Inget att vinna på mer förnybart

SvD har idag publicerat Jonny Fagerströms och min slutreplik om i vindkraftdebatten Svensk Vindenergi.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/inget-att-vinna-pa-mer-fornybart_4545442.svd

En följd av den gröna subventionsindustrins frammarsch är en skriande brist på en bred diskussion, baserad på verifierbar vetenskap. Det miljöindustriella komplexet utnyttjar sina subventioner till att föra fram tendensiösa partsinlagor, oftast inköpta från de egna tankesmedjorna. Greenwash-företaget WSP:s undersökning som Charlotte Unger, Svensk Vindenergi, framhåller (Brännpunkt 6/5), är en sådan partsinlaga, betald av vindkraftsföretaget Vestas där uppgifter från 2009 sammanställts i ett PM. Betecknande är att Greenpeace, i sin pamflett ”Gröna jobb”, okritiskt jublar över de 4000 jobb i den svenska vindindustrin som analysen förutser. Vindkraftens extrema kapitalintensitet gör den emellertid till en dålig jobbskapare

Analysen (har Charlotte ens läst den?) saknar dock helt relevans för diskussionen om hur subventioner påverkar elpriser och jobb, utan redovisar bara hur subventionerna bidrar till en ökning av antalet bruttojobb i vindindustrin. Självklart kan man skapa jobb med subventioner, men det var effekterna på samhällsekonomin vi ville diskutera. Tvärtom visar de internationella studier vi lyft fram på pricken vad som händer när samhällsekonomin sviktar och subventionerna försvinner, vilket var fallet i Spanien under finanskrisen där tusentals jobb i förnybarhetsindustrin gick förlorade.

Det svenska elcertifikatsystemet är marknadsbaserat och ger lägre subventioner än det tyska systemet, det är rätt. När det svenska systemet indikerar att det finns ett stort utbud av elcertifikat och förnybar el på marknaden så minskas analogt med detta också subventionerna. Men det är ju precis detta Svensk Vindenergi nu försöker sätta ur spel.

I en artikel på Second Opinion/Energi den 4 maj kräver Charlotte Unger ännu mer pengar till vindkraften. Hon kräver förutom våldsamt ökade subventioner också att få behålla vindindustrins elskattefördelar, att vindindustrins fördelaktiga fastighetsbeskattning ska bestå, samt att stamnätstariffen måste gynna vindkraft. I annat fall brakar vindindustrin samman skriver hon, och hotar med Riksrevisionen. Charlotte Unger menar också att alla kraftslag behöver subventioneras men att vindkraften, som hon anser är billigast, måste subventioneras mest. Det hänger inte ihop, vilket följdriktigt och lakoniskt kommenteras av generaldirektören för Svenska Kraftnät, Mikael Odenberg, med orden: ”Mycket vill ha mer”.

En rapport sammanställd av Uppsala universitet 2014 visar att de svenska kärnreaktorerna i snitt har nått halva sin livslängd och har potential att producera ytterligare 2100 TWh. Rapporten visar också att en avveckling kommer att minska skatteintäkterna med 800 miljarder kronor. Själva avvecklingskostnaderna tillkommer alltså.

Kostnaderna för kalaset blir därmed enorma. Bara subventionerna för att nå målet 30 TWh vindkraft, varav 10 TWh till havs, år 2020 kommer att kosta över 300 miljarder kronor till år 2035 om Charlotte Unger får som hon vill. Därtill kommer kostnaden för att bygga själva verken, ytterligare ca 160 miljarder kronor. Ändå kommer vi att ha effektbrist och elpriserna kommer att vara astronomiska. Hur allt detta kan vara en konkurrensfördel för Sverige, som Charlotte Unger påstår är för oss en gåta

Det som är bra för vindindustrin är inte bra för Sverige.

PS. Gå gärna in på SvD och tryck på Facebook-rekommendera.

Energi | Vindkraft | |
#1 - - Солжени́цын:

Det låter dyrt. Då vill man ju gärna ha något för pengarna också.

Vad får vi då, om vi tar kostnaden på 800 + skrotningskostnader och investerar 300 + 160 miljarder, d.v.s. en skillnad på i runda slängar 1300 miljarder, som vi inte hade innan?

#2 - - Lennart Bengtsson:

Alldeles utmärkt! Helt i linje med vad KVAs Energiutskott förde fram för två år sedan men som politikerna inte vill lyssna på. Varför inte inser fler att de blir förda bakom ljuset?

#3 - - Olof Hellström:

Hej Lars !
Tack för Jonny´s och Din slutreplik i SvD !
Var kan jag hitta Uppsala Universitets rapport om
kärnkraft år 2014 ? Det förstärker orimligheten av
att i förtid börja stänga kärnkraftverk !
Jag har i dag föreslagit att tilldela kärnkraften samma nivå av elcertifikat som vind- och solkraft enligt nyligen framfört stöd från IPCC samtidigt som
föreslagen ökad effektskatt självfallet skall slopas.

Som ni har antytt är det nödvändigt att aktivera den
politiska oppositionen för att motverka aktiviteten
hos vår rödgröna regering att fortsätta en
utbyggnad av olönsam vind- och solkraft som vi
inte har behov av och som i onödan belastar vårt
elnät ekonomiskt och belastningsmässigt !

mvh / Olof

#4 - - Anonym:

OK. Så 1300 miljarder + 250 miljarder för invandringen. Och Sveriges årliga BNP är, vad? 1200 miljarder. Och så bygga ett nytt Stockholm (vinddrivet) på 6 år? Jävlar vilken rasist/fascist/CIS-man jag är som ställer mig skeptisk till det hela.

