Anthropocene

I International Energy Agencys (IEA) rapport från år 2014 med titeln Modern energi för alla konstaterade IEA att moderna energitjänster är: ... avgörande för människors välbefinnande och ett lands ekonomiska utveckling, för tillhandahållandet av rent vatten, sanitet och hälsovård och för tillhandahållande av tillförlitlig och effektiv belysning uppvärmning, matlagning, mekanisk kraft, transport- och telekommunikationstjänster.

Idag saknar nästan 1,3 miljarder människor tillgång till el och 2,7 miljarder människor är beroende av traditionell användning av biomassa (ved, kol och gödsel) för matlagning över öppen eld, vilket orsakar skadliga föroreningar i inomhusluft. Dessa föroreningar är världens utan jämförelse största miljöproblem. Under 1900-talet omkom 260 miljoner människor till följd av, på detta sätt förorenad inomhusluft. Det är mer än summan av all människor som under samma tid omkom i alla krig, folkmord, farsoter m.m..

Det går inte att skapa hållbar energiförsörjning, om man inte börjar med att adressera frågan om hur fattiga människor skall lyftas upp ur sin fattigdom och få tillgång till el alla dygnets timmar, till priser som de har råd med. Västvärldens biståndspolitik under 70 år har ytterst sparsamt adresserat det problemet, vilket är en förklaring till att den i huvudsak misslyckats.

Nu har däremot Kina börjat engagera sig genom en målmedveten satsning på infrastrukturinvesteringar av olika slag i såväl Kina som en rad andra länder i Afrika och Asien. För ändamålet har man bl.a. bildat Asian Infrastructure Investment Bank (AIIB) trots motstånd från Obamas USA. Övriga västvärlden har valt att mot USA:s vilja, engagera sig i den nya banken. Det primära målet för banken är att finansiera en rad byggen av kolkraftverk för elproduktion och kraftnät för att försörja fattiga med el. Senast beviljades Pakistan krediter på ca. 400 miljarder kr till kolkraftverk för att kunna erbjuda fattiga människor tillgång till el.

Den kinesiska politiken visar redan betydande resultat, långt bättre är tidigare bistånd från väst inklusive SIDA. Utvecklingsländerna reser sig nu snabbt upp ur fattigdomen och förtjänsten är kinesisk. När man bedömer vilken energipolitik som är hållbar, måste man således även ta hänsyn till vilken politik som snabbast och effektivast bygger bort de enorma inomhusmiljöproblemen.

När man lyssnar på miljö- och energidebatten i västvärlden får man intrycket att problemen med inomhusmiljön för en tredjedel av jordens befolkning knappt existerar. Miljöpolitiken visar en attityd skulle kunna utmålas som djupt rasistisk. Här i väst har frågan om global uppvärmning till följd av fossilenergins utsläpp av koldioxid kommit att totalt dominera hela miljödebatten och frågan om hållbarhet. Orsaken till detta är inte vetenskaplig utan handlar bara om politik.

Medan vi vet att en kvarts miljard människoliv gick till spillo p.g.a. dålig inomhusmiljö de senaste hundra åren, har utsläppen av koldioxid hittills i stort sett bara haft positiva effekter för allt liv på jorden. Att det är lite varmare (0,8 grader C) och högra koldioxidhalt (0,01 procentenheter) medverkar till en kraftigt ökad växtlighet och tålighet mot torka. Några allvarliga klimatförsämringar har ännu inte observerats. Trots detta prioriterar västvärlden med ledning från president Obama i Vita Huset åtgärder för att minska fossilanvändning, vilket står i direkt konflikt emot fattigdomsbekämpningen som leds från Kina och Indien. Man tolererar inget ifrågasättande av politiken utan gör sitt yttersta för att tysta en fri debatt.

I Vetenskapsakademins sammanfattning av forskningsläget räknar man med en global uppvärmning på 1 till 4 grader C under innevarande århundrade. När man bedömer sannolikheten för olika utfall talar hittillsvarande utebliven uppvärmning under detta århundrade, för att utfallet kommer att ligga nära den lägre temperaturen. Någon grads ytterligare global uppvärmning kommer i huvudsak att fortsätta vara gynnsamt för merparten av livet på jorden.

Om den hittillsvarande trenden skulle brytas och motiven för att fasa ut fossil energi ökar, då måste vi ställa oss frågan om vilken teknisk utveckling som är viktigast att satsa på för att ha högsta möjliga beredskap?

Dagens satsningar på intermittenta energislag som sol och vind är helt kontraproduktiva så länge som det inte finns någon kostnadsmässigt hanterlig teknik för lagring av elenergi. Idag urholkar bara dessa energislag hela energimarknaden och fördyrar elen utan någon hållbarhetseffekt. I Tyskland och Danmark som gått längst har man uppåt tre gånger högre elpriser än vad t.ex. man har i USA.

Den nyligen lanserade produkten från företaget Tesla är ingen lösning, utan som så ofta bara ett lyxprojekt för att mycket rika människor skall kunna köpa sig ett rent miljösamvete. Lösningen är inhibitivt dyr för vanliga människor och kommer bara att få till följd att rika människors nöje finansieras av vanligt folks skattepengar.

En utvecklingspolitik för att medverka till en långsiktigt hållbar energipolitik bör prioritera just kostnadseffektiv teknik för energilagring. Självklart visar Teslas idé en intressant riktning, men man måste få fram betydligt kostnadseffektivare lösningar med väldigt mycket högre kapacitet. Man bör även studera teknik för att omvandla intermittent el till väte som energibärare tillsammans med bättre teknik än dagens för lagring och distribution av väte.

Det pratas väldigt mycket i miljödebatten om framsteg för den förnyelsebara energin, men detta är bara illusioner. Så länge som man inte kan erbjuda en kostnadseffektiv energilagring kommer den s.k. förnyelsebara energin att fortsätta att bara ha en symbolisk betydelse med några få procent av energimarknaden.

Den klokaste vägen mot en mer hållbar energiförsörjning vore att satsa betydligt mer resurser på just utvecklingen av lagringstekniken. Det hade varit betydligt bättre om alla miljarder som gått till vindkraft, som bara stör balansen på energimarknaden utan några betydande tillskott, hade lagts på teknikutveckling inom lagring av energi.

Den dag vi får ett ordentligt teknikgenombrott på lagringsområdet kommer marknaden att ta hand om omställningen till mindre fossilberoende energimarknad. Teslas Litium/Jonbatterier är absolut inte den lösningen, de är bara lyxprojekt för rika människor vad avser både deras bilar och deras nya hemmabatterier.

Självklart kommer mänsklig kreativitet och uppfinningsrikedom att även lösa detta problem och flytta gränserna för tillgängliga naturresurser uppåt. Miljöfascismen som inte tror på människans kreativitet som en resurs, kommer givetvis som brukligt att säga nej till den kommande tekniken enligt sin grundprincip – nej till allt!