Anthropocene

En viktig fråga för att kunna föra analysen av cancerproblemet vidare är att försöka svara på frågan hur en frisk cell blir en cancercell? Om vi utgår från att cancercellen har någon form av skada på cellens eller dess mitokondriers DNA som får den att plötsligt uppträda som en cancercell, skall vi söka förklaringen i hur dessa skador kan uppkomma.

Cancertriggern

Det som kan skada DNA är en lång rad faktorer. Eftersom DNA är en kemisk molekyl kan givetvis ämnen som reagerar med delar av den molekylen ändra dess egenskaper på ett sätt som under olyckliga omständigheter skapar förutsättningar för att en cancercell skall uppstå. Forskningen har visat på en rad kemiska föreningar som kan ha en sådan inverkan. Det gäller även alkohol. Detta problem accentueras av att vi dagligen utsätts för gamla och nya kemiska ämnen som inte var naturliga i den miljö vi en gång uppstod ur. Detta är givetvis en tickande bomb så länge som kemikaliekontrollen är så bristfällig som idag.

Man brukar bl.a. peka på s.k. PAH (polyaromatiska kolväten) med just cancerogena egenskaper. PAH bildas vid ofullständig förbränning av organiskt material vid främst rökning men även vid t.ex. grillning, hårdstekning, lövbränning, vedeldning och dåligt förbrända fossilbränslen. Världens utan jämförelse största miljöproblem är rök från öppna eldstäder innomhus hos främst världens fattiga. Det har orsakat nästan 300 miljoner dödsfall sedan andra världskriget, mer än alla krig, farsoter och naturkatastrofer under hela 1900-talet. Det fanns länge en farhåga för att kaffe som rostas skulle ge upphov till att man fick i sig cancerogena restprodukter. Hittills har dock forskningen inte hittat något sådant samband. Utöver PAH finns givetvis en rad andra kemiska ämnen i miljön som kan interagera med cellernas DNA på ett liknande sätt om vi exponeras för dem.

Bakterier och virus kan ha en liknande påverkan som cancerogena kemikalier, vilket innebär att en infektionssjukdom ofta kan orsaka cellskador som triggar igång en cancerutveckling i kroppen. Den inflammation som ofta följer av en infektion skapar också en gynnsam miljö för cancertumörer att växa till sig. Även kroppens egna restprodukter kan skada celler och ge upphov till en cancerutveckling, vilket är orsaken till att kroppen behöver antioxidanter som eliminerar dessa.

Den oftast nämnda orsaken till skador på DNA är olika former av joniserande strålning. Vi skall dock ha klart för oss att vi utvecklats och lever i en värld där vi ständigt utsätts för denna typ av strålning från solen, jordens innandöme och övriga världsrymden. Denna faktor är huvudorsaken till den stora rädslan för radioaktiv strålning från t.ex. kärnkraftsavfall eller nedfall från atombombsexplosioner. Senare tiders studier visar dock att man ofta överdrivit de riskerna. Dödsfall i cancer långt efter kärnkraftsolyckor och atomexplosionerna över Japan 1945 har varit färre än förväntat. Inverkan från mikrovågor nämns ofta i sammanhanget, men där är evidensen osäkrare även om det finns många som varnar för dem.

När det gäller radioaktivitet som cancerorsak, talar det mesta för att den största risken uppstår om man får i sig ett radioaktivt ämne som sedan stannar en längre tid i kroppen eller om man lever nära en strålningskälla som i ett radonhus. Ett exempel är asbest som vid inandning skadar lungvävnaden så att radioaktiva ämnen som Radon och t.ex. PAH lättare tränger in och stannar i kroppen. Därför ser man ett klart samband mellan asbest och förekomst av cancer. Det tydligaste exemplet på det är ett mycket starkt samband mellan rökning (PAH) och cancer i lungorna bland dem som utsatts för asbestdamm (s.k. mesotheliom).

Den vanligaste strålningsrelaterade cancerformen är malignt melanom där man ser ett starkt samband med överdrivet solande. Den bilden kompliceras samtidigt av att det är när vår hud utsätts för solens UV-strålar som kolesterol i hudlagret omvandlas till D-vitamin som är mycket viktigt för vårt immunförsvar. Det innebär att solande kan minska risken för att utveckla andra former av cancer än malignt melanom.

Det finns en alternativ teori som drivits av den italienska läkaren Tullio Simoncini och den svenska läkaren Erik Enby som menar att det ligger en svampinfektion i botten av varje cancer. Enby säger sig se samma mönster var gång han dissekerar en tumör, svampsporer är närvarande varje gång. Enby frågar sig om cancer kan vara kroppens sista desperata försök till försvar sig mot en systemisk svampinfektion som brutit igenom immunförsvarets alla försök att hålla infektionen i schack?

Båda läkarna Simoncini och Enby har berövats sina läkarlegitimationer för att de erbjudit behandling mot svampinfektion till cancerpatienter. Även om inte svampinfektionen är den direkta orsaken till att cancerceller bildas som de tror, kan den givetvis ha ett samband med tumörutvecklingen genom att den sätter ner immunförsvaret. Jag har tidigare visat hur cancertumören hämtar sin näring från sockerarter vilket ju även är en gynnsam miljö för svampinfektioner. Så om en patient drabbats av en svampinfektion till följd av ett högt blodsocker som sätter ner immunförsvar, så är det ju inte så långsökt att detta även skapar förutsättning för att utveckla cancertumörer.

Svamp ger upphov till gifter s.k. mykotoxiner som i sig kan orsaka en cellskada som kan utvecklas till en cancer. Det mest kända är mögelgiftet aflatoxin som är starkt knutet till utvecklingen av levercancer. Av denna anledning skall man vara försiktig med ekologiska livsmedel som möglar lätt och som kan göra att man får i sig just aflatoxin. Det är inte alltid självklart att det ekologiska är det nyttigaste för vår kropp, även om det skonar miljön.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är en myriad faktorer som kan orsaka den cellskada som omvandlar en fullt frisk cell till en cancercell. För oss människor är det praktiskt taget omöjligt att undvika dessa faktorer även om vi på marginalen kan undvika en del av dem. Den dystra sanningen är att vi ständigt går runt med massvis av skadade celler. Om vårt immunsystem fungerar som det skall tar det hand om dessa celler så att de inte orsakar några problem, men ibland så tar sig en cancercell förbi försvaret och då finns risken att vi utvecklar en cancer.  Jag tror att den viktigaste preventiva åtgärden vi kan vidta är att hålla oss friska genom en sund kost och livsstil och att framförallt vårda vårt immunförsvar. Hur vetenskapen tror att vi kan göra det återkommer jag till i kommande kapitel.