att understödja forskning och andra aktiviteter som i första hand är transfererbara och lätt kan etableras där de verkligen behövs som genetisk växtodling, säkrare kärnreaktorer och småskaliga system baserade på solenergi och värmepumpar liksom metangas från avfall. En faktor som man måste beakta är den omfattande urbaniseringen inte minst i utvecklingsländerna med jättestäder vilket kräver energianläggningar med hög koncentration. Detta kan vi idag bara klara med fossil energi och kärnkraft.

Lennart Bengtsson

1 Harry Frank:

skriven

I DN-artikeln försöker nu ett antal sk forskare att försöka rentvå sig från vad IPCC sagt och skapa en egen agenda för att kunna fortsätta att få sina forskarpengar/föredrag genom att lägga in orden : ”100 procent förnybar energi före 2050″. Jag trodde att detta bara gällde miljöpartiet som allt för ofta använder intellektuell ohederlighet i sin debatt för att värva röster.

Jag har läst Summary for Policymakers IPCC WGIII AR5 (2014-04-13) och där speciellt titta på avsnittet SPM 4.2.2 Energy supply där följande beskrivs:

Användning av fossila bränslen står för hela 80 procent av ökningen av utsläpp under det senaste decenniet. Så kommer det även att vara fast med utsläppen till en del i marken istället. Enligt IPCC:s rapport måste länderna effektivisera energianvändningen och satsa på energikällor med inga eller mycket små utsläpp av växthusgaser, som bioenergi, sol- och vindkraft och kärnkraft. Gå över från koleldade till gaskraftverk samt tekniker som samlar in koldioxid sk CCS-teknik från de fossila källorna och lagrar den under marken.

IPCC-rapporten är långt ifrån en hyllning av enbart förnybar energi !

3 B-E Johansson:

skriven

Tack för en utmärkt och kunskapsspridande blogg!

Bara denna artikel ledde till en googling på Lennart Bengtsson
och vips hittade jag en intressant intervju med Bengtsson
http://vindbrukdalsland.se/Klimatet-Kattern%C3%B6_1_2013_SE_6.pdf

och det här
Vindkraft i Dalsland
http://vindbrukdalsland.se/
och det här
Katternö
http://www.katterno.fi/om-oss/
http://www.katterno.fi/assets/Publikationer/Katterno-svenska-3.2013.pdf

Internet är Guds gåva till mänskligheten :)

5 Ulf i Gårdlösa:

skriven

Ja, den första avsikten är att dom som skrivit under artikeln skall framstå som världsförbättrare med goda avsikter. Djupare sett är det dock en härskarteknik när man tar drabbade eller förmodat drabbade vuxna människor i försvar utan någon begärt det. Beteendet ligger nära maffians beskyddarverksamhet där beskydd erbjuds utan att mottagaren begärt det. Motiven är också detsamma, det stärker både den psykologiska och ekonomiska makten över de "skyddslösa".

En annan reflektion är det synbart massiva intrycket som antalet underskrifter till debattartikeln ger och naturligtvis även de titlar som tillfogats varje person. Lägger man dessutom till det faktum att IPCC:s senaste rapport där totalt 800 forskare är stommen i det presenterade budskapet har det slagit mig som endast har begränsad erfarenhet av forskarvärlden, att detta ingalunda kan vara att kvalitetsbevis. Jag kan inte påminna mig att jag någon gång sett att avgörande forskningsresulat presterats av så stora arbetsgrupper. Det ligger närmare tillhands att utropa " Ju fler kockar desto sämre soppa ".

Svar: Mycket skarpögt Ulf, skall lägga det på minnet.
Lars Bern

7 Björn i Bromma:

skriven

Bulleribånget och den enorma anslutningen antyder en prognos om ett totalt fiasko vid nästa klimatkonferens i Paris 2015.

9 Gunnar Hovstadius:

skriven

Angaende olika typer av bransle for motorer med hoga prestanda.
AUDI har sant ut en rekommendation angaende livslangd pa deras motorer som funktion av bransle typ. Den enda bensinen som dom rekommederar som ar tillganglig dar jag bor ar Shell V-power.

11 olle w:

skriven

"Anders Wijkman, teknologie hedersdoktor, Linköpings universitet", haha

2 mrhans

skriven

En imponerande samling titlar har skrivit under den artikeln.
Eftersom en förbränningsmotor förbränner kolkedjor för att omvandla energin liksom människokroppen så borde väl en bilmekaniker kunna tjänstgöra som läkare också, eller?
Jag kör min drygt 20 år gamla Mercedes V8 på E85, detta för att få högre effekt och inte för klimatet. Du har vid några tillfällen nämnt problem med att motorerna far illa av etanolen och jag är naturligtvis intresserad av att få veta vad detta är. Hittills har jag kört drygt 1000 mil utan problem, annat än att kallstarter tar en stund. Bilen används till långfärder, ofta i hög fart under långa perioder. Tacksam för tipps om eventuella kommande problem! MVH Hans

Svar: Alkoholer är betydligt torrare bränslen än bensin vilket bl.a. ökar slitaget på t.ex. ventilsäten. Det förekommer även uppgifter om kortare livslängd på spridare. Därutöver är etanol lite mer aggressivt mot gummi och plast som kommer i beröring med bränslet. Jag har några fina gamla mercor med V8 resp V12 som jag dammar av ibland. Dem kör jag bara på Shell V-power. Skulle aldrig blanda in varken etanol eller metanol i deras bränsle.
Lars Bern

4 Johan Tisell

skriven

Lars!

Jag kör en 60-talsbil regelbundet och den kräver 98 oktan och blyersättning. Jag finner att den går lika bra på 95 oktan, men konstigt nog drar den avsevärt mer (har bara tanka så 2 ggr, så det är otillförlitliga data).

Jag kör mest på OKQ8 och har slutat med Statoil, för de har 100 % bensin. Jag finner att de 5 % etanol som jag tror OK har löser isproblem för mig. Vad gäller Shell V-power tankar jag det ibland, men tror att det också är 5 % etanol sedan ST1 köpte Shells stationer. Du kan kolla upp det.

Statoil garanterar visserligen inte 100 % bensin, men det verkar som att de har det, minus restetanol från tankbilen.

Svar: När V-power kom för några år sedan körde jag mycket med min MB V12:a. Jag mätte då förbrukningen ett antal ggr vid resor mellan Sthlm och Österlen, där jag körde med cruise control. Med V-power sjönk förbrukningen ca. 5%. Numer åker jag nästan bara turbodiesel. Kör man med för lågt oktantal kommer tändningen i viss utsträckning att ske ngt för tidigt vilket förklarar den merförbrukning som kan noteras. Om tändningen sker ännu tidigare knackar motorn och kan då ta skada.
Lars Bern

6 Claes Johnson

skriven

Bäste Lennart:

Det Du nu bör göra är att skriva om KVAs klimatuttalande från stöd till skepticism av IPCC. När kommer detta?

Claes

8 Anders Rydén

skriven

Eftersom en politikers arbete är att lova en bättre framtid kan han inte tillåta att vi är nöjda med vad vi har nu.
Inte heller tillåts vi att ha ett gott samvete eller att vara oberoende av samma skäl.
Det är en liten teori som jag har.

Ett tag har jag lekt med tanken att använda gengasdrift eller en stirling motor till att dels, egentligen främst, värma huset och dels få el.
Det har med oberoendet, som jag nämnde tidigare, att göra med.
Jag vet att på 70 talet hade Volvo en hel del forskning kring gengasdrift och då undrar jag Lars om du tror det är praktiskt genomförbart överhuvud taget.

Svar: På den tiden vi hade gengasdrift blev folk sjuka av kolmonoxiden för att inte tala om alla nedsotade kläder. Nej det tror jag inte är ngt alternativ.
Lars Bern

10 Bengt-Ove Högström

skriven

Det var många intressanta kommentarer om bilbränslet. Om jag inte minns fel så sade man inom PREEM att bensinen innehöll 10% etanol. Det skulle i stort sett gälla alla bensinmärken. För att producera en viss mängd diesel så måste man producera en viss mängd bensin. Det verkar som om kommentatorerna inte kör så mycket bil. I vår familj har vi kört AUDI sedan 1976. Det var några med beteckningen S6. De hade god acceleration 0 - 100 på 5,3 sek. Vi har aldrig fått något råd från AUDI vilken sorts bensin vi skulle använda. Bränsleförbrukningen beror mycket på hur man kör. En av dessa AUDI Qattro-bilar körde vi 26000 mil. Den som köpte dem körde 10000 mil. En eller två ytterligare ägare körde också några 1000-tals mil. En dag ringde den som då köpt bilen och frågade om vi ägt den. vilket jag medgav med kommentaren att bilen måste nu ha gått 40000 mil minst. Jag upplystes om att mätaren nu stod på 17000 mil och det enda som var slitet på den var lädret på växelspaksknoppen. Numera kör vi AUDI turbodiesel 3,0 liter. Vi beställde en ny AUDI turbodiesel i januari som kommer att levereras i juni. Håller man hastighetsbegränsningarna blir bränsleförbrukningen strax under 0,6 l/mil vid mestadels landsvägskörning. För ett antal år sedan räknade min fru ut att jag då hade kört 250000 mil.

12 Tege Tornvall

skriven

På svenska vägar får vi köra högst 110 km/h (på ett fåtal 120). Visst kan man både enkelt och säkert köra betydligt fortare på bra vägar med gles trafik, men normalt körs långresor i fartområdet 100-130 km/h.

Vad är då vitsen med att ha bilar som går dubbelt så fort - och kostar och dricker därefter? Snåla och vridstarka turbodieslar räcker bra.

Med t. ex. kompakta men rymliga VW Golf Sportvan och liknande åker 4-5 personer med bagage både bekvämt och snålt. Ca 1.880 v/min vid 110 km/h med högst halvlitern i snitt. På Autobahn i ca 150 km/h drar de 6-7 l/100 km. Svårslaget per person med fyra i bilen!

Svenska bränslen tycks ha aningen lägre energiinnehåll än t. ex. tyska, märkbart på 2-3 procent högre snittförbrukning.