Anthropocene

I decennier har SLV uppmanat oss att inte äta nyttig fet mat. Istället har vi via kampanjer och annat uppmanats äta ohälsosamma kolhydrater och industrifetter (margarin), den kost som ligger bakom en stor del av den växande metabola sjukligheten i världen. Alla mins vi kampanjen om sex skivor bröd per dag och upprepade kampanjer mot naturliga fetter. Då byggde alla på en felaktig hypotes om att naturligt fett var orsaken till åderförkalkning. Att dagens moderna forskning tydligt visar att man haft fel, vägrar man hårdnackat att erkänna.

Nu har SLV tagit sina hälsovådliga kostråd två steg längre. Det senaste är att svartlista kött och mjölk. Grunden för ställningstagandet mot kött och mjölk är lika ovetenskaplig som det mot mättat animaliskt fett, och framförallt handlar det inte om, vad som är bra för vår hälsa. Beslutet om de här rekommendationerna är rent politiskt.

FN har ända sedan miljökonferensen i Stockholm år 1972 systematiskt drivit på för att etablera en global miljöpolitik som ger FN kraftigt ökad överstatlig makt. FN:s behov av en sådan roll eskalerade efter järnridåns fall då det kalla kriget upphörde. Organisationens enorma byråkrati behövde helt enkelt en ny stor uppgift att livnära sig på. Vid FN:s miljökonferens i Rio år 1992 startades den globala klimatkampanj som kraschlandade vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn år 2009 och som man nu försöker blåsa nytt liv i vid det planerade mötet i Paris i höst.

En av de ståndpunkter som FN och gröna lobbyorganisationer driver som en del av klimatkampanjen, är att den västliga dieten som är rik på kött och mjölkprodukter inte är hållbar ur ett klimatperspektiv. Det är denna politiska ståndpunkt som är den enda grunden för de kostrekommendationer som SLV nu propagerar för. Det finns idag inga bevis för att rent kött och osötade mejeriprodukter skulle vara skadliga ur hälsosynpunkt, snarare tvärt om. Så frågan är, hur farligt för klimat och miljö är en kost med kött och mjölkprodukter?

Det alarmister speciellt framhåller när det gäller djurhållning för kött och mjölkproduktion är att nötkreatur släpper ut stora mängder metan. En sannolikt mycket större metankälla inom jordbruket kommer från odling av ris, så varför inte rekommendera att äta mindre ris. Larmen stödjer sig på att man anser metan vara en mer potent växthusgas än koldioxid. Detta bygger på att koldioxidens absorption av värmestrålning vid dagens halter är i stort sett mättade, medan den låga halten metan i atmosfären gör att gasen är långt ifrån mättad.

Vad alarmister alltid underlåter att nämna när det gäller metans växthuseffekt, är att gasens absorptionsspektrum i huvudsak ligger inom samma frekvensområde som vattenånga. Vattenångan är dock mättad och har redan absorberat större delen av den värmestrålning som är aktuell. För att metan skall vara en växthusgas att räkna med, måste halten vattenånga gå ner betydligt. Skulle den göra det kommer jorden att kylas av kraftigt, så problemet med metan är ett ickeproblem. Till detta skall läggas att den svagt mikroskopiskt (0,00001 %) ökande halten av metan som observerades under 1900-talets slut, avstannade vid sekelskiftet. Halten metan har de senaste decennierna i stort sett stabiliserats omkring 0,00018 %, en föga alarmerande nivå.

De aktuella metanlarmen drivs stark av miljölobbyföretag som The Sierra Club som utnyttjar dem i en kampanj mot den blomstrande skiffergasutvinningen i USA. Den organisationen har avslöjats med att ta emot pengar som kommer från ryska intressen som vill bromsa utvinning av skiffergas och olja i USA. Denna framgångsrika utvinning är en bidragande faktor bakom de sjunkande världsmarknadspriserna på gas och olja, vilket förklarar ryssarnas intresse av att sabotera den. FN utnyttjar också larmen i sin kampanj för sina överstatliga klimatåtgärder. Man kan alltså inte utesluta att SLV:s nya kostrekommendationer är en indirekt effekt av ryska pengar för att motverka amerikansk gas och oljeutvinning.