#5 - - Agorist:

Kolla in en bok av Patrick Wood som heter Technocracy Rising.
Jag tycker han beskriver händelsekedjan med hur politiskt påtvingat miljötänkande, övervakning på nätet, smart grid och internet of things (kopplat till NSA och FRA) etc hänger samman. Har inte läst boken ännu men sett intervjuer på nätet med honom.

https://www.youtube.com/watch?v=H7QlOTi86Nk intervjun börjar 12.13

#6 - - Sture:

#3 Jag tror att jag hittade artikeln i fråga, http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0301421515001731

Bra skrivet Bern och Fagerström!

#7 - - Björn i Bromma:

Förstår inte varför man är så angelägna att köra huvudet i i väggen.
Facit finns ju från det tyska fiaskot Energiwende. Dessutom finns det ingen basindustri i Tyskland...

Svar: Jo det finns en stor kemisk basindustri och dom flyttar nu sina investeringar till USA.
Lars Bern

#8 - - Göran:

Två reflektioner.

1. Vattenfall åläggs av regeringen att satsa på vindkraft till sjöss samtidigt som Vattenfall river tidigare sådana anläggningar då de är för dyra i underhåll.

2. När elpriser jämförs mellan länder talas det bara om vad priset kostar per kWh. Det som är intressant för den lilla människan är inte priset per kWh utan vad det kostar per år för en person eller familj. Priset är beroende av hur mycket energi som behöver konsumeras.

Av naturliga själ behöver vi konsumera mer energi i Sverige än länder på varmare breddgrader. Således kan ett pris på 1 kr i Sverige vara mycket dyrare än 2 kr i Spanien.

Och tro inte att subventioner håller nere priset. Det snarare ökar priset eftersom subventioner innebär att resurser inte utnyttjas på bästa sätt.

Jag tror jag ska gå över och lägga beslag på grannens gräsklippare. Om grannen klagar? Lugn jag kan argumentera för att det handlar om att subventionera min gräsmatta. Det kommer grannen säkert förstå.

#9 - - Åke Sundström :

Hur oseriöst, närmast komiskt, är det inte att en bloggare som påstår sig företräda en libertariansk ideologi talar om effektbrist! Var i en ekonomisk ABC-bok finner du stöd för att använda ordet ”brist”? På en marknad finns det bara olika priser, aldrig någon fysisk brist. Se där, kapitalismens själva kvintessens, som du rimligen vet. Ändå sväljer du denna osakliga terminologi. Enbart för att bistå en betydligt okunnigare kompis? Men till priset av att äventyra din egen trovärdighet.

Lika skrattretande är utsagan att "astronomiska elpriser" hotar. Faktum är, som du själv vidimerat, att en stängning av R1 och R2 inte alls påverkar det långsiktiga elpriset. På kort sikt kan priset stiga med några enstaka ören, men även det saknar förstås nämnvärd betydelse för näringslivet eller för samhällsekonomin.

Liknande hotbilder kolporterades när Barsebäck togs ur drift och du vet vad som hände – ingenting.

Du har givetvis rätt att ändra dig eller framföra motstridande åsikter, men hur stämmer det med dina annonserade avsikter och ibland skrytsamma antydningar om att våga vara mer uppriktig än andra?

En sann libertarian vet hur det marknadsekonomiska systemet fungerar. De två inläggen på Brännpunkt är, vad gäller Ringhals, renons på sådana insikter. Att du tidigare, som flertalet naturvetare, varit blind för atomenergins kostnader och risker går till nöds att förstå, men att du nu hävdar att Ringhals 1 och 2 måste ersättas är totalt obegripligt.

Men återigen: vi är överens i kritiken mot Sveriges besinningslösa satsning på vindkraft.

Sign Sture (#6) bidrar med en länk till en artikel från Uppsala universitet. Skrivet av ännu ett par opportunistiska klimatkramare - såvida det nu inte handlar om "genuin" inkompetens. Samma fråga som man ställer sig inför IPCC:s dokument, Alliansens klimatproposition eller Svenskt Näringslivs acceptans av vindkraftssatsningen.

Svar: Det är väl för väl att det finns så kompetenta och insiktsfulla personer som du Åke Sundström - om du får säga det själv.
Lars Bern

#10 - - Olof Hellström:

Hej igen !

Som ett inlägg i debatten om elpriser väljer jag att
återge en statistisk information för år 2011 sålunda:


Land US cents / KWh

USA 12
Frankrike 18
UK 20
Finland 21
Sverige 25
Spanien 30
Tyskland 40

De två sistnämnda länderna har satsat mest av
alla omnämnda. Kommentarer är överflödiga,eller?

mvh / Olof

#11 - - Erik :

Om jag får lov att vara lite kameral i sammanhanget och nämna en petitess, så har inget kärnkraftverk någonsin gått med vinst - om vi med vinst vill mena på marknadens egna villkor - minus ett tungt massivt statligt understöd. Alltså en energisektor på socialbidrag som inget försäkringsbolag i världen vill ta i med tång ens.

Enligt IAEA har kärnkraften fått ca 66 % av omvärldens totala skattebidrag och alternativa ca 4%. Det är något gamla siffror, så jag vågar inte ta gift på dem men någonstans där ligger det.

Ett än mer anmärkningsvärt påstående är att alla nationella kärnkraftsprogram alltid hävdar att just deras är de säkraste i världen? Hur skulle alla olika nationella kärnkraftverk, samtidigt, kunna vara de säkraste med mindre än att någont lands kärnkraftsprogram är mindre säkert än någon annans? Vems är då det osäkraste? Inges eller?

Mår inte kärnkraftsförespråkarna väl av lite intellektuellt motstånd? När alla i församlingen tycker lika sjunker inte också den kollektiva begåvningskurvan omvänt proportionerliga mot antalet "likatyckare"?

Upp