Anthropocene

Storbritanniens ledande roll i världspolitiken bröts i och med Första och Andra världskrigen. Deras roll togs definitivt över av den forna kolonin USA efter Andra Världskriget. Den anglosaxiska makthegemonin levde kvar men nu under ledning av en hyperförmögen angloamerikansk elit.

USA kom att ta över kontrollen av världshaven med sin flotta och man behärskade världsekonomin med sina multinationella storföretag och sin kontroll av globala finansiella institutioner som Världsbanken (WBG) och Internationella valutafonden (IMF). Efter att valutaöverenskommelsen i Bretton Woods från år 1944 övergivits i början av sjuttiotalet, har USA-dollarn övertagit den viktiga rollen som världens fritt rörliga reservvaluta, vilket ger USA en enorm ekonomisk fördel bl.a. vid finansieringen av landets stora budgetunderskott. Tidigare garanterade USA dollarn i guld, något som man tvangs överge år 1971 i samband med kriget i Vietnam. Därmed försvann den begränsning av de finansiella marknaderna som guldet utgjort.

USA och dess allierade fick även en dominerande roll i Förenta Nationerna (FN) som bildades efter Andra Världskriget med USA, Storbritannien, Frankrike och Nationalistkina som permanenta medlemmar med vetorätt i Säkerhetsrådet. Man tvingades även ge Sovjetunionen en permanent plats i rådet. Den platsen övergick till Ryssland efter Sovjetunionens upplösning. Tidigare hade man tvingats ge Nationalistkinas plats i rådet till Kina, men fortfarande har väst majoritet bland rådets permanenta medlemmar.

Bakom den angloamerikanska makthegemonin står en elit styrd av ett antal hyperförmögna finansfamiljer med oljefamiljen Rockefeller i täten. Eftersom USA:s politiska system är starkt drivet av pengar har dessa grupper inte bara en dominerande roll inom ekonomin utan även politiskt. Ingen kan bli vald till en ledande politisk position i USA utan stora ekonomiska kampanjresurser i ryggen. Dessa kommer i allmänhet från donationer från rika personer och organisationer. Systemet har effektivt hindrat andra än de två maktpartierna Demokraterna och Republikanerna att komma fram till den verkliga politiska makten i USA.

Den anglosaxiska eliten bestående av hyperförmögna amerikanska och europeiska finansfamiljer tillsammans med de gamla kolonialmakternas kungahus har givetvis noga analyserat de hot som växer fram mot deras maktställning. De har självklart noga övervägt vilken strategi de skall välja för att skydda och stärka sin globala makt. De har tagit initiativ till en rad tankesmedjor och andra mer eller mindre slutna sällskap för att på olika sätt påverka opinionen och viktigare politiska beslutsfattare.

Tidigt identifierade man den snabba befolkningstillväxten i en rad U-länder som det långsiktigt allvarligaste hotet. Målet var till en början att främst verka för en politik som skulle få befolkningstillväxten under kontroll. En naturlig konsekvens blev att damma av Malthus teorier från adertonhundratalets början. Ur detta växte den nymalthusianska skolan fram. Målet blev att skapa opinion mot ekonomisk tillväxt i folkrika U-länder motsvarande den vi haft i västvärlden.

Rädda människor är lätta att styra, så man sökte något att skrämma med. Genom att lyfta fram förment miljöförstöring och brist på naturresurser räknade man med att kunna lägga sordin på såväl befolkningen som den ekonomiska utvecklingen. Det skulle underlätta för den industrialiserade västvärlden att kunna behålla sin dominans.

Att Paul Ehrlichs fullständigt grundlösa domedagsbok om befolkningsfrågan fick ett så enormt genomslag, berodde givetvis till stor del på att den passade väldigt bra som motiv för arbetet med att försöka bromsa befolkningstillväxten i många U-länder. Trots att alla borde insett att Ehrlich och vapendragaren Holdren var helt fel ute, höjdes dessa till skyarna och överöstes med utmärkelser. De betraktas än idag i politiska kretsar som stora auktoriteter trots att ingen av deras förutsägelser slagit in. Och Holdren har manövrerats in som president Obamas vetenskaplige rådgivare.

Efter att larmen om befolkningstillväxten och politiken för att bromsa den misslyckats, måste man hitta ett nytt angreppsätt för att kunna kontrollera världsutvecklingen. Man valde då att istället satsa på att kunna strypa tillförseln av billig och lättillgänglig energi. Det skulle bromsa utvecklingsländernas ekonomiska utveckling och tillväxt räknade man ut.

Romklubben uttryckte exakt vad det handlade om i sin skrift inför FN:s miljömöte i Rio år 1992 där man skrev; i sökandet efter en gemensam fiende att enas mot, kom vi fram till att idén att föroreningar, hotet om global uppvärmning, vattenbrist, svält och liknande skulle passa bra.

Klimatfrågan blev nu det man skulle skrämma med för att kunna driva igenom internationella överenskommelser för att strypa tillförseln av billig lätt tillgänglig energi. Genom att ställa i utsikt en kraftigt ökad överstatlig roll för FN fick man med hela FN-etablissemanget på vagnen. Med hjälp av överstatliga klimatavtal under FN skulle den ekonomiska utvecklingen i resten av världen kunna bromsas och USA skulle kunna behålla sin globala makthegemoni. Måltavlan är främst BRICS-länderna som tillsammans hotar den angloamerikanska elitens maktställning.

Om man kunnat hävda att energianvändningen ledde till ett kallare klimat hade saken varit klar. Då hade man kunnat skrämma med en ny istid. Men nu visade vetenskapen att utsläppen från den fossila energin skulle få motsatt effekt. Och ett något varmare klimat på jorden var knappast något som var särskilt skrämmande. Så, kampanjmakarna insåg att man måste få klimatforskarna att förutsäga en katastrofal skenande uppvärmning.

Under regi från västvärlden via FN har det med denna bakgrund producerats över hundra datormodeller över framtidens klimat som förutsäger en farlig skenande uppvärmning. Grundat på dessa modeller har man sedan vid upprepade klimatmöten försökt driva igenom en överenskommelse för att skapa en energianorexi som framförallt skulle drabba de stora länder som försöker resa sig ur massfattigdom. Modellerna har vid upprepade tillfällen visat sig vara byggda på en systematisk manipulation med uppmätta temperaturer och nästan ingen av modellerna har legat i fas med den faktiska utvecklingen av klimatet.

En fråga som måste ställas är varför man inte tar fram en modell som stämmer med hur klimatet faktiskt utvecklas? Kan svaret vara att en sådan modell inte skulle prognostisera någon klimatkatastrof och skulle därför inte fylla sitt syfte – att vara en förevändning för att påtvinga de stora utvecklingsländerna en förlamande energianorexi?

Vilka är USA:s och den styrande förmögna elitens djupare avsikter? Varför pratar president Obama om klimatförändringar som de facto inte inträffat? Varför utmålar han klimatfrågan som det utan jämförelse allvarligaste hotet mot nationens säkerhet? Varför jämför hans utrikesminister Kerry utsläpp av koldioxid med massförstörelsevapen? Detta trots att hittillsvarande klimatpåverkan från dessa utsläpp bara har gjort världen rikare. Det växer mycket bättre och skördarna i världen slår nya rekord varje år och färre och färre människor behöver gå till sängs hungriga. Koldioxid är en livgivande gas som får livet på jorden att blomstra. De oväder som Obama ogenerat ljuger om har inte blivit fler, alla observationer av verkligheten visar att det är tvärtom.

Amerikanska regeringen och dess myndigheter har de senaste åren satt klimatdesinformation i system. Man ljuger precis lika ogenerat om klimatet som man för några år sedan ljög om massförstörelsevapen i Irak. Vilken är den bakomliggande avsikten? Ser vi uppmarschen till ett militärt ingripande från den amerikanska krigsmakten för att slå ut Kinas och Indiens kolkraftverk och Rysslands olje- och gasfält? Kommer man att rida på en urvattnad klimatöverenskommelse vid FN:s klimatmöte i Paris i höst för att legitimera användningen av vapenmakt för att bromsa den ekonomiska utvecklingen av de länder som är på väg att ta över ledartröjan i världsekonomin?

Hur långt är den härskande angloamerikanska eliten beredda att gå för att försvara sitt världsherravälde såväl millitärt som ekonomiskt? Och varför medverkar hela den svenska politiska klassen i USA:s maktspel – vilket mandat har de för det?

OBSERVERA att den här artikeln i huvudsak ställer ett antal frågor. Jag är intresserad att få hjälp av läsarna att ge mig rimliga svar på frågorna.