Under parollen Köttfri måndag med hänvisning till FN:s klimatpropaganda Livestock´s long shadow mot djurhållningen, har Miljöpartiet propagerat för att tvinga alla skolbarn att äta vegetarisk mat en dag i veckan. När det gäller att skola in barnen på ohälsosamma matvanor är de i gott sällskap med SLV som sedan tidigare driver en kampanj för att tvinga alla elever att äta margarin och dricka lättmjölk.

FN:s Livestock´s long shadow är ett politiskt manipulativt dokument, som avser att få människor att tro att man bör välja bort att äta kött av miljöskäl. Det sprids även regelbundet uppgifter att rött kött skulle vara speciellt cancerogent. Det finns inga vetenskapliga belägg för det. Däremot kan de tillsatser som används i röda charkuterier vara cancerogena. Miljöpartisternas prat om en hållbar djurhållning utnyttjar propagandan som ett svepskäl, då de vill hindra oss från att äta kött över huvud taget. Kampanjen Köttfri måndag är bara det första steget på inskolning mot en för människan onaturlig vegankost.

Om miljöpartisterna verkligen vore intresserade av ett hållbart jordbruk och en hållbar djurhållning skulle de argumentera för en ökad djurhållning, baserad på uppfödning av gräsbetande djur. Det skulle innebära en ökad andel naturgödsel och minskad andel konstgödsel, minskat oljeberoende och en för människan mer artriktig föda och därmed en friskare befolkning.

Djurhållning är en viktig och central del i framtidens hållbara jordbruk och livsmedelsförsörjning. Naturskyddsföreningen menar att i ett hållbart jordbruk har djuren en given plats. Djuren ska användas för att förädla det som människan inte kan äta direkt. De äter gräs genom att beta och får grovfoder som hö och ensilage och omvandlar detta till fett och proteinrika livsmedel som mjölk och kött. Djurens gödsel återförs till åkrarna för att nästa gröda ska få näring. Stallgödsel kan inte helt ersättas av konstgödsel eftersom den saknar organiskt material (mull) som är nödvändigt för att åkermarken skall fungera. Ett jordbruk utan djur är inte hållbart.

Problemet med dagens djurhållning är inte köttproduktionen per se utan att huvuddelen av dagens kött och mjölk produceras i köttfabriker baserade på kraftfoder. Den produktionen kräver 5–8 gånger mer energi än naturbeteskött. För 1 kg naturbeteskött går det inte åt mer energi än att odla 1 kg bönor. Senare tids forskning tyder på att utsläppen av metan kompenseras i betade gräsmarker. Genom upptag av koldioxid i växterna och lagring av kol i marken blir nettoeffekten ändå positiv i naturbetesmarkerna och utsläpp av växthusgaser minskar. Permanenta gräsmarker som inte plöjs har visat sig ha förmåga att ta upp koldioxid i paritet med skogsmarkerna (USDAs Agricultural Research Service, July 2005 . EU´s Green Grass Project, january 2007).

Så jag frågar mig, vad håller Livsmedelsverket på med? De kostråd man går ut med är influerade av fanatiska kampanjer från veganer och miljöpartister istället för den rådande vetenskapen.

Det hälsosammaste för oss är att fortsätta äta kött och mejeriprodukter som kommer från betande djur utan tillsatser av kraftfoder, antibiotika och tillväxthormoner. Kolhydratrika växter som spannmål, ris och potatis skall vi i möjligaste mån ersätta med ovanjordsgrönsaker. Det ekologiska omega-3 rikare köttet och mjölken blir dyrare, men det kan vi kompensera med att äta lite mindre protein och mer fett. När det gäller mjölken bör vi dock tänka på att laktos är en sockerart som vi inte skall inta för mycket av, fettet i den ekologiska mjölken som SLV vill ta bort ur mjölken är däremot rena hälsan.

Läs gärna: http://www.kostdemokrati.se/debatt/2012/02/02/snedvridet-om-skolmat-och-miljo-pa-tv4s-kvallsoppet/ och

http://antropocene.se/2014/march/ar-vegetarianer-sjukligare-och-mer-mentalt-storda-ar-kottatare.html