Anthropocene

Hela FN:s klimatprojekt har efterhand utvecklats till historiens största bedrägeri.

Till en början kan man säga att klimatforskarna agerade i någon sorts god tro. Man trodde att den snabba ökningen av den globala temperaturen mellan åren 1992 till 1998 var orsakad av antropogena utsläpp av växthusgasen koldioxid – eller mer korrekt man ville tro att det var så. Många klimatforskare tror jag gärna bortsåg från ett antal naturliga faktorer som lätt förklarade den tillfälliga temperaturökningen, bl.a. det jag tidigare lyft fram. Med en atropogen förklaring fick klimatvetenskapen världens strålkastarljus på sig och politikerna öste forskningsanslag över dem. Det faktum att man under 1900-talet faktiskt noterat en ökad global medeltemperatur med 0,74 grader C gjorde att hypotesen om fortsatt Antropogen Global Uppvärmning (AGW) verkade rimlig.

Utgående från AGW-hypotesen om att antropogena utsläpp av koldioxid var den dominerande klimatfaktorn och att dessa var orsaken till 90-talets snabba temperaturökning, programmerades rader av datormodeller av klimatet för att försöka förutsäga den fortsatta utvecklingen. Ett problem var att om man bara räknade på det direkta bidraget av koldioxidens växthuseffekt, så kunde man inte förklara den snabba stegringen under 90-talet. Man antog därför att koldioxiden utövade en förstärkningseffekt på vattenångas påverkan. Vattenånga är den helt dominerande växthusgasen nämligen. På så sätt fick man datormodellerna att stämma med 90-talets siffror.

Med de således framtagna klimatmodellerna kom forskarna fram till mycket alarmerande siffror rörande klimatets utveckling de närmaste 100 åren. IPCC lade detta till grund för sina larm om en global uppvärmning på uppåt 6 grader C. Tveklöst skulle en sådan utveckling bli mycket bekymmersam. De politiska och ekonomiska krafterna i västvärlden (som jag kallar varmingarna) som i samband med FN:s miljökonferens år 1992 och beslutet om Agenda 21 satsat på klimatfrågan och den förväntade globala uppvärmningen som avstamp för en ny världsordning, fick ordentligt med luft under vingarna.

Det har dock visat sig efterhand att den faktiska utvecklingen kraftigt avviker från modellberäkningarnas och det mesta tyder på att den stigande koldioxidhalten inte utövar någon betydande påverkan på vattenångans växthuseffekt. Idag sammanfattar Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) forskningen med att peka på den stora osäkerhet som har uppstått och man bedömer att den globala uppvärmningen fram till år 2100 stannar mellan 1 till 4 grader C. De enda tillförlitliga temperaturmätningar med acceptabel global spridning som görs är de två satellitserierna UAH och RSS. Dessa visar ingen signifikant förändring av den globala medeltemperaturen sedan år 1996 och räknar man bort Pina Tubo-effekten kan man gå tillbaka till år 1990.

Av dessa observationer kan man dra den rimliga slutsatsen att KVA:s lägre prognos på 1 grad C är den mest sannolika. En så måttlig global uppvärmning tillsammans med en högre halt av livets gas koldioxid är ytterst gynnsamt för så gott som allt liv på jorden. Vi ser redan hur växtligheten frodas som aldrig tidigare i mannaminne och hur ökenområden krymper p.g.a. ökande växtlighet såväl till lands som i haven. Denna växtlighet utgör själva basen i näringskedjorna för övrigt liv inklusive mänskligt. Världen slår numer skörderekord varje år och allt färre svälter trots en fortsatt växande befolkning.

För varmingarna och deras planer på en av den angloamerikanska oligarkin ledd världsregering har den oväntade positiva klimatutvecklingen blivit ett stort streck i räkningen. Personer som jag själv som i samhällsdebatten varit skeptiska till larmen och pekat på den faktiska utvecklingen, har man försökt tysta på alla möjliga sätt. Man har likt forna tiders inkvisitorer kallat oss förnekare och kättare. De gamla etablerade medierna inom Public Service och MSM som nuförtiden bara är maktens försvarare, har frusit ut oss så att vi blivit hänvisade till forum som denna blogg. I USA kräver varmingar i god McCarty-stil att skeptiker skall sättas i fängelse och i Frankrike får en meteorolog som dristat sig att vara skeptisk sparken från vädertjänsten. Ingenstans vågar varmingar möta oss andra i en öppen vetenskaplig debatt om larmen och de felaktiga klimatförutsägelserna. Domedagsprofeten framför alla Al Gore har aldrig tagit en debatt eller ens en fråga från publiken, när han varit ute och skrämt, därför att han vet att det skulle ge honom pyspunka direkt.

Marionetten Obama som lovats av sina uppdragsgivare att få en hjältes eftermäle kämpar desperat för att hålla föreställningen om en annalkande klimatkatastrof vid liv. Han ljuger ogenerat i sitt State of the Uniontal om klimatförändringar som inte inträffat. Hans statliga myndigheter med NOAA i spetsen har på senare år, i något som liknar desperation, setat och ändrat i historien för att försöka få dagens uppmätta temperaturer att se varmare ut än vad de är. Detta har inte bara skett en gång utan upprepade gånger. Bevisen är helt överväldigande om att här pågår ett uppenbart bedrägeri inför våra ögon. Problemet är bara att det finns så mycket historiska data och observationer att deras fuskande blir helt uppenbart. Det är nog bara artighet mot USA:s presidentämbete som gör att det är så få politiker i andra länder som öppet talar om att kejsaren är naken. På hemmaplan har dock skeptikerna till larmen tagit majoriteten i Kongressen, så det blir svårt för Obama att mobilisera de pengar han behöver till klimatbidrag, för att rädda sitt ansikte vid COP21 i Paris.

Med klimatet är allt normalt och livet på jorden frodas som aldrig förr